Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 760 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kålroten, som var en gammal svensk kulturväxt men huvudsakligen odlats
i trädgård, har småningom trängt in även på åkern, och under senaste
årtionden fått allt större betydelse för styvare, för rovor och betor mindre
lämplig jord. Jämte den svenska ha även några utländska sorter tagits i odling.

Morötter ha också redan tidigt på 1800-talet börjat att odlas även på åker,
och utländska, mer givande sorter införts, men denna odling har till följd
av sin större arbetskostnad förblivit inskränkt till lätt sand- och mulljord,
som ej passar för andra slag av rotfrukter.

Betor ådrogo sig först uppmärksamheten i Sverige för sockerberedning,
varmed försök gjordes i början av 1800-talet. I slutet av 1830-talet fick denna
odling en större omfattning i samband med anläggningen av 3
betsockerfabriker i Skåne, vilka dock snart nedlades. Sedan fabriken i Landskrona
återupptagits år 1851, har sockerbetsodlingen alltjämt fortgått. Försöken under
åren 1869—73 att utsträcka odlingen ända till mellersta Sverige (Mälardalen,
Östergötland) misslyckades, men däremot ökades odlingen starkt i Skåne från
1880-talet, delvis till följd av medgivande vid 1882 års riksdag om
gynnsammare beskattningsvillkor, och utsträcktes småningom åter längre norrut. År
1894 anlades sockerbruk vid Roma på Gotland, 1896 i Karlshamn, 1904 i
Lidköping, 1905 i Linköping och 1908 vid Genevad i Halland. Odlingen har väl
visat sig mindre fördelaktig i dessa landsdelar än i Skåne och blott med
svårighet kunnat uppehållas i Västergötland, men dock fortgått. Odlingen och
betsockertillverkningen, vars utveckling framgår av nedanstående siffror, har
ökats så, att vissa år en överproduktion uppstått.

År	Betareal ha	Betor ton	Fabriker	Socker- utbyte %
1854—55	—	2,847	1	4.5
1870—71	—	21,620	3	5.6
1880—81	1,000?	19,290	1	7.5
1890—91	9,000?	218,228	6	9.5
1900—01	28,513	875,912	20	13.1
1910—11	35,154	1,105,513	24	15.7
1920—21	45,686	1,007,449	23	16.0

Missnöje med de pris, sockerfabrikerna betalade, framkallade år 1899 en
sammanslutning av betodlarna i Skåne, vilken år 1907 förändrats till Skånska
betodlares centralförening, vilken å odlarnas vägnar underhandlar med det
sockerfabriksaktiebolag, i vilket de skånska sockerfabrikerna uppgått.
Sockerbetsodlingen har oavsett direkt vinst kraftigt bidragit till höjandet av
såväl jordbruk, som boskapsskötsel.

Foderbetsodlingen har också sedan senare delen av 1800-talet ökats i de
landsdelar, vilkas klimat och jordmån motsvarade denna växts fordringar.
Till en början odlades övervägande engelska (Elvetham, Mammouth) och
tyska sorter (mest Eckendorffer) men dessa ha allt mer undanträngts av den
högre förädlade, närmast från Danmark införda franska sorten Barres.

Potatis hade väl redan vid periodens början kommit i allmän odling men
dock ej ännu fått betydelse som allmän folkföda utan omtalas mest såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>