Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 773 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aveln nådde en sådan ståndpunkt, att den kunde tävla med den i rasens
hemländer och dessutom kreaturssjukdom ofta hindrade importen, upphörde
denna, vilket bidragit till den likformighet som den svenska aveln under
1900-talet nått, sedan 1913 under ledning av Avelsföreningen för svensk
låglandsboskap.

Fig. 190. Hero 43. Tjur av rödbrokig svensk ras.

Även av ayrshiredjur upphörde importen omkring sekelskiftet, vilket var
så mycket mer önskvärt, som de införda djuren till stor del voro de bättre
svenska stammarna
underlägsna i mjölkavkastningsförmåga
och dessutom voro av en
avvikande typ från den, som man
i Sverige funnit lämpligast.
Det lyckades nu ganska snart
att få den »skotska typen»
med grov benbyggnad, sluten
bål och uppåt riktade horn
(fig. 139) att försvinna, under
det att den mer mjölkrika
»skånska typen», främst
representerad av
Skarhult-stammen och den därifrån
härledda Aranäs-stammen blev
förhärskande och allt mer likformig. Härtill har den år 1899 bildade Svenska
Ayrshireföreningen och dess elitregister verksamt bidragit.

Fig. 191. Glada. Ko av svensk fjällras. 1920.

Vid enskilda herrgårdar hade stammar av blandad härkomst, i senare
tid huvudsakligen korsade med Ayrshire och korthorn, nått en sådan
likformighet och mjölkavkastningsförmåga, att de i dessa avseenden kunde tävla
med de förnämsta Ayrshirestammarna. Då de tillika överträffade dessa i
kroppsstorlek och
gödningsförmåga, bildades år 1891
avelsföreningen för rödbrokig svensk
boskap (vanligen betecknad R. S.
B.) för att av dylika
herrgårdsstammar, särskilt efter den typ,
som stammen å Stjernsund i
Närke representerade, utbilda en
ren ras, lämpad för de delar av
södra och mellersta Sverige, där
låglandsrasen ej finner fullt
lämpliga levnadsvillkor. Denna
uppgift lyckades föreningen
genomföra, så att en mycket likartad, mjölkrik ras med för slaktdjur goda
kroppsformer bildats. Då samma mål eftersträvats av Ayrshireföreningen ha
de bäst utvecklade av de båda raserna blivit så lika varandra, att frågan om
de båda rasernas förening för närvarande står på dagordningen.

Även till Norrland hade strävandena nått att förbättra den inhemska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>