Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 795 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Finland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jämte dessa sällskap och förbund ha en stor mängd till dessa anslutna
eller fristående, allmänna eller lokala föreningar bildats. De viktigare av
dessa finnas omtalade i samband med de verksamhetsgrenar, de företräda.
Kvinnornas deltagande i arbetet för lantbrukets och särskilt den husliga
ekonomiens höjande har organiserats genom den år 1899 bildade föreningen
Martha med lokalföreningar, vilken särskilt inlagt stor förtjänst om
trädgårdsskötselns utbredning.

Det ekonomiska föreningsväsendet i Finland går tillbaka till början av
innevarande århundrade. Tidigare hade endast enstaka mejeri- och
inköpsföreningar, ofta under bolagsform,
bildats.

Fig. 205. H. Gebhard.

I olikhet med förhållandet i andra
länder organiserades kooperationen i
Finland efter en enhetlig plan och
under central ledning av ett för detta
ändamål bildat sällskap. Detta,
sällskapet Pellervo, med säte i
Helsingfors, stiftades år 1899 och igångsatte
först bildandet av lokala
lantmannagillen för att dessa skulle bliva
härdar för föreningsverksamhetens
vidare spridning. Sedan lag om
andelsverksamhet av den 10 juli 1901 givit
fasta former för kooperationen,
vidtog ett livligt föreningsbildande, och
för vinnande av större stadga och
framgång började snart de lokala
andelslagen att sammansluta sig till
centralandelslag och
andelslagförbund. Sällskapet Pellervo har jämte
sin verksamhet för föreningsbildandet arbetat på att sprida insikt i
kooperationens väsende och på dennas ledning efter sunda grundsatser, varvid
professor Hannes Gebhard varit den ledande själen i arbetet. Sålunda
har sällskapet utgivit handböcker och småskrifter, normalstadgar och
formulär, m. fl., som tillsammans bida Pellervobiblioteket samt tidskriften Pellervo,
anordnat sammankomster, kurser och redskapsprovningar samt i samverkan
med centralandelslag och lantbrukssällskap anställt konsulenter, vilka gå de
lokala föreningarna till handa. Ledningen av den svenska kooperationen
utövas sedan år 1919 av Finlands svenska andelsförbund.

Utmärkande för de finska andelslagen är, dels att rösträtten är lika för
alla medlemmar, dels att medlemmarnas ansvarighet har formen av
tillskottsplikt gentemot föreningen, sedan den gått i konkurs, varför borgenär
icke kan kräva enskild medlem för fordran hos föreningen. Andelslag finnas
med obegränsad eller begränsad tillskottsplikt eller utan sådan.

Andelsmejerier. Under det att tidigare sammanslutningar för gemensam
mejerirörelse i allmänhet haft bolagsform, blev från sekelskiftet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>