Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Nordamerikas Förenta Stater - Det rationella jordbrukets tid – från år 1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedgången i spannmålsprisen en omläggning av lantbruket, så att den ensidiga
spannmålsodlingen ersattes av ett mer omväxlande lantbruk, dels ett
kreatursrikt, »dairy farming», med mjölk och mejeriprodukter som huvudsak,
dels grönsaks- och fruktodling. Denna förändring spred sig allt mer västerut
i de nordöstra centralstaterna Wisconsin, Illinois, Indiana och Ohio, under
det att den ensidiga veteodlingen fortfor huvudsakligen i de norra staterna
Minnesota och Dacotah liksom i Canada.
I de södra atlantstaterna medförde slaveriets avskaffande år 1863 en stark
tillbakagång. Då negrerna blivit fria, fingo deras lättja och lojhet fritt spel,
och deras små levnadsbehov fylldes med mycket liten arbetsinkomst.
Försök att anställa dem mot kontant lön och mot andel i skörden eller som
arrendatorer hade föga framgång, och det visade sig allt mer svårt att
uppehålla plantagernas skötsel. Bomullsskördarna och plantageägarnas ekonomi
gingo starkt nedåt. En vändning till det bättre synes emellertid hava inträtt,
då negrerna gjorts till ägare av små lägenheter, som de bruka för egen
räkning och dessutom deras energi och självkänsla synes hava stegrats, i den
mån deras bildning gått framåt.
FÖRENINGSVÄSEN.[1] Antalet av föreningar för lantbrukets främjande,
som börjat bildas under föregående period (sid. 450), tilltog hastigt, så att
de omkring år 1860-talet närmade sig 1,000. Under denna tid framträdde
dessa föreningars (vanligen kallade agricultural och horticultural societies)
verksamhet huvudsakligen genom de av dem anordnade talrika
utställningarna. Sedan har antalet varit statt i rask tillväxt, och de lokala föreningarna
hava rätt allmänt bildat centralföreningar för en eller flera stater eller för
hela unionen.
Från 1870-talet har jämte föreningar med nämnda allmänna syfte bildats
dels sådana av politisk art dels ekonomiska föreningar.
Bland de förra märkes främst det år 1867 bildade om frimureri
påminnande förbundet Order of Patrons of husbandry, vilket hastigt vann en
sådan spridning, att det år 1875 omfattade omkring 20,000 lokala loger,
kallade granges. Förbundet, som först hade till syfte att höja lantbrukarnas
sociala ställning, övergick snart till agitation för förbättring av
jordbrukets vid denna tid ogynnsamma ställning. Förbundet gick emellertid till
en tid starkt tillbaka, under det att en genom förening av två tidigare
sällskap år 1888 bildade Farmers alliance blev den förnämsta representationen
för lantmännens ekonomiskt politiska strävanden, såsom för kontroll över
järnvägsbolagens taxor, fri silvermyntning och ett bestämt värdeförhållande
mellan silver och guld m. m. Redan 1894 hade detta förbund spelat ut sin
roll, vilken nu åter upptogs av den förstnämnda sammanslutningen, numera
vanligen kallad National grange, med lokala Subordinate granges,
sammanslutna grevskapsvis till Pomona granges. Förbundet avhandlar på sina
kongresser frågor rörande lantbrukels teknik, ekonomi och lagstiftning, och
har gjort talrika framställningar hos unionens och de särskilda staternas
styrelser om reformer till förmån för jordbruket och framför allt till
kontroll över de mäktiga trusterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
