Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 818 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Nordamerikas Förenta Stater - Det rationella jordbrukets tid – från år 1835

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(selffeeders). Djuren få därför också i allmänhet efter behag äta av det
framlagda fodret och släppas i majstrakterna ut att beta av de efter skörden
kvarvarande majsstjälkarna. För uppumpning av vatten finnes i regel en
vindkraft.

Fig. 207. Oliver plog.

REDSKAP. Åtskilliga omständigheter ha gjort, att redskap och maskiner
fått större användning i Amerika än vid den gamla världens jordbruk. En
sådan är den knappa
tillgången och höga priset på
mänsklig arbetskraft, en
annan att alla jordegendomar
äro så stora, att de kräva
dragare eller maskinmotorer
och förekomsten av
jättejordbruk, där användningen
av maskiner med stor
arbetsförmåga är en
förutsättning för att sådd och skörd skola medhinnas i rätt tid. Jordens likformiga
beskaffenhet och frihet från impediment gör också, att redskapen kunna
vara av få slag, och masstillverkningen, att några få standardtyper av dessa
förhärska. Redskapen äro i allmänhet inrättade för att lämna mycket arbete
för varje arbetare, — breda redskap för många dragare eller kraftiga
maskinmotorer —, med åkplats för körkarlen, hävstänger för inställning o. s. v.
Ett framträdande drag är användningen av roterande redskapsdelar
(cirkelrist, diskplogar, tallriksharvar, alvpackare) i stället för stela i
jorden nedträngande billar och
harvpinnar.

Fig. 208. Tallriksharv.

Vid plogtillverkningen utgick man
från engelska modeller, men föregick
Europa i införande av förbättrat
material. Är 1833 förde John Lane
och år 1837 John Deere i
marknaden plogar med de arbetande
delarna av stål, och ett ytterligare
framsteg var James Olivers
uppfinning 1869 av de glatta och sega
stålvändskivorna (chilled steel) och
John Lanes liktidiga metod att
göra vändskivorna sammansatta av
ett mjukt mellanlager mellan två hårda ytlager (soft centre steel). Den hos
de engelska modellerna vanliga skruvformiga vändskivan gjordes i regel
cylindrisk, lämplig för den jämförelsevis lätta jorden, och plogen
försågs i regel med skumrist eller cirkelrist. På 1860-talet kommo plogar med
kusksits (sulkyplogar) i marknaden och mot seklets slut diskplogar, vars i
jorden arbetande del utgöres av en snett ställd roterande skarpslipad stålskiva.

Av nya harvtyper omtalas tallriksharvarna och fjäderharvar först på
1870-talet, och vid denna tid uppfanns anordningen att med en hävstång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>