Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Canada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frukt och bär genom korsning. Sådana av de nya sorterna, som synas
värda att spridas, förökas vid försöksstationerna i och för försäljning och
utdelning, tills de vunnit insteg i handelsträdgårdsskolorna. Talrika
allmänna trädgårds- samt frukt- och grönsaksodlareföreningar arbeta för
odlingens framgång och produkternas avsättning. En officiell inspektion och
märkning av till salu hållen frukt infördes genom lag år 1901.
HUSDJURSSKÖTSELN har sitt huvudsakliga område i de gamla östra
provinserna.
Hästaveln har på senare tiden blivit föremål för större omsorg. Antalet
hästar har sedan 1870 omkring 3-dubblats. Jämte den sedan det franska
väldet kvarvarande »fransk-canadiska ponyn», vilken förhärskar i
provinsen Quebec, förekomma mest Clydesdale-, Shire- och Percheron-raserna.
För de olika raserna finnas särskilda avelsföreningar.
Nötboskapens antal har stigit från 2.6 år 1870 miljoner till 9 miljoner år
1923. Sedan 1890-talet, då den moderna mejerihanteringen vann insteg, har
nötboskapsskötseln i de östra provinserna allt mer inriktats på
mjölkproduktion. Här ha svartbrokig låglandsras (»Holstein-Friesian cattle»),
Ayrshire- och Jersey-raserna allt mer undanträngt övriga slag, men även
fransk-canadaboskap bibehållit sig i Ontario och Quebec. Guernsey-rasen är vanlig
i Nova Scotia. I de västra provinserna, där uppfödning och gödning av
slaktboskap förhärskar, i Alberta även fri ranching (sid. 811), ha
företrädesvis korthorn, Aberdeen-, Angus- och Hereford-raserna vunnit spridning.
Som en egendomlighet kan nämnas att försök pågå att genom korsning
mellan bison- och yakboskap med tam boskap frambringa en härdig
betesboskap.
Fåraveln har gått tillbaka från 3.1 milj. omkr. 1870 till 2.7 milj. 1920.
Shropshire-rasen har allt mer vunnit på övriga, tidigare införda slag, av
vilka särskilt Leicester-rasen förr åtnjöt det mesta anseendet.
Svinens antal har från 1870 till 1920 ökats från omkr. 1.4 till 4.4 milj.
djur. I de östra provinserna, där svinen mest gödas på mejeriavfall för
baconproduktion, användas mest Yorkshire-, Berkshire- och
Tamworth-raserna, men i västern, där mest uppfödas stora späcksvin, Duroc- och
Poland-China-raserna.
Fjäderfäavelns utveckling överensstämmer med densamma i Förenta
staterna. Näst höns hållas mest kalkoner.
Pälsgårdar. Framför allt på Prince Edwards ö men även i övriga
provinser finnes ett stort antal (omkr. 600) gårdar, uteslutande ägnade åt
uppfödning av pälsdjur, i främsta rummet silverräv.
Biodlingen står mycket högt i de östra provinserna. I Ontario verkar ett
biodlaresällskap, som i sin tjänst har 14 inspektörer. En Foul brood act har
utfärdats för att förekomma spridningen av yngelröta.
MEJERIHANTERINGEN började redan på 1850-talet i Ontario få större
omfattning i enlighet med den samtidiga utvecklingen i New York (sid. 829),
men först med införandet på 1880-talet av mjölkcentrifugeringen och
spannmålsprisens nedgång fick denna hantering större, industriell omfattning.
För dess befordrande har i dominiets jordbruksdepartement år 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
