Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 856 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Australien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fårstocken beräknades år 1851 utgöra omkring 15 miljoner och har
sedan, trots tid efter annan inträffad stark decimering till följd av ihållande
regnbrist, varit i fortgående ökning, så att den år 1917 uppgick till omkring
85 miljoner.

Fig. 216. Australisk merinobagge.

Till en början var ullen den enda säljbara produkten. På 1850-talet
började man att tillgodogöra kropparna genom att utsmälta fettet, som blev en
betydande exportartikel. I mitten
av följande årtionde blev beredning
av köttkonserver i hermetiskt slutna
kärl en storindustri, och från
början av 1880-talet vidtog utförsel
av fruset kött, som har blivit det
förnämsta sättet för fårkroppens
tillgodogörande. Fåren utgöras
övervägande av merinoras. År 1797
infördes djur av denna, som det
uppgives av negretti-typ, från England,
och år 1828 skola sådana av
elekto-raltyp samt än senare av
Rambouillet-typ ha införts. I Australien ha
de under inverkan av naturförhållandena och planmässigt urval ökat i
ullmängd under bibehållande av ullens finhet.

För att öka djurens slaktvärde ha merinofåren under senare år i de
regnrikare trakterna korsats med engelska köttfår av Lincoln- och
Leicesterraserna.

Nötkreatursaveln var tidigare rätt inskränkt, men sedan utförseln av
fruset kött börjat, har den betydligt tilltagit i vissa områden, särdeles i norra
Queensland, som till följd av den höga värmen äro mindre lämpliga för får.
Där beta nu stora, halvvilda hjordar, vilka från de magrare betesmarkerna
i det inre drivas ned att fullgödas på bättre beten i kusttrakten. Till
gödning användes huvudsakligen korthorn- och därnäst i antal Hereford-boskap.
I de regnrika sydöstra och sydvästra kusttrakterna med dess frodiga
lucernvallar har sedan 1880-talet mjölkboskap, mest av Jersey och
korthorn, men även av andra raser börjat hållas i hastigt ökat antal och en
mycket omfattande mejerihantering uppstått, huvudsakligen för beredning
av smör, varav en betydande export till England numera äger rum.

I samband med mejerihanteringen har svingödning, huvudsakligen
grundad på utfodring av skummjölk och lucern, blivit en viktig inkomstkälla för
dessa trakter.

Hästarnas antal är rätt stort, omkring 2.₅ miljoner; de uppfödas i stort
antal i fritt betande hjordar på de norra, gräsrikare slätterna.

Strutsuppfödning förekommer i de norra, heta och torra landsdelarna.
Slutligen må bland animala produkter nämnas kaninkött. Kaniner
infördes år 1862 som jaktvilt men förökade sig så, att de genom sina gångar i
jorden och förtäring av betesväxtligheten blivit en verklig landsplåga, till
vars utrotande åtskilliga medel försökts. Numera fångas de i tusental och
giva genom utförsel av fruset kaninkött landet en ej föraktlig inkomst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>