Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkaloider - Alkfåglar, alkor - Alkohol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på fröna beredda s. k. sabadillättikan är ett
mycket anlitat medel mot löss. —
»Prustroten», rotstocken av Veratrum album,
innehåller liknande a. och har stor
veterinärmedicinsk användning, huvudsakligen för
igångsättande av våmrörelserna vid
våmförlamning. — Den vanliga pepparn innehåller
alkaloiden piperin. — A. förekomma
utöver vad ovan anförts hos en del andra av
våra inhemska eller som prydnad odlade
växter. — Solanin, en glykosidisk, d. v. s.
druvsockerhaltig alkaloid, som finnes i
potatisväxtens blad, frukter och i större mängd i dess
groddar samt hos nattskattan
(Solanum nigrum) och besksötan (S.
Dulcamara), ger ibland anledning till förgiftningar
med rätt varierande sjukdomsbild. Den kan
ge upphov till tarm- och njurinflammation,
men verkar även förlamande på centrala
nervsystemet och hjärtat. — Skelörten,
Chelidonium majus, har i sin rödgula
mjölksaft (mest i roten) alkaloiden chelidonin
m. fl. andra av delvis morfinliknande verkan.
— Den allmänt odlade stormhatten,
Aconitum Napellus, innehåller en serie föga
kända a., som gå under den gemensamma
benämningen akonitin. De besitta en
mycket stor giftighet och påverka i små
mängder i främsta rummet hjärtat till minskat arbete
(förlångsammad puls och sänkt blodtryck); i
större mängder verkar det retande, sedan
allmänt förlamande på centrala nervsystemet. —
Cytisin benämnes den giftiga a. hos
gullregnsbusken, Cytisus Laburnum, i
vars omogna frön den finnes i största mängden.
Den åstadkommer hastig puls, höjt blodtryck,
allmän kramp och död genom
respirationsförlamning. — Buxbom, Buxus
sempervirens, vilken rätt ofta odlas som häckväxt,
innehåller buxin, ett starkt gift med dels
narkotisk, dels krampverkan. Liknande
verkan har idegranens, Taxus baccata,
alkaloid, taxin. — I rotbarken av
berberisbusken, Berberis vulgaris, finnes den gulfärgade
a. berberin, som är av intresse, dels
emedan den till skillnad från andra a. förekommer
spridd inom flera olika växtfamiljer, dels
emedan den synes vara så gott som ogiftig. (Om
s. k. likalkaloider se art. Aminer.) *
Alkfåglar, alkor, äro havsfåglar med
simfötter utan baktå, fästa långt bakåt, så att
fåglarna, då de sitta, hålla sig m. l. m.
upprätta stödjande sig på tarsen och bakgumpen.
Vid dykning tjäna de korta, spetsiga vingarna
som åror. De leva av fisk och små skaldjur
samt häcka merendels kolonivis på klippöar i
havsbandet. Äggen, 1—2 till antalet, läggas
utan bale på hyllor i berget eller i stengryt,
och ungarna matas i boet, tills de äro
fullfjädrade. Av våra 4 inhemska a. torde
tobisgrisslan, Uria grylle L., vara mest känd.
Den häckar tämligen allmänt längs hela vårt
havsband utom vid Skånes kust. Den är av
en duvas storlek, om sommaren svart med en
stor vit fläck på vardera vingen, om vintern
m. l. m. vitspräcklig med vit undersida. Den
spetsiga näbben är svart; fötterna korallröda.
Tordmulen, Alca torda L., som häckar
här och var i det östra havsbandet, är stor
som en kråka, ovan sotsvart, under vit, med
vita band över vingarna och vita streck dels
mellan öga och näbbrygg, dels tvärs över den
svarta, välvda, från sidorna hoptryckta näbben.
 |
| Tordmule. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
