Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bevattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varmt klimat och där b. är en förutsättning
för att vissa landsträckor över huvud taget
skola kunna odlas, men kan göra stor nytta
genom att på våren återuppliva och skydda
de nya späda skotten och under sommarens
torka tillföra växterna behövlig fuktighet.
Dess ringa framgång i Sverige kan dock delvis
förklaras genom vattnets fattigdom på
växtnäring inom urbergsområdena, delvis även
därigenom, att vattentillgången ofta under
den torraste del av sommaren blir otillräcklig
för b., men till väsentlig del även av brister
i anläggningarna. Därtill kommer, att sådana
marker, där b. vore mest behövlig, mestadels
ligga så högt i förhållande till vattendragen
att en bevattningsanläggning ej skulle kunna
matas med självrinnande vatten.
Bevattningens fördelaktiga
verkan beror dels av tillförsel av för
växtligheten nödig fuktighet, dels av dess gödslande
verkan genom i vattnet lösta växtnäringsämnen,
dels på vattnets innehåll av upplöst syrgas,
varför ock vatten, som silar fram över den
bevuxna marken snart blir odugligt till b.
(»dött») men åter upplivas och blir dugligt
till ny användning, sedan det fått rinna i en
kanal i beröring med luften, synnerligen om
denna beröring blir livligare, såsom då vattnet
strömmar i ett fall eller en fors. Slutligen verkar
vattnet, då det är varmare än luften,
upplivande på växtligheten samt som skydd mot frost.
För att b. skall medföra önskat gagn, måste
jorden väl avvattnas, varvid det nedsjunkande
vattnet suger efter sig luft, som befordrar
omsättningarna i jorden, vilken däremot blir
försumpad genom kvarstående vatten. Efter
slutad övervattning bör marken således
torrläggas till för växtligheten lämpligt djup. Att
många norrländska dämängar, som bildats
genom urtappning av dysjöar eller träsk, efter
några års goda skördar blivit försumpade, beror
vanligen därpå, att avloppet igengrundats, så
att marken ej blir torrlagd, då vattnet
avtappas.
Vattnets beskaffenhet. Vatten,
som har stort innehåll av upplösta
växtnäringsämnen och slam, är bättre än det, som är rent
och klart. Fjällfloder och källvatten likasom
det bruna vatten, som kommer från
mosstrakter, och som är fattigt på syre men
innehåller för växterna otjänliga mullsyror, är icke
lämpligt för b. Utspätt gödselvatten och
avfallsvatten från stärkelsefabriker verka genom
sin höga halt av växtnäring kraftigt
befruktande.
Vattenbehovet, vars fulla
tillfredsställande i rätt tid är en förutsättning för en
lönande b., beror på klimatets torrhet, jordens
genomsläpplighet och bevattningssättet. För
befuktning beräknas i Tyskland en
vattenåtgång av 0.4 sekundliter per ha på föga,
1 sek.l. på starkt genomsläpplig jord, för
uppdämning av vatten, som blir stående under hela
bevattningstiden, 10—20 sek.l. och vid
översilning 15—60 sek.l. per ha.
Bevattningstider. B sker dels på
våren, dels på sommaren, dels på hösten. I
vårt land förekommer vår-b. mest, på grund
av den då rikliga vattentillgången, och gör då
stor nytta som skydd för växtligheten mot
frost.
Vattnet bör då täcka marken, tills det börjar
bliva varmt, och avtappas, medan ännu det
framspirande gräset synes friskt och grönt;
vid för långvarig b. kan gräsroten ruttna.
Sommarb. under kort tid efter slåttern är
mycket verksam för att motverka jordens
uttorkning men kan på grund av vattenbrist
blott undantagsvis äga rum. Höstvattning
undvikes helst i vårt land, där hösten i regel
är våt och det är önskvärt, att jorden vid
vinterns inbrott är så väl torrlagd som möjligt.
B. sker huvudsakligen på följande sätt:
 |
| Plan av dämäng. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
