Lantmannens uppslagsbok / 161 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokföringsförening - Bokföringsår - Bokhållare - Bokollon - Bokslut - Bokspinnaren - Bokvärde - Bokår - Bolby - Boletus - Bollblomster - Bolmört - Bombyx - Bomullsfrökakor - Bomullslöss - Bomullsmögel - Bonde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bokföringsförening, -byrå, avser att
underlätta jordbruksbokföring genom att lämna
lantmännen direkt hjälp med bokföringsarbetet.
Vanligen insändas bokföringsuppgifterna
månatligen till byrån i form av självkopierande
rapporter — kassa-, varu-, dagsverks- och
arbetsrapporter o. s. v. —, varefter byrån på
grundval av rapporterna för de löpande
räkenskaperna och utför bokslutet. Genom b.
avlyftes en stor del av bokföringsarbetet från
lantmännen, varjämte större sakkunskap
ställes till förfogande vid räkenskapsföringen,
än lantmännen i allmänhet besitta. Dylikt
samarbete har i utlandet, särskilt i Tyskland
och Schweiz, fått en betydande omfattning.
Den första dylika byrån i Sverige upprättades
1908 vid Hvilan i Skåne. Den övergick 1911 till
Malmöhus l. bokföringsförening. Sedan dess
har saken upptagits i flera län, varjämte
Sveriges Allmänna Lantbrukssällskaps b.- eller
driftbyrås verksamhet omfattar hela landet.

Sedan 1912 lämnar staten ett anslag dels
till bokföringsföreningarna till understöd för
en ordnad bokföring vid jordbruk med högst
75 hektar odlad jord, dels till bekostande av
vetenskaplig bearbetning av
bokföringresultaten. K. k. ³¹/₁₂ 1915.                L. N.

Bokföringsår. Se Bokföring.

Bokhållare. Se Förvaltningspersonal.

Bokollon. Se Bok.

Bokslut. Se Bokföring.

Bokspinnaren, Dasychira pudibunda L.
Larven av denna spinnarfjäril uppträder
stundom i Sydsverige i oerhörd mängd på bok. Den
blir 40—45 mm. lång och är lätt igenkännlig
på sin rika hårbeklädnad. På ryggen av 4:e—8:e
kroppslederna bär den karakteristiska,
upprättstående, gula eller grå hårborstar och på
II:e leden en pensel av röda hår. Grundfärgen
är ofta citrongul.                A. T—n.

Bokvärde. Se Bokföring.

Bokår. Se Bokföring.

Bolby, gammal by eller odalby. Jfr
Avgärda by.

Boletus. Se Rörsopp.

Bollblomster. Se Ängsbollar.

Bolmört, Hyascyamus niger L., illaluktande,
alnshög ört av nattskattornas familj
(Solanaceæ) med klibbhåriga blad och stora
smutsgula, nätådriga blommor. Växer vid vägar och
tomter samt grustag. Växten är giftig men
bladen användas som drog (Folia hyoscyami).
Bladen skördas, så snart de fullt utvuxit, samt
torkas. Se Alkaloid.

Bolmört.

Bombyx. Se Ringspinnare.

Bomullsfrökakor. Se Oljekakor.

Bomullslöss. Se Sköldlöss.

Bomullsmögel. Se Gurksjukdomar.

Bonde betecknade i äldre tid fria innehavare
av jordegendom, vilka även sammanfattades
under namnet allmoge. Åtminstone från
medeltiden skilde man mellan: 1. odalbonde,
som innehade sin jord med full äganderätt
(odalrätt) och hade full delaktighet i byns
gemensamma jord samt full beslutanderätt
i byns angelägenheter; 2. allmänningsbonde,
som med i viss mån inskränkt
äganderätt innehade hemman på allmänningen;
samt 3. landbonde eller landbo,
vilken innehade annans jord mot lega (arrende).
I och med konungens, adelns och kyrkans
stigande makt minskades under medeltiden
de ofrälse böndernas inflytande och rättigheter
och pålades dem som jordägare allehanda
skyldigheter. Tillika uppstodo småningom
åtskilliga mellanställningar mellan de nämnda
klasserna av bönder. Jämte de självägande
skattebönderna, som betalade sin
skatt till kronan och kronobönder eller
åbor på kronojord, uppkommo kyrko- och
frälsebönder, som voro dels kyrkans
och frälsemännens landbönder, dels även ägare
till hemman, varav skatten bortförlänats.
Dessa senares skatt förblandades ofta med
landbönders avrad, varigenom innehavarens
äganderätt till hans hemman blev tvistig. I
det sålunda skillnaden mellan de gamla
klasserna av bönder blev allt mer otydlig, kom
allmoge- eller bondeklassen att beteckna
skattskyldiga bönder till skillnad från ägare av
frälsejord. Denna utveckling hämmades i viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>