Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Böna
- Bönsmygen
- Bördsrätt
- Börting
- Börtving
- Bössa
- Calamagrostis
- Calamariæ
- Calandra
- Calcium
- Calciumcyanamid
- Calendula
- Callidium
- Calliopsis
- Callistephus
- Calluna
- Calonectria
- Camelina
- Camembertost
- Camponotus
- Canis
- Cannabis
- Capra
- Caprifolium
- Capseila
- Caragana
- Carassius
- Carduus
- Carex
- Carpinus
- Carpocapsa
- Carum
- Cassida
- Cecidomyia
- Cellulas
- Cellulosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin grovlek, men gives helst skuren till
hackelse.
Bönsmygen, Bruchus rufimanus Boh., en
liten brett oval, starkt kullrig skalbagge, som
någon gång anträffas i frön av bönor, helst
hästbönor. Arten har blivit införd till oss samt
har på ett par ställen acklimatiserat sig.
Angripet frö kan desinfekteras genom behandling
med kolsvavla eller cyanväte. Se
Insektdödande medel. A. T—n.
Bördsrätt. J.B. 5: — rätt för vissa
skyldeman till en fastighetsägare att till sig lösa ärvd
jord på landet och ärvd eller förvärvd jord i
stad, när egendomen övergått i andra händer.
Numera är denna bördsrätt väsentligen
upphävd. En annan sida av bördsrätten
framträder däri, att om säljare och köpare av
fastighet äro besläktade i »bördslederna», detta
förhållande kan utgöra hinder för annan person
att utöva honom eljest tillkommande
lösningsrätt. E. T.
Börting. Se Laxsläkte.
Börtving, ett instrument, som efter
framfall av livmodern eller skidan användes för att
hindra förnyat framfall. Den kan utgöras av
en omkring 18 cm. långt och 6 cm. brett,
triangulärt och i vinklarna med öglor försett
stycke av grov järntråd (Lundska börtvingen)
eller av en tågögla av samma storlek, som
anlägges omkring blygdöppningen och kvarhålles
genom remmar eller tömlinor, som uppåt gå
på ömse sidor om svansen och nedåt på
sidorna om juvret fram till en fast anspänd
bukgjord. E. N—m.
Bössa. Se Jaktgevär, Lager.
C.
Calamagrostis. Se Rör.
Calamariæ. Se Halvgräs.
Calandra. Se Spannmålsvivel.
Calcium. Se Kalcium.
Calciumcyanamid. Se Kalkkväve.
Calendula. Se Ringblomma.
Callidium. Se Barkbock.
Calliopsis. Se Blomsterodling, Skönhetsöga.
Callistephus. Se Aster.
Calluna. Se Ljung.
Calonectria. Se Fusarium.
Camelina. Se Dådra.
Camembertost, berömd fransk dessertost,
som uppgives hava börjat tillverkas år 1791
i byn Camembert i dep. Orne i Normandie,
varifrån beredningen spritts till andra delar
av Frankrike och till utlandet. Formen är flat,
cylindrisk, diam. 10—11 cm., höjd 3 cm., vikt
omkr. 0.3 kg. Osten överväxes under lagringen
av vitt mögel (Penicillium camemberti Rogeri
Thom.), vilket gör, att ostmassan från ytan inåt
antager en vaxartad beskaffenhet och
fruktliknande arom. Förbrukas vanligen färsk,
redan vid 3—4 veckors ålder. L. Fr. R.
Camponotus. Se myra.
Canis. Se Hund, Räv, Varg.
Cannabis. Se Hampa.
Capra. Se Get.
Caprifolium, gemensam benämning å de
slingrande arterna av släktet Lonicera, med
motsatta blad, rankande stam och stora,
rörformiga blommor. Äkta C., L. caprifolium
L., från mellan- och sydeuropa, med
stjälkomfattande blad och starkt välluktande
blommor, likasom den vid Sveriges västkust
vildväxande L. periclymenum L. och den
nordamerikanska, rödblommiga L. sempervirens L.
höra genom sin härdighet, som tillåter deras
odling ända upp i Norrland, till våra
tacksammaste slingerväxter på väggar, murar och
spaljerer; de trivas även mot norr. Även några
andra, mindre härdiga arter odlas i södra och
mellersta Sverige. Förökas lätt genom
sticklingar och nöjas med mager jord. G. L—d.
Capseila. Se Lomme.
Caragana. Se Ärtträd.
Carassius. Se Ruda.
Carduus. Se Tistel.
Carex. Se Starr.
Carpinus. Se Avenbok.
Carpocapsa. Se Äpplevecklare.
Carum. Se Kummin.
Cassida. Se Sköldbagge.
Cecidomyia. Se Gallmygga.
Cellulas. Se Enzym.
Cellulosa, cellämne, utgör
huvudmassan av växternas cellväggar. Det är ett
kolhydrat (se d. o.), av formeln nC6H10O5, d. v. s.
motsvarar en sammanslutning av ett flertal
molekyler av enkla sockerarter efter
frånskiljande av vatten. Under inverkan av vissa
enzym (se d. o.) eller utspädda syror kan denna
sammanslutning åter upplösas under
upptagande av vatten (hydrolyseras) till
motsvarande enkla sockerarter. C. är olöslig i vatten
och de flesta vanliga lösningsmedel men i
rent tillstånd smältbar i matsmältningssaften.
(Se Näring, Djurens) Endast i unga
växtdelar bildas cellväggarna av ren c, men äro
däremot i äldre växtdelar »inkrusterade» med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0199.html
