- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
193

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cerastium - Ceratostoma - Cercospora - Cerealier - Cerefolium - Ceresbetning - Cervus - Cestodes - Cetonia - Cetraria - Ceutorrhynchus - Chærophyllum - Chamæcyparis - Chamæpeuce diacantha - Champinjon - Char-à-banc - Charæas - Charlamowsky - Cheddarost - Cheimatobia - Cheiranthus - Chenopodium - Chermes - Cheviotfår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelse. En sydeuropeisk art C. tomentosum
L. odlas som prydnadsväxt för sitt silverludna
bladverks skull. Se Blomsterodling.

Ceratostoma. Se Blåyta.

Cercospora. Se Gurksjukdomar.

Cerealier. Se Säd.

Cerefolium. Se Hundloka, Körvel.

Ceresbetning. Se Avsvampning.

Cervus. Se Hjort.

Cestodes. Se Binnikemask.

Cetonia. Se Guldbagge.

Cetraria. Se Lav.

Ceutorrhynchus. Se Kålgallvivel, Kålvivel,
Rapsvivel.

Chærophyllum. Se Körvelrova.

Chamæcyparis. Se Barrträd.

Chamæpeuce diacantha DC en från Syrien
härstammande tistelart, vilken odlas som
prydnadsväxt för sina vackra, vittaggiga blads
skull. Den utvecklar blommor först andra
året, men bladverket har då förlorat i yppighet,
varför växten vanligen behålles blott 1 år.
Plantor uppdragas i bänk och odlas där,
inplanterade i kruka, tills de vid sommarens
början utsättas på kalljord. Jfr Blomsterodling.                G. L—d.

Champinjon (eg. franskt ord, som betyder
svamp) användes för arter av släktet Agaricus,
undersläktet Psalliota, utmärkt av hatt med
från foten fria skivor, som mörkna hos äldre
svampar, samt en ring kring foten (skiljemärken
från snarliknande vit flugsvamp). Av dess
läckra arter förekomma i södra och mellersta
Sverige allmän ch., A. arvensis Schaeff.,
allmänt på betesmarker och andra platser, där
gödsel multnar, och äkta ch., A. campestris L.,
mest i barrskog. Allmän ch. odlas i källare
vid 10—12° värme i bäddar av hästgödsel, i
vilka ch.-mycelium (svampyngel, svamptegel)
nedlägges. Dylikt mycelium införes från
Frankrike. För att hålla bädden fuktig täckes den
först med halm, som borttages, då myceliet
genomvävt gödsellagret, varefter ett 5 cm.
tjockt jordlager pålägges och sedan åter täckes
med halm. Då och då fuktas med mjukt vatten.
Odlingen har i Sverige sällan haft någon
framgång.

Char-à-banc. Se Vagn.

Charæas. Se Gräsfly.

Charlamowsky. Se Äpple.

Cheddarost, en berömd engelsk ostsort,
som sedan 1860-talet tillverkats även i vårt
land. Formen är cylindrisk, ursprungligen med
diam. 35—40 cm. och höjd 23—36 cm., med
en vikt av 25—35 kg., men i Sverige vanligen
mindre, s. k. Stilton-format med 15—18 cm.
diam., 20—24 cm. höjd och 4—5 kg. vikt.
Har tät, ej pipig massa, betingat därav, att
ostmassan före pressningen undergår en 2—6
timmars syrningsprocess, varunder en del av
mjölksockret förjäses. De gaser, som härvid bildas
och som hos andra ostsorter framkalla pipor,
utdrivas här genom den jästa massans
malning och pressning. Efter omkring 3
månaders lagring har osten vanligen de typiska
egenskaperna, en fet, smidig massa och en
milt syrlig arom. Genom längre lagring blir
osten amper och »bitter», egenskaper, som
tilltala den svenska smaken.                L. Fr. R.

Cheimatobia. Se Frostfjäril.

Cheiranthus. Se Lövkoja.

Chenopodium. Se Målla.

Chermes. Se Barrlöss.

Cheviotfår härstamma från Cheviotbergen
på gränsen mellan England och Skottland.
Rasens förädling grundlades i senare delen av
1700-talet av Robson of Belford genom
lantrasens korsning med baggar av den storvuxna
Lincoln- (enligt annan uppgift Leicester-)rasen
samt därpå följande inavel. Engelsk stambok
utgives sedan 1893.

Cheviotfår.
Cheviotfår.


C. äro tämligen storvuxna. För premiering
fordras i Sverige, att bagge väger minst 65, tacka
40 kg. Färgen är vit, stundom med små svarta
fläckar på huvudet, som är vithårigt, ullfritt, i
regel hornlöst, med svarta näsborrar och
uppstående öron; svans lång, ullig; ben vita, ulliga
till knä och has. Ullen är medellång, fin,
bildande täta staplar. Baggen bör lämna 3—4,
tackan 2 kg. ull om året. Rasen är i sitt
hemland på grund av ständigt uteliv mycket härdig.
Till Sverige började den införas på 1830-talet.
Då man övergick från Merino till köttrikare
raser för den svenska fårstammens förbättring,
uppsattes stamschäferier av C., som spredos
särskilt i Halland, Bohuslän, Västergötland och
Värmland. Den hade dock ej då synnerlig
framgång, och statens stamhjordar såldes i
slutet av 1850-talet. Sedermera hava
stamhjordar av C. genom statens försorg uppställts
på Gottland år 1858 (å Roma) och i Jämtland
1869. Den har i senare tid blivit rätt mycket
spridd i Dalarne och södra Norrland, där den
synes passa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free