Lantmannens uppslagsbok / 216 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enligt vad erfarenhet och försök synas visa,
lämpligt på lerjord, varemot moss- och
sandjord, till följd av sin mindre kapillära
uppsugningsförmåga vanligen böra torrläggas
grundare, till 0.8—1.0 m. På äng bör helst
torrläggningen ej vara djupare än 0.6 m.,
emedan gräsen hava grunda rötter och
behöva mycket vatten. Vid odling av växter,
som nedsända sina rötter djupt, ss. lucern och
betor, samt i trädgårdar kan en djupare
torrläggning behövas, om ej fara skall finnas för
att rötter skola intränga i och tilltäppa rören.
Förstoppning av ledningarna
förekommes genom att omgiva rörfogarna med
stenkolsaska.

Då ledningens fall bör vara jämnt, så
kommer torrläggningsdjupet att bliva större, där
marken höjer sig. Tvärtom kan dikesbottnen
i mötande svackor komma att ligga grundare,
dock på åker ej mindre än omkring 0.8 m.,
och där detta djup ej kan nås, bör öppet dike
användas.

Täckdikenas fall bör vara så stort,
att det framrinnande vattnets hastighet
hindrar avsättning av slam i ledningen men ej
medför fara för skärning kring denna. Denna
minsta hastighet beräknas till 16—20 cm. i
sekunden i lera och annan fast jord, men 35
cm. i syrsand, och det härför erforderliga
fallet avtager med stigande rörgrovlek
sålunda:

Rördiameter	mm.	38		50		75		100		150
	tum.	1.5		2		3		4		6
fall i vanl. jord	minst	2.3		2.0		2.0		2.0		2.0		:1000
	helst	3.7		3.0		2.5		2.0		2.0		:1000
fall i syrsand		10.0		8.0		4.0		3.0		2.0		:1000

Det är således önskvärt, att fallet i rördiken
med 1.5 tums rör är omkring 4 på 1,000 i
vanlig åkerjord. Det bör ej vara mindre än 2.3 och
ej över 20 på 1,000. I täckdiken med annan
fyllnad bör det vara minst 3 och högst 10:1,000.

Sugdikenas inbördes avstånd
bör avpassas efter den vattenmängd, som skall
avledas, jordens genomsläpplighet och
ledningarnas djup under jordytan. Ju mer
vatten, ju mindre genomsläpplig jord och ju
grundare ledningar, desto tätare böra dessa
ligga. Då vattenmängden är lika och
dikesdjupet i allmänhet hålles vid 1.2 m., blir det
huvudsakligen jordens genomsläpplighet, som
blir avgörande för avståndet, vilket enligt
erfarenhet bör vara i mossjord och styv lera
10—13 m., i mellanlera omkring 15, i lerblandad
sandjord omkring 20 och i ren sandjord intill
30 m.

Dikesrörens dimensioner böra
rättas efter den vattenmängd, som skall avledas
på tidsenheten, och vattnets på fallet beroende
strömhastighet. Vattenmängden att avleda
är störst efter tjällossningen på våren och
räknas motsvara den vid snösmältningen på
de öppna fälten från vintern kvarvarande
vinternederbörden avledd under 1 månad. I södra
Sverige beräknas den till 0.65 liter och i
nederbördsrikare trakter med längre vinter 0.8 l.
i sekunden per hektar under förutsättning att
icke dagvatten från kringliggande mark eller
källådror skola avledas. I lätt genomsläpplig
jord behöver vattenmängden avledas hastigare,
varför de nämnda talen där behöva höjas något.
Följande på olika rördimensioners
avledningsförmåga vid olika fall grundade tal visa den
areal i ha., som torrlägges av rör av viss
diameter vid olika avrinning och fall.

Avrinning sek. lit. pr ha. Fall på 1000 [1]Rörens inre diameter 1 1/2 2 3 4 6 0.65 1 — — 1.40 2.50 8.40 2 — 0.60 1.95 3.50 11.90 3 0.40 0.70 2.40 4.30 14.55 4 0.45 0.80 2.75 5.00 16.80 5 0.50 0.90 3.10 5.55 18.80 10 0.70 1.30 4.40 7.85 26.60 0.80 1 — — 1.10 2.00 6.85 2 0.25 0.45 1.60 2.85 9.65 3 0.30 0.55 1.95 3.50 11.80 4 0.35 0.65 2.25 4.05 13.65 5 0.40 0.75 2.50 4.50 15.30 10 0.55 1.05 3.55 6.40 21.6o

Med hjälp av dessa siffror finner man, huru
grova rör behöva användas i varje del av fältet
under olika förekommande förhållanden. För
torrläggning av ett område av 4 hektar äro
sålunda t. ex. i fångdiket i fältets nedre del
4 tums rör fullt tillräckliga, om fallet är 3:1,000
och 0.65 sek.liter per hektar böra avföras, men
knappt om fallet är blott 2:1,000. Smalare
rör än 1 ¹/₂ tum böra aldrig användas, och
denna dimension är den vanliga i sugdikenas
övre del, 2 tums i den nedre delen av längre
sugdiken och den minsta i fångdiken, i vilka
dock vid större system 3 tums eller grövre rör
behövas. Om ej tillräckligt grova rör finnas
att tillgå, bör man ej i stället lägga flera rör av
mindre diameter i samma dike utan i stället
uppdela sugdikena på flera fångdiken, i vilka
då smärre rör äro tillräckliga.

Vertikaldränering. Stundom
förekomma sprickor eller »slukhål» genom de ytliga
jordlagren ned till underliggande
genomsläppliga lager, genom vilket vattnet ur diken kan
avledas, eller ock kan avlopp till ett
underliggande genomsläppligt sand- eller gruslager
beredas genom att borra eller gräva en öppning
ned till detsamma. På detta sätt, kallat
vertikaldränering, kan stundom svårigheten att
avleda vatten ur sänkor i marken övervinnas;
helst gräves en brunn ned till det genomsläppliga
lagret och fylles med småsten, och i denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>