Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektricitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av energi, som övergår i densamma. Det är tre
former av energi, som man vetat att omsätta
i elektrisk ström: värme, kemisk energi och
mekaniskt arbete.
De genom direkt värmetillförsel i de s. k.
termoelementen alstrade elektriska
strömmarna ha bl. a. på grund av sin
obetydliga elektromotoriska kraft ingen betydelse för
jordbruket, men användas för vissa
vetenskapliga ändamål.
Kemisk energi omsättes i elektrisk ström
i de s. k. galvaniska elementen,
där ett par fasta kroppar, av vilka den ena
nästan alltid är zink och den andra oftast kol,
äro nedsänkta i en eller i somliga element i två
från varandra genom en porös lervägg skilda
vätskor av viss för de olika elementen bestämd
beskaffenhet. Härvid uppkommer hos de båda
fasta kropparna en för varje element bestämd,
av storleken oberoende potentialskillnad på en
à två volt, och sätter man de båda kropparna
i förbindelse med varandra genom en yttre
ledning, strömmar elektricitet genom den av
elementet och den yttre ledningen bildade
slutna kretsen med en styrka, som är beroende,
utom på den elektromotoriska kraften, av
motståndet såväl i den yttre ledningen som inuti
vätskan i elementet. Så alstrade strömmar
användas t. ex. för elektriska ringledningar och
i telefonskåpen.
Förändringen av mekaniskt arbete till
elektrisk energi är emellertid för det praktiska
livet det ojämförligt viktigaste
framställningssättet och vinner för varje dag allt mera i
betydelse. Detta sker i s. k. elektriska
generatorer (sed. o.), där det i
trådlindningar, som genom någon yttre kraft
tvingas att rotera i ett magnetiskt fält, just
på bekostnad av det därför erforderliga arbetet
alstras eller genereras s. k.
induktionsströmmar (se d. o.). Sådana kunna redan
i generatorerna framställas med en spänning
av många tusen volt och kunna i
transformatorer förändras till ännu mera
högspända induktionsströmmar, vilkas volttal utan
tekniska svårigheter kunna höjas till
hundratusental. Och så stora mängder elektricitet
kunna alstras i generatorerna, att strömmar
oaktat sådana oerhörda elektromotoriska
krafter kunna underhållas. Det är dessa strömmar,
som spridas över stad och land från de stora
kraftkällorna, hos oss mest från vattenfall,
och förse oss med ljus och kraft och värme för
våra hem, våra verkstäder och våra kemiska
fabriker.
Strömmens värmeverkningar.
Det är tre verkningar av den elektriska
strömmen, av vilka man vetat att göra för det
praktiska livet viktiga användningar, nämligen
hans värmeverkningar, hans kemiska och hans
magnetiska verkningar.
När en elektrisk ström går fram genom en
edare, uppvärmes denne mera eller mindre,
en del av den elektriska energien förändras till
värme. Huru mycket värme, som utvecklas
per sekund, beror dels på det motstånd ledaren
gör mot strömningen, dels på den mängd
elektricitet, som strömmar igenom honom varje
sekund, d. v. s. strömstyrkan.
Om strömstyrkan hålles oförändrad, men
motståndet göres 2, 3 eller 4 gånger så stort,
blir värmeutvecklingen också 2, 3 eller 4 gånger
så stor, men om motståndet är detsamma, under
det att strömstyrkan ökas till det dubbla,
tredubbla eller fyrdubbla, blir den utvecklade
värmemängden icke 2, 3 eller 4 utan 4, 9 eller
16 gånger så stor. Om elektrisk energi skall
överföras från ett ställe till ett annat, är den
del av densamma, som övergår till värme i
ledningstrådarna, ju ren förlust, varav följer,
att det blir oekonomiskt att överföra stora
mängder elektricitet. Men lyckligtvis
kunna stora mängder energi överföras per
sekund, utan att elektricitetsmängden behöver
vara stor, blott potentialen i stället är stor,
tack vare transformatorerna. Man kan
emellertid också till sin nytta använda strömmens
värmeverkningar. Så kan man genom att
låta elektrisk ström gå igenom trådspiraler
med stort motstånd uppvärma bostäder och
kyrkor, men för att detta uppvärmningssätt
i ekonomiskt avseende skall kunna upptaga
tävlan med eldning, måste strömmen erhållas
till mycket billigt pris. Men så billigt kunna
stundom elektricitetsverken på vissa tider, då
behovet av ström för andra ändamål är litet
och vattnet i fallet rinner förbi till ingen nytta,
såsom nattetid och om söndagarna, sälja ström,
att elektrisk uppvärmning lönar sig. För
matlagning kan man med fördel betala mycket
högre pris för strömmen, i synnerhet då del ej
är fråga om »långkok», ty vid all kokning och
särskilt vid tillfällig mindre sådan utnyttjas
det vid eldning utvecklade värmet mycket
dåligt, medan vid de moderna elektriska
kokapparaterna så gott som intet värme förfares.
Till förmån för de elektriska såväl värme- som
kokapparaterna talar även deras bekväma och
snygga handhavande.
Med tillhjälp av den elektriska strömmen
kunna de högsta temperaturer nås, som det
över huvud lyckats människan att åstadkomma,
och bland i lantbruket använda produkter,
som på detta sätt framställas, kan nämnas
gödselmedlet karbidkväve, för att ej tala om
att de finaste järn- och stålsorter numera
framställas med tillhjälp av på elektrisk väg
åstadkommen hetta. Se vidare artikeln Belysning,
Elektrisk.
Strömmens kemiska
verkningar. Om en elektrisk ström ledes genom en del
vätskor, vilka med ett gemensamt namn kallas
elektrolyter och varpå kunna såsom
exempel anföras saltlösningar och utspädda syror,
inträffar en kemisk sönderdelning av desamma,
vilkens huvudförlopp består däri, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
