Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fettbestämning - Fettgrevar - Fettsyror - Fettvävnad - Fibrin - Fideikommiss - Figurplöjning - Filtsjuka - Fimmerstänger - Finger - Fingerborgsblomma - Fingersvamp - Fingrar och tår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fett bestämmes genom dess sönderdelning
samt bestämning, efter destillation, av
mängden flyktiga fettsyror, varvid det antal kubcm.
1/10 normal kalilut, som åtgår för att
neutralisera de ur 5 g. smörfett avdestillerade
fettsyrorna betecknas som Reichert-Meissls
tal; halten av omättade fettsyror
bestämmes av den procentmängd jod, som fettet kan
binda, d. v. s. absorbera utan färgning, vilket
benämnes Hübls jodtal. Litt.: Chr.
Barthel. Die Methoden zur Untersuchung von
Milch und Molkereiprodukten. Leipz. 1911. H. J. Dft.
Fettgrevar utgöres av bindväv, som
erhålles som återstod efter nedsmältning av
svinister. Detta avfallsämne innehåller alltid
en betydlig mängd fett, växlande mellan 15 och
över 25 % samt protein omkring 60 %, varav
smältbar äggvita utgör en mycket växlande
andel, allt efter som råmaterialet innehållit
muskelvävnad eller huvudsakligen bindväv,
i vilken senare proteinet till största delen
utgöres av limgivande ämnen. F. hava därför
ett betydande näringsvärde och passa bäst till
fjäderfäfoder samt i smärre mängder även för
svin. Är dock ofta starkt uppblandat med
salt, stundom till den grad, att fodret är
hälsoskadligt.
Fettsyror. Se Fett.
Fettvävnad kallas den bindväv (se d. o.),
vari fett avlagrats i djurkroppen. Dylik
vävnad förekommer i större mängd under huden
samt i tarmkäxet och kring njurarna.
Fibrin. Se Äggviteartade ämnen.
Fideikommiss, testamentsbestämmelse, att
viss egendom, lös eller fast, skall tillfalla
personer, vanligen medlemmar av familjen
(familje-f.). F. betecknar även den egendom, varom
så förordnats. F. i fast egendom får numera
ej inrättas (åtminstone ej i lantegendom) men
väl i lös., F.-egendom får ej avyttras, och fast
dylik ej intecknas utan efter tillstånd av K.M:t,
som ock i stor utsträckning medgivit utbyte
av f.-egendom mot annan och särskilt
förvandling av fastighets- till penning-f., vilka då
ställas under viss förvaltning. Fast f.-egendom
fanns år 1910 till ett taxeringsvärde av tillhopa
121,460,000 kr. De flesta f. gå i adliga familjer.
K. f. 27/4 1910. E. T.
Figurplöjning, plöjningssätt, varvid man
kör runt fältet, parallellt med dess sidor. Då
åkrarna i allmänhet äro 4-sidiga, betecknas
det även som fyrkant- eller
carréplöjning. F. utföres vanligen så, att i
akerstyckets mitt utstakas en figur med sidor
jämnlöpande med åkerns kanter, och denna
sammanplöjes som en vanlig teg, varefter man
plöjer runt denna vändande åt höger, tills
hela åkerstycket är upplöjt. Även förekommer
att med början vid kanten plöja runt, vändande
till höger och avsluta med isärfällning av en
återstående mittfigur. F. medför fördelen,
att tomkörningar vid tegändarna samt
upp-körningar av slutfåror undgås, varigenom
åkerytan blir jämnare, men saknaden av
slutfåror för ytvattnets avledande gör f. mindre
lämplig för höstplöjning på styv lera. Jfr
Tegplöjning.
Filtsjuka hos potatis förorsakas av en svamp,
Hypochnus Solani Prill. et Del., och visar sig
dels på knölarna som små, mörkvioletta
vårtor av svamptrådar, även kallat
lackskorv, vilket utvecklingsstadium av
svampen kallats Rhizoctonia solani Kuhn, dels på
basen av stjälken som ett filtartat överdrag
bestående av svamptrådar, vilka avsnöra
konidier (förökningsceller). Sjukdomen synes
gynnas av sur reaktion och är rätt spridd i
landet, men gör sällan större skada och
förväxlas ofta med andra sjukdomar. —
Sjukdomen föres till jorden med utsädet och kan
därför förekommas genom dettas betning, ss.
genom nedsänkning av potatisen under 2
timmar i en lösning av 1/2 l. formalin i 100 l.
vatten. Man bör även undvika sättpotatis, som
visar de mörkvioletta vårtorna, och helst
under några år ej odla potatis på jord, där
sjukdomen uppträtt. Jfr. Rotfiltsjuka. E. Hg.
Fimmerstänger. Se Anspänning.
Finger. Fingerbalk. Se Skördemaskin,
Slåttermaskin.
Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea L.,
av skeplingfamilj en, Personatœ, en 2- till flerårig,
meterhög ört med skrynkliga blad och en lång
klase av stora, röda eller vita blommor.
Växten är giftig av glykosiden digitalin men odlas
dels för sina praktfulla blommor dels för skörd
av bladen, som utgöra en viktig drog. Trivs
på all jord, även på steniga backar. Självsår
sig rikligt. Bladen börja skördas vid börjande
blomning och avrepas uppifrån, så att
bladskaften medfölja, samt torkas, utbredda i
enkelt lager.
Fingersvamp, Clavaria, ett till fam.
hudsvampar, Teleforœ, hörande släkte med
vanligen busklikt förgrenad bål. De vita arterna
äro milt smakande matsvampar.
Fingrar och tår. Se Klumprotsjuka.
Finjord betecknar, enligt J. A. Knop, till
skillnad från jordskelettet de delar av jorden,
som gå genom sikthål av 0.2 mm. diam., således
ungefär motsvarande lera och mo. (Se Jord,
Jordanalys.) Dessa delar hålla den
huvudsakliga delen av för växtrötterna åtkomlig näring,
varför den ensam brukar underkastas kemisk
analys.
Fink. Under familjenamnet fink-fåglar,
Fringillidae, sammanfattas småfåglar, utmärkta
av 4 fria tår med baktån på samma höjd som
de övriga och försedd med en klo, som är större
än innertån (gemensamma karaktärer för hela
tättinggruppen), samt av en stark,
kägelformig näbb, som genom undernäbbens inåtböjda
kanter är lämpad för att skala frön. Som de
leva dels av sådana och andra växtdelar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
