Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foderhandel - Foderinläggning - Foderkakor - Foderlista - Fodermarsk - Fodermedel - Fodermedelanalys - Fodermjöl - Fodernorm - Fodervärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett pris av 26 kr. per 100 kg., kostar varje kg.
protein och fett 2600/53 = 49 öre. Visade
analysen 38 % protein och 6 % fett = 44 %, bör
köparen för de felande 9 % erhålla en
ersättning av 9 × 49 = 441 öre per 100 kg.
För kolhydratrikare fodermedel med lägre
halt av protein och fett blir en dylik beräkning,
grundad blott på halten av dessa ämnen, icke
rättvis. Man räknar vid handeln med dylika
fodermedel ibland efter kolhydratsenheter,
varvid protein och fett antagas
äga det dubbla värdet per kg. mot kolhydraten,
d. v. s. efter värdeförhållandet 2:2:1. (Se
Fodervärde).
Ett vetekli med 15 % protein, 3 % fett och
65 % kolhydrat har alltså 2 × 15 + 2 × 3 +
65 = 101 kolhydratenheter. Man kan
emellertid ej lämpligen använda detta beräkningssätt
vid jämförelse mellan olika foderslag, ty
kolhydraten äro av olika art och värde, men väl
om det gäller fodermedel av samma sort, t. ex.
2 partier av vetekli, två slag av melass o. s. v.
Vid kli och fodermjöl, vilka kunna innehålla
växlande halt av växttråd, vilket ämne
i större än normal mängd nedsätter
fodervärdet, bör fordras en garanti om viss högsta halt
av detta ämne. För varje däröver gående
procent växttråd bör lämnas en prisnedsättning
av exempelvis 4 % av värdet.
Vid avtal om köp av fodermedel brukar
säljaren, likasom vid handel med konstgödsel,
förbehålla sig en viss latitud, om underhalt
skulle förekomma, så att ersättning kommer i
fråga, först när underhalten (felande
procenthalt) belöper sig till ett visst procenttal,
vanligen 5 % av hela den garanterade halten.
Vid en garanti av 50 % fett och protein
inträder alltså ersättningsskyldighet, om en
underhalt av minst 2.5 procent finnes. Denna vida
latitud beror på de stora växlingar, som
förekomma i fodermedlens sammansättning. Då
underhalt påvisats genom
kontrollundersökning, bör ersättning lämnas för underhalten
under den garanterade halten och utan
avdrag för den förbehållna latituden.
Provtagning. Av fodermedel. Vid
efterundersökning av ett fodermedels kvalitet
och sammansättning böra prov å detsamma på
ett noggrant och betryggande sätt uttagas
samt därefter insändas till kemisk station. Man
förfar därvid på ett något olika sätt, när det
gäller en kaka eller kli och mjöl. a) Vid
foderkakor: från olika ställen av partiet
uttagas minst 12 kakor, som sönderbrytas
tvärs över hela kakan i fyra lika delar. Av
varje kaka tages för provet en sådan fjärdedel.
De uttagna bitarna krossas till stycken av en
valnöts storlek. Av de noggrant omblandade
bitarna uttagas tre prov på 1/2 kg., av vilka
ett insändes för kemisk undersökning, medan de
övriga förvaras på en kall, torr plats för
eventuell efterundersökning. Skall en enstaka kaka
undersökas, brytas bitar därav ej blott från
kanten utan ock från mitten, b) Vid kli,
mjöl och säd tagas prov av större partier
ur var tionde och vid små partier av varje
säck eller varannan, helst med en stickert, som
djupt införes ända till säckens mitt; i brist
härpå med handen från olika ställen i säcken.
Sedan förfares som förut. Där i fodermedlet
fasta klumpar förekomma, skola några sådana
bifogas i särskilt omslag jämte uppgift om den
relativa mängd, vari de förefinnas. Prövet, som
insändes, bör utgöra åtminstone 1/4 kg.
Skall undersökningen läggas till grund för
eventuellt ersättningsanspråk, bör provet
uttagas i säljarens, dennes ombuds eller två
ojäviga vittnens närvaro i noggrann
överensstämmelse med här angivna föreskrifter och
snarast möjligt efter varans mottagande. De
uttagna proven inläggas i askar eller lådor av
bleck eller trä. Användas papperspåsar, skola
de vara dubbla och av sådan beskaffenhet, att
provet ej skadas. I förvaringskärlen inläggas
provningsattester med uppgift om partiets
storlek, märke å säckar, huru, när och av vem
proven tagits, undertecknade av säljaren, hans
ombud eller närvarande vittnen, varpå proven
förseglas med något av nyssnämnda personers
sigill på sådant sätt, att emballaget ej kan
öppnas, utan att förseglingen skadas. M. W.
Foderinläggning. Se Pressfoder.
Foderkakor. Se Oljekakor.
Foderlista. Se Fodring.
Fodermarsk, person, som har tillsyn över
eller handhar hästarnas utfodring.
Fodermedel. Se Foder.
Fodermedelanalys. Se Foderanalys.
Fodermjöl. Se Kli, Malning.
Fodernorm. Se Fodring, Näring: Djurens.
Fodervärde. 1. Hövärde. Det första
försöket att göra en rationell uppskattning av olika
fodermedels värde på grund av deras innehåll
av nämnda beståndsdelar och deras verkan vid
utfodringen var den av Albrecht Thaer i
början av 1800-talet införda hövärdeberäkningen
eller uppskattningen av fodermedlens värde i
förhållande till samma mängd hö. Denna
värdering blev till en tid allmänt använd ej
blott för stråfoder och rotfrukter, ss. Thaer
själv gjort, utan även för spannmål och annat
kraftfoder. Värdetalen växlade något hos
olika förf., men i allmänhet räknades 100 skålpund.
hövärde motsvara 300 skålpund höstsädes- och 200
vårsädeshalm, 40 skålpund råg, 33 skålpund rapskakor, 200
—250 skålpund potatis och 400—500 skålpund foderbetor.
Sedan den av J. v. Liebig omkring 1840
framställda uppfattningen, att fodrets näringsverkan
beror av dess innehåll av kvävehaltiga och
kvävefria ämnen (plastiska näringsämnen och
respirationsmedel, se Näring, djurens: Historik)
vunnit allmänt erkännande, och därefter
inverkan av näringsämnenas smältbarhet på
deras näringsverkan blivit ådagalagd, övergavs
hövärdeberäkningen, då det syntes oförenligt
med dessa nya läror att uttrycka ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
