Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruktodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spetsiga grenvinklar uppstå merendels
frostskador. Beskärningen av kärnfruktträd utföres
vanligen under febr.—april. Första
beskärningen kan endast i södra Sverige och på träd,
som planterats i mycket fruktbar jord, med
fördel ske redan vid planteringen men
verkställes i regel, sedan träden stått ett år på
platsen. Därvid kvarlämnas i allmänhet utom
toppskottet endast tre av de kraftigaste
sidoskotten till »ledgrenar» och samtliga dessa skott
intoppas sedan mer eller mindre skarpt. I fråga
om träd med pyramidaliskt växtsätt, såsom
Åkerö, Melon, Sävstaholm, Oranie m. fl.,
utdragas huvudgrenarna lämpligast serievis från
stammen, varvid noga tillses, att avståndet
särskilt mellan de bägge första grenserierna
blir tillräckligt stort eller beträffande dvärgträd
minst 50 cm. och ifråga om stamträd minst 90
cm. Låter man nämligen grenarna utgå för
tätt, blir följden, att man redan om några få år
nödgas borttaga en stor del grenar, hos
senbärande sorter kanske redan innan de ännu
hunnit börja bära någon frukt. Och detta är
ju ett stort slöseri med trädens växtkraft.
Hos andra sorter, såsom Gravensteiner,
Rib-ston, Ringstadsäpple m. fl., med mera
utåtriktade grenar kan man däremot mycket väl
utdraga huvudgrenarna, den ena över den andra
och med betydligt mindre avstånd mellan
grenarna. För att stärka ledgrenarna och för
att fylla ut å trädets yttersidor möjligen
befintliga luckor drager man ut ett eller flera s. k.
tilläggsskott å varje ledgren. Tilläggsgrenar
få dock ej utdragas alldeles invid trädets stam
utan i regel först 30 cm. från densamma, på
sidan om ledgrenen, aldrig mitt under eller
mitt över densamma. För att jämvikten
ledgrenarna emellan skall kunna bibehållas, måste
ungefär samma antal tilläggsgrenar utdragas
från varje ledgren. Släpper man nämligen ut
för många sådana på den ena grenen, tillväxer
denna på bekostnad av den, som fått färre.
Alltjämt bortskäras grenar, som sitta för tätt,
så att de hindra solljuset att intränga, eller
som korsa andra grenar. Vid beskärningen av
toppskotten måste man taga hänsyn till
styrkan såväl hos de olika grenpartierna som hos
själva skotten. Regel torde vara, att
toppskotten till en början inskäras skarpare, men
sedermera allt mindre för att slutligen lämnas
alldeles obeskurna. För övrigt bör man taga
hänsyn till, att toppskotten hos sådana sorter,
vilka lätt bilda fruktved, böra inkortas mindre
än hos sådana, där ett större antal knoppar
förbli sovande. Man bör nämligen söka
undvika, att ledgrenarna bli kala långa stycken
och man bör i stället söka sträva efter att få
dem så rikt och jämt försedda med frukt ved
som möjligt. Toppskotten å såväl led- som
tilläggsgrenar avskäras i regel strax ovanför
en utåt sittande knopp; över denna kvarlämnas
stundom en kort topp för att tvinga det skott,
som utvecklas av toppknoppen, att växa utåt.
Stundom användes jämte vanlig beskärning
även pincering eller avnypning av de mjuka
årsskotten under växttiden. Detta
beskärningssätt användes företrädesvis ifråga om
spaljé-träd och består däruti, att alla skott, som ej äro
erforderliga till förlängningsgrenar, intoppas
över fjärde fria bladet. De toppade skotten
skjuta sedan ut nya skott från de översta
knopparna. De kraftigaste av dessa skott
toppas i sin tur över tredje skottet. Pinceringen
sker under sommaren, i den mån skotten
uppnått tillräcklig längd. Följande vår avskäras
de pincerade skotten något under det ställe,
där den första toppningen ägt rum.
 |
| Dvärgträd efter första beskärningen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
