Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frökontrollanstalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
apparater finnas 2 olika huvudtyper. I
Svalövs f., konstruerad av N. Hjalmar Nilsson,
strömmar fröet in i mitten av en roterande
cylinder eller skål och slungas centrifugalt mot
dennas rivande inneryta. I utlandet ha
apparater av denna typ konstruerats för mycket
stor avverkning (ex. Wissingers). Hos den
andra typen, Hohenheimer-preparatorn,
passerar fröt mellan 2 valsar, därav en med rivande
yta. J. N. W.
Frörenseri. Vissa fröslag kunna svårligen
rensas utan tillhjälp av för ändamålet särskilt
konstruerade maskiner, för vilka kostnaden
blir för hög, om ej större partier därmed
behandlas. På grund därav hava vanligen endast
fröfirmor och föreningar (fröodlare-, renseri-)
någorlunda fullständiga renserier, i senare fallet
vanligen grundade på andels- eller
bolagsprincipen. Förutsättningar för att ett renseri skall
bära sig väl äro bl. a.: att tillräcklig fröodling
finnes i trakten, att tillförseln är lätt, att ej
svårigheter uppkomma på anläggningsplatsen
på grund av damm och avfall från renseriet
samt att billig drivkraft, helst elektrisk, finnes
att tillgå. Maskinerna böra uppställas i två eller
tre våningar, varvid den första behandlingen
sker överst och den slutliga rensningen nederst,
för att underlätta arbetet. I renserier
förekomma oftast: klövernötare och hylsrissel,
s. k. frörensare (enklare maskin med fläkt),
purgator samt klöverfrörensare av
»Cuscuta»-(Röbers, Wutha) modell. Därtill kommer, för
fullständiga rensningar med hänsyn till vissa
fröslag, speciellt konstruerade maskiner, såsom
Dossors frörensare (varmed exempelvis
Plan-tago-, Rumex- och Cuscutafrön kunna
från-rensas klöver), silkessåll för finare frö och
triörer för skiljande av till formen olika fröslag.
Renserierna hava stor betydelse för ogräsets
bekämpande. A. En.
Frörensning, Se Rensning och sortering.
Frörensningsmaskin. Se Rensningsmaskin.
Frörötter, 1. De rötter, som vid groningen
utskjuta omedelbart från fröt. Jfr
Kronrötter.
2. Rotfruktsrötter avsedda att bära frö.
Jfr Rotfrukt.
Frösortering smaskin. Se
Sorteringsmaskin.
Frösådd. 1. I trädgårdsskötsel se
Förökning.
2. I skogsskötsel se Skogsbrukssätt,
Skogssådd.
Frösåningsapparat. Se Skogssådd.
Frösättning. Se Fröår.
Fröträd kvarlämnas å hyggen för att beså
marken och även i någon mån för att lämna
skydd åt denna eller åt uppspirande späda
plantor. Det är viktigt att fröträden ha
lämplig ålder (50—100 år) och en välformad
stambildning samt en väl ansatt krona med
förutsättning för god fröproduktion. Av tall ställer
man vanligen 50—150 f. per ha., i Norrland
mindre antal än söderut. Av gran kan man i
regel ej ställa fröträd, då man riskerar, att
granarna för lätt blåsa omkull. I varje fall bör en
fröträdsställning av gran endast göras, sedan
träden småningom vants vid friställning. Det
har också ansetts vara lämpligt att uppkvista
granarna, för att de ej skola få för stor
vindyta.
Fröträden avverkas, när marken blivit
rikligt försedd med återväxt, vanligen omkring
10 år efter sedan de kvarlämnats. Ofta kan
det dock vara lämpligt att låta dem kvarstå
ytterligare några år, då de kraftigt tilltaga i
tillväxt. Avverkning bör helst företagas vid
djup snö, som skyddar återväxten.
G. Sch.
Frövivlar. Se Bönsmyg, Klöverfrövivel,
Ärtsmyg.
Fröår betecknar inom skogsbruket de år,
då träden mer allmänt bära dugligt frö. Man
talar även om kottar hos barrträden, då det
vissa år, särskilt i övre inre Norrland, inträffar,
att kottar visserligen förekomma rikligt, men
att fröna ej helt utbildat sig. Enstaka
fristående träd, såsom t. ex. av tall, sätta nästan
årligen frö, men mera allmänt förekomma frö
hos skogsträden med vissa års mellanrum.
Skogsträden blomma i regel ymnigast året efter
särskilt varma somrar. I stort sett kan man
räkna med fröår hos tallen vart 4—6 år (i övre
inre Norrland mera sällan) och hos granen vart
4:e år. Boken har rikliga fröår mer sällan
(med 8—10 års mellanrum) men någorlunda
goda oftare (3—6 år). Eken bär ollon med 5—7
års mellanrum, björken sätter frö oftare, och
många andra lövträd bära ej sällan frö
årligen. G. Sch.
Fucus. Se Tång.
Fuktighet. Se Frökontroll, Förvaring, Luft,
Jord, Spannmål.
Fuktighetsmätare, psykrometer,
hygrometer, användas för att kontrollera
luftens relativa fuktighet, vilken för vissa
ändamål, t. ex. osts lagring, bör hållas vid en
bestämd höjd. Allmännast används Augusts
psykrometer. Denna består av 2 vanliga
termometrar, av vilka den ena har
kvicksilverkulan omgiven med musslin, nedtill
sammanbunden till ett vekliknande bihang, som hålles
fuktigt därigenom, att det hänger ned i en
flaska med rent vatten. Genom
hårrörskraf-ten suges vattnet upp i tyget kring
kvicksilverkulan och avdunstar hastigare, ju torrare
luften är. Graden av den härvid uppkomna
temperatursänkningen på den våta termometern
gent emot den torra är ett mått på luftens
fuktighetsgrad, som avläses med tillhjälp av
härför uppgjord tabell. L. Fr. R.
Fulica. Sothöna. Se Sumphöns.
Fuligula. Se Dykand.
Fullblod. Ordet användes stundom för att
beteckna ren ras, i motsats mot halv-,
trekvarts-o. s. v. blod. Då det antagande, som ligger till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
