- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
350

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fängsling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3SO

andra i grimmans sidostycke; en tredje tager
ett stadigt tag i hästens svans och två eller tre
i linan. Genom samtidig dragning i platlongen
och svansen åt ena sidan och linan åt den andra
kastas hästen kull, varvid den, som står vid
huvudet, ser till, att nosen ej stöter mot
marken, och genom att sätta sitt knä mot hästens
hals kvarhåller han huvudet vid marken.
Genom sakta dragning i linan sammanföras
extremiteterna och fasthållas genom att en
spärrhake (Si fig.), tillräckligt stor för att ej
gå genom ringen, trädes genom den närmast
intill huvudhällans ring belägna länken på
kedjan. För kastningen väljes en lämplig,
stenfri och mjuk plats eller ock kastas hästen
på en tillräckligt tjock halmbädd. För att
motverka ryggradsbrott, som kan uppstå
genom hästens ansträngningar att göra sig fri,
bör den, som håller hästens huvud, tillse, att
nosen alltid hålles sträckt framåt och att
hästen hindras från att böja huvudet ner mot

Berliner kasttyg.

bringan; en person bör även helst sätta sig på
hästens höft. Vid avfängslingen behöver man
blott skruva ur skruven i huvudhällan, då alla
extremiteterna (benen) bliva fria, varefter
hällorna avtagas, medan hästens huvud ännu
kvarhålles. Ett annat ofta använt kasttyg är
Stuttgarter-kasttyget, som består av 2 hällor
och 2 linor av samma beskaffenhet som de
förut nämnda språnglinorna. För
användningen läggas hällorna på två diagonala
ben (t. ex. höger fram och vänster bak, då
hästen skall kastas på vänster sida) och
linorna på de båda motsatta benen, varefter
linan från höger bak trädes genom ringen i
hällan på höger fram (inifrån utåt) och linan
från vänster fram genom ringen i hällan på
vänster bak (utifrån inåt) och föres sedan under
linan, som förenar högra sidans ben. (Vid
kastning på höger sida tvärtom.) Dragningen
sker alltid något utåt ifrån den punkt, där linan
går genom hällan (således snett bakåt i den
från högra och snett framåt i den från vänstra
sidans benpar, då kastningen sker åt vänster).
För övrigt förfares som vid kastning med Ber-

Stuttgarter kasttyg.

linerkasttyget. Fördelen med
Stuttgarter-kasttyget är, att benen på samma sida äro
förenade men båda sidornas benpar fria från
varandra, så att man bättre kommer åt vid
operation på buken, t. ex. vid kastration.
Om fängsling vid skoning, se Hovbeslag.

För nötkreatur kan även användas
nötkreatursbrems (se Brems), och tjurar böra
helst före 1 års ålder ringas, d. v. s. förses
med en ring av metall genom nedre delen av
näsbrosket. Tjurringar finnas av många olika
konstruktioner, dels självlåsande, dels sådana
som hopfästas med en skruv; de förra äro i
allmänhet mindre tillförlitliga, emedan de
stundom öppna sig vid häftiga vridningar.
Vid ringningen göres först ett hål genom
näsbrosket, helst med en särskild håltång eller
en troakar, men även kan med fördel användas
en vass huvborr. Ringen bör alltid fästas upp
med en rem, som längs nosryggen går till en
tvärrem mellan hornen, varigenom man lättare
kan få tag i ringen. — För att hålla upp ett
framben på motsträviga nötkreatur lägges en
lina kring kotan och därifrån över manken eller
runt bröstkorgen eller användes en med sölja
försedd rem, som spännes i 8-form om
underarm och skenben. Bakben hålles lätt upp, om
det fastsurras vid en i hasvecket lagd stång,
som sedan upplyftes av ett par medhjälpare,
eller stångens ena ände stödes mot ett lämpligt
underlag, såsom ekrarna på ett hjul, så att
den kommer att verka som en hävstång. —
Vid kastning av nötkreatur begagnar man sig
bäst av den s. k.
nedsnörningsmeto-d e n, varvid en töm lägges om hornen och
därifrån längs halskammen till manken, där
den lägges i ett halvslag om bröstet bakom
bogarna och ett liknande om buken i
ljumsk-trakten. Låter man sedan ett par karlar draga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free