Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förankring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
starkt och dessutom kan man vid järn-f. ej
anbringa dubbla bågar. Dubbla glas kunna
insättas i såväl järn- som trä-f., vilket dock är
mindre lämpligt, enär det omöjliggör glasets
rengöring på innersidorna, emedan fullkomlig
täthet i kittningen kan påräknas blott under
första tiden. I vanliga fönster användes mest
2:a och 3:e glas,- i ställar och uthus 41a, i stora
rutor helst dubbeltjockt. Bågarna förses
utvändigt med vinkelbeslag och gångjärn, som
fastskruvas (skruvarna böra ej inslås). Under
fönstren anbringas utvändigt fönsterbleck.
Alla dessa beslags baksida bör strykas med
tjockflytande mönjekitt för att hindra vattens
inträngande och röta. . L. N. Gramén.
Förankring, förbindelse medelst ankarjärn
mellan olika byggnadsdelar, t. ex. mellan
murar och mellan dessa eller träväggar och
bjälklag, för att åstadkomma önskvärd stadga.
F. skall alltid verkställas å bjälklag för var
tredje a fjärde meter räknat i byggnadens
längdriktning. I stenhus anbringas ankarjärn
med kraftiga slutar, i trähus plattjärn böjt i
passande vinkel. Äro icke ankar bj älkarna
helt genomgående från den ena ytterväggen
till den andra, skola de Vid skarvar väl förenas
med skarvjärn. Jfr Bjälklag. L. N. Gramén.
Förband, 1. F. användes dels vid sår för
att stilla blödning och för att under läkningen
skydda såret mot infektion, förorening och
yttre inflytanden (se > Sår), dels för att
åstadkomma tryck på underliggande delar, ss. vid
inflammationer i senor och senskidor
(tryckförband, se Gallor), dels för fixering av
ledgångar och ben vid benbrott (stödje- och
gipsförband, se Benbrott). E. N—m.
2. Murförband. Se Mur.
3. Med plantering i förband eller
förbund menas plantering, så att plantorna
i varje rad komma mitt för mellanrummen i
föregående rad. Härmed åsyftas att väl
utnyttja utrymmet, i det att plantorna med rötter
och bladverk kunna nå in mellan varandra
bättre än vid kvadratplantering, genom vilken
man däremot vinner, att körning vid
bearbetning mellan plantorna underlättas.
Förbränningsmotor. Se Explosionsmotor.
Förbudslagen, norrländska, är en vardaglig
beteckning av den först, 4/s 1906, för större delen
av Norrland och för övre Dalarne, samt sedan,
2/5 1917, till hela Hälsingland och till Värmland
samt 20/5 1921 tills vidare till hela riket
utsträckta lagen om förbud i vissa fall för bolag
och ekonomisk förening att förvärva fast
egendom. (Jfr Norrlandslagstiftning.) Enligt
denna lag får bolag eller ekonomisk förening
ej utan särskilt tillstånd av K. Maj:t förvärva
annan fastighet än sådan, som av K. B. prövas
äga sitt huvudsakliga värde i åbyggnaden eller
huvudsakligen är avsedd till tomt,
upplagsplats, stenbrott, grus eller lertag, torvmosse,
vattenfall, fiske o. dyl., samt deri del av ett
hemmans avrosningsjord, som éj äv K. B;
prövas vara att hänföra till stödskög (se d. o.)
eller odlingsomräde, skolande vad sålunda
förvärvas från hemmanet avskiljas genom jord-^
avsöndring. Medelst inrop på exekutiv auktiori
äger dock bolag eller förening inropa fastighet
utan avseende å dess beskaffenhet men skall,
där ej förvärvet godkännes av j£. Majrt, åter
avyttra fastigheten inom sådan tid, att lagfart
å fånget kan sökas inom 3 år sedan auktionen
vunnit laga kraft. Anstånd med försäljningen
kan av K. Maj:t medgivas, om inrop skett för
skyddande av fordran eller rättighet, varför
fastigheten häftar. Lagens bestämmelser gälla
ej fastighet, som då lagen trädde i kraft och
allt sedan ägts av bolag eller förening, den gäller
ej heller enkelt bolag eller bolag eller ekonomisk
förening, som driver bank- eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse.
Fördelande medel. Se Avledande medel.
Fördelningsränna. Se Bevattning.
Fördold färgning. Se Mjölkprövning.
Fördräng. Se Förvaltningspersonal.
Förening av bin i små svaga samhällen
till större bör ske under första delen av juni
månad enligt Millers metod. Likaså förenas
i slutet av augusti alla små samhällen, som ej
äro kraftiga nog att övervintra såsom
självständiga. Den ena drottningen måste då först
borttagas. Hon infångas därför under dagens
lopp och sättes i bur i sin egen kupa eller låda
för att bina skola hålla sig lugna. Strax före
föreningen borttages hon. Har man instoppat
några ledsagarebin och inlagt foder i buren,
kan den läggas över ramarna i ett annat
samhälle för att förvaras en tid för eventuellt
behov.
Millerska föreningsmetoden utföres sålunda:
Är det 191 o års kupor, lägges på kvällen, sedan
bina slutat flyga för dagen, ett enkelt
tidningspapper över det samhälles ramar, som skall
mottaga förstärkningen, varefter det viselösa
endast ställes ovanpå tidningspapperet. Det
övre samhället skall icke hava någon särskild
utgång utan äta sig igenom tidningspapperet
och föreningen är därmed verkställd utan rök
och utan att ge bina samma lukt. Ett mycket
litet fåtal flyger hem till gamla platsen. Om
några dagar ordnas ramarna efter det utrymme
samhället kräver. Är det viselösa i en 1905
års eller liknande kupa, överflyttas det på sina
egna ramar i en skattlåda, som ställes i sin
egen kupa med en pinne under ena ändån för
att bina skola kunna gå in och ut. Lådan får
stå sålunda till e. m., då den placeras på den
andra enligt förutnämnda förfaringssätt. Svaga
halmkupesamhällen förenas genom ätt
avtrumma (se Avtrumning) den ena kupan och
tömma trumsvärmen på den andra, som skall
mottaga förstärkning. A—r L—n.
Föreningar av tjänstemän, se under
ve-derb. tjänstemanna- eller förvaltriingsrubrik.
Föreningen till den ädla hästavelns be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
