Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förädling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
försöksverksamhet därför av den allra största
betydelse, ja, en nödvändig förutsättning för
att vårt jordbruk i sin helhet skall kunna på
bästa sätt utnyttja det odlingsmaterial, som
finnes att välja på. Men av samma skäl är
också en lokal ■ f
örädlingsverk-samhet av noden, i det att man, enligt
vad erfarenheten allt för väl visat, icke på en
plats kan göra urval av sorter, lämpliga för
en annan med andra naturförhållanden. En
dylik lokal förädlingsverksamhet bedrives
också numera av de till olika delar av landet
förlagda filialerna av Sveriges
Utsädesförening.
2. Djurförädling är liktydig med
en avsiktlig förbättring eller utveckling av
husdjurens för människan värdefulla
egenskaper (se Avel).
3. Produktförädling. Härmed
menas, i allmänhet sagt, en råvaras förvandling
eller överförande till en »ädlare» produkt, som
för människan har högre värde än råvaran själv,
eller i varje händelse äger värde vid sidan av
denna och det ofta som nödvändighetsvara.
Sålunda talar man t. ex. om sädesslagens för-
, ädling till mjöl och gryn, mjölkens till smör och
ost, malmens till motsvarande metall o. s. v.
H. T—n.
Förärvning. Se Ärftlighet.
Förökning, alstring av nya individer, kan
ske dels genom könlig, dels genom könlös
fortplantning (se d. o.). Könlös f., som inom
djurriket förekommer blott hos lågt stående
former men inom växtriket är vanlig och mycket
använd i odlingen, medför den fördel gent
emot f. genom frö, att ej blott för äldraplantans
ärftliga egenskaper återfinnas hos avkomman
utan även de tillfälliga (modifikationer), med
undantag blott för dem, som direkt bero av
yttre växtförhållanden, ss. näringstillgång,
fuktighet och solbelysning o. s. v. Vid könlös
f. äro de variationer uteslutna, som vid könlig
f. härröra från korsbefruktning och (i det
närmaste) även mutationer. (Se Variation.)
Genom könlös f. bevaras sålunda tillfälligt
uppkomna förändringar i former och färger
hos växtens olika delar, vilka kunna vara av
värde, om ej för annat, så för den omväxling,
som önskas särskilt hos prydnadsväxter och
som ej bevaras vid f. genom frö. Endast genom
könlös f. kunna de värdefulla egenskaperna
hos fruktträds och bärbuskars frukter överföras
till avkomman, under det att förökning med
frö giver »vildstammar», som oftast äro olika
föräldrasorterna och därför huvudsakligen
användas som »grundstammar», varpå önskade
sorter inympas. Genom ätt könlös f. kan ske
genom större delar av växten eller genom
inympning på utvuxna grundstämmar, förkortas
tiden för erhållande av fullfärdigå exemplar av
växten. H. J. Dit.
Förökning inom
trädgårdsskötseln.
a. F. g e n om fr ö. De flesta frösorter
förvaras lämpligen på en torr plats, såsom
exempelvis i ett oeldat rum. Frön av vissa träartade
växter förlora i grobarhet, om de förvaras på
detta sätt, varför de pläga s t r a t i f i e r a s,
vilket tillgår på följande sätt: Lagom stora
lådor, ur vilka bottnarna avlägsnats, ställas
på en torr plats, så att vattnet lätt kan avrinna,
och fyllas med lätt, sandblandad jord, i vilken
fröna inblandats, i lager av högst 15 cm. djup,
sanden inberäknad. Ett par gånger i månaden
omarbetas det hela samt övergjutes vid torr
väderlek med vatten. Sedan fröet legat på
detta sätt under en sommar, utsås det på hösten
eller följande vår.
Jord, som användes för frösådd, bör vara av
allra bästa beskaffenhet, väl bearbetad, lös
samt fri från ogräs. Frösådd å fritt land
utföres vanligen tidigt om varen, så snart tjälen
gått ur marken och jorden torkat upp så mycket,
att den reder sig. Sådden av vissa ömtåliga
växter uppskjutes så länge, att man icke
behöver befara, att plantorna, när de komma upp,
skadas av frosten. Vissa växter höstsås även.
I allmänhet användes vid frösådd på kalljord
radsådd. Avståndet mellan raderna beror på
det utrymme, plantorna under växttiden kräva.
Fröbetäckningens tjocklek är svårt att
bestämt angiva, men en jordbetäckning av 3—5
gånger fröets egen tjocklek anses i allmänhet
lagom. Vissa finare frösorter täckas icke alls.
Frösådd under glas sker antingen direkt i
drivbänrk eller förökningslave eller också i
krukor eller lådor, vilka senare ställas i
drivbänk eller i ett särskilt förökningshus.
Så snart palntorna kommit upp, gallras de,
därest de uppkommit för tätt och i händelse
de skola kvarstå på platsen. I många fall
skolas plantorna omedelbart efter sedan de
kommit upp. Ofta nog upprepas plantornas
skolning flera gånger.
Ormbunkar fortplantas genom sporer, som
vanligen sås i krukor eller lådor.
b. F. genom sticklingar
(sättkvistar) eller avskurna skottspetar
användes i fråga om såväl träd som örtartade växter.
För att erhålla ett gott resultat av på fritt land
utsatta sticklingar av trädartade växter
erfordras först och främst en varmt belägen och
solig plats samt lös, väl förberedd och gödslad
jord. Denna bör vara bearbetad till minst
40—50 cm. djup. Utsättandet av sticklingar
av trädartade växter sker i allmänhet om våren,
men kan i fråga om vinbär och liguster etc.
även med fördel ske under hösten. Till
sticklingar användas helst årsskott, vilka i
allmänhet tillskäras omedelbart före sättningen. De
skäras 15—20 cm. långa, och så att snittet i
båda ändarna kommer nära intill en knopp.
Användas sidoskott, tillskäras dessa, då så kan
ske. med klack, d.v. s. på sådant sätt, att den
vid skottets bas befintliga lilla upphöjningen
medföljer. Sticklingarna nedsättas i något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
