Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gödselvattenpump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
utgå ur behållaren något över dess botten och
hålen vara koniska, vidgade utåt. Röret bör
kunna lätt öppnas från ändarna och rensas
med en käpp med vidsittande blånsudd eller
borste. För att göra spridningen oberoende av
markens lutning har man gjort spridningsröret
självbalanserande genom lätt vridbarhet vid
dess förening med utloppsröret. Inverkan av
behållarens fyllningsgrad på den utströmmande
vätskans mängd hindras genom en på den tätt
slutna behållaren anbragt tryckventil. Sådan
finnes att tillgå i handeln. Litt.: Statens
Red-skabsprövers 24 Beretning, Kbnh. 1920.
Gödselvårdlånefonden, inrättad år 1918,
utlämnar högst 1 mill. kr. årligen till
hushållningssällskapen till lån för anordning av
ändamålsenliga gödselstäder. Ansökan om lån
in-gives till länets hush.sällskap med bifogande
av plan och kostnadsförslag för gödselstaden,
utarbetad av länsagronom, jordbrukskonsulent
eller annan av sällskapet godkänd person. Hush.
sällskapet ingiver till Lantbruksstyrelsen
framställning om lån med uppgift å de hos sällskapet
sökta lånen och förslag om belopp och lånetid
för varje av dessa. Lantbruksstyrelsen
besluter sedan om lånebeloppen och sista tid
för varje företags påbörjande och avslutande.
Lånebeloppen utbetalas av Statskontoret till
hush.sällskapet. Å lyftat, oguldet belopp
betalar sällskapet 4 % årlig ränta samt, sedan
lånet innehafts i 2 år, en årlig amortering med
x/5 av ursprungliga lånebeloppet, med rätt till
3 månaders anstånd, varefter räntan utgår
med 6 %. Lån få lämnas till ägare eller brukare
av jord, med företrädesrätt för innehavare av
egendom av högst 50 ha. odlad jord, men till
brukare, blott om minst 8 år återstå av hans
arrendetid, det år då lånet utlämnas
oräknat. Låntagaren åtnjuter samma villkor, som
ovan sagts, dock utan anståndstid. Lån få
beviljas å högst 1,000 kr. och till högst 8/4
av beräknad anläggningskostnad. K. f. u/7
1918.
Gödselvärde. 1. Konstgödsel
värderas för bokföring till anskaffningspriset. För
jämförelse och val mellan olika godsel varor,
innehållande samma växtnäringsämne, bör
uppskattningen grundas på halten och
gödslingsverkan, högre ju fullständigare och fortare
det ifrågavarande växtnäringsämnet kommer
växterna till godo. Då emellertid denna verkan
är mycket beroende på jordmån, växtart och
åtskilliga andra förhållanden, kan en sådan
värdering ej leda till allmängiltiga relationstal.
Kvävegödselmedels värde plägar uttryckas i
procent av salpeterkväves, nämligen
ammoniak-kväves till 90, kväve i kalkkväve och
organiska föreningar till 60—80 % av
salpeterkväves värde. Fosforsyra värderas i förhållande
till superfosfat-fosforsyra, vatten- och
citrat-löslig fosforsyra lika samt citronsyrelöslig
fosforsyra i Thomasfosfat vanligen 8/4 och
fosforsyra i benmjöl till 2/s så högt. Lösligt kali
värderas lika, oberoende av dess
föreningsform. H. J. Dft. .
2. Kreatursgödsels värdering.
Då man vid bokföringen avser endast att
fastställa det ekonomiska resultatet från
lanthushållningen i dess helhet, erfordras ingen
värde-sättning av på egendomen alstrad gödsel.
Däremot har dennas värdering i penningar
betydelse, då man vid utvidgad bokföring eller
produktionskostnadskalkyler företager
särskilda vinst- och förlustberäkningar för lantbrukets
olika grenar.
Likasom beträffande andra i lantbruket
omsatta varor, vilka sakna marknadsvärde,
har vid värdering av gödsel såväl
produktionskostnadspris som förädlingsvärde och
ersättningsvärde föreslagits som värderingsgrund
(Jfr Värde). Produktionskostnadspriset är
emellertid svårt att fastställa och är i princip
olämpligt att använda, då kreatursgödseln icke
är husdjursskötselns huvudprodukt utan
endast ett avfall. Detsamma gäller om
användningen av förädlingsvärdet, d. v. s. nettovärdet
av den genom gödseln åstadkomna
skördeökningen, eftersom förädling av gödseln icke
kan betraktas som någon huvuduppgift
förväxtodlingen. Riktigast är att värdera
kreatursgödseln efter dess ersättningsvärde i för
hållande till konstgödsel, d. v. s. åsatta den
förra ett värde motsvarande priset på den
konstgödsel, som kan antagas åstadkomma
samma skördeökning som ifrågavarande mängd
kreatursgödsel. — På grundval av mångåriga
och ännu pågående försök vid Askovs och
Årslevs försöksstationer i Danmark kan man
utgå från att kreatursgödsel har ett värde
motsvarande 60—70 % av priset på samma
mängd växtnäringsämnen i konstgödsel. En
allmängiltig värdesiffra kan dock ej uppställas,
emedan den relativa verkan av kreatursgödseln
växlar med en mängd faktorer. Särskilt
inverka jordmånen, växtarten och mängden
använd gödsel. Vid Askov gav sålunda, om
genom konstgödsel erhållen skördeökning
sättes = 100, kreatursgödsel
å sandjord å lerjord
i medeltal........ 67 76
om betor ingingo i växtföljden 63 76
» potatis > » » 77 93
Ju större mängd kreatursgödsel användes
utöver en viss gräns, desto lägre blev
skördestegringen per viktsenhet (jfr
Jordproduktivitetslagen). Vid Askov och Årslöv erhölls
sålunda följande skördeökning i relativa tal:
vid Askov Årslöv
*/2 gödselmängd..... 100 100
hel » ..... 75 80
1 Va > ..... 63 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
