Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gödselvattenpump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Genom att multiplicera fodermängderna
med de, såsom ovan visats, beräknade
getalen för varje fodermedel beräknas sålunda
s:a ge i hela fodermängden. Därefter måste
reduktion göras för förluster av
växtnäringsämnen i djuren och vid gödselns lagring.
Förlusterna i djuren, vid produktionen,
kunna beräknas på grundval av innehållet av
växtnäringsämnena i produkterna (mjölk,
viktsökning o. s. v., ss. de angivas i tabellen).
De kunna också uppskattas enligt följande
normer:
för mjölkkor...... 20—25 % av fodrets ge
» ungdjur...... 15—20 » * > »
» svin...... . . 15—20 > » » »
» göddjur...... , 10—15 » » » »
» får ....... 15—20 » » » »
» dragare, inbegr. förlust
vid arbetet .... 25—33 » » » >
Sedan antalet ge i den färska spillningen
beräknats, uppskattas förlusterna vid gödselns
lagring allt •efter gödselstadens beskaffenhet
och gödselns behandling och kvalitet till 10—
50 % av den färska gödselns ge-innehåll, den
förra siffran vid mycket god, den senare vid
mycket dålig gödselvård. Värdet av den
lagrade gödseln erhålles därefter genom att
multiplicera antalet ge i denna med 60—70 % av
priset per kg. salpeterkväve (enl. ovan angivna
försöksresultat) eller med en högre eller lägre
proc. av detta pris, om anledning finnes att
antaga, att det relativa värdet av
kreatursgödseln är högre eller lägre än dessa medeltal.
Det så efter denna metod beräknade värdet å
gödseln representerar dennas värde å fältet.
För att erhålla värdet vid ladugården (det är
blott detta, som skall gottskrivas
kreaturskontona) måste härifrån dragas kostnaderna
för strö och gödselvård samt för gödselns
ut-förning till fältet och spridning. I bokföringen
upplägges därför helst ett kreatursgödselns
konto, där de nödiga debiteringarna och
krediteringarna rörande kreatursgödseln göras.
Gödselkostnadens fördelning.
Om produktionskostnadsberäkningar för de
olika odlingarna göras, måste även gödselns
värde fördelas mellan de olika grödorna.
Härvid ha olika metoder kommit till användning.
Vissa förff. (Howard m. fl.) hava använt
amortering under en följd av år efter en viss skala,
så att man påfört första grödan efter gödslingen
t. ex. 40 %, den 2:a 30, den 3:e 20 och den 4:e
10 % av kostnaderna. Andra ha (enl. Laurs
förslag) påfört i:a grödan 50 % och följande
grödor undan för undan 50 % av det ännu ej
amorterade gödselförrådet i jorden. Dessa
metoders tillämpning medför stora
bokföringstekniska svårigheter, och rent principiellt är
det även förenat med stora vanskligheter att
finna de riktiga procenttalen för gödselns
amortering, då ju en mängd omständigheter,
ss. jordmån, växtföljd, årets väderlek m. m.,
inverka på den hastighet, varmed
kreatursgödseln tillgodogöres.
En annan metod är att fördela
gödselkostnaderna på samma eller näst följande års
grödor i förhållande till med skördarna bortförda
växtriäringsämnen, ge. Härvid kan man lägga
antingen den totala skördeavkastningen till
grund för fördelningen eller, vilket är
principiellt riktigast, den beräknade skördeökningen.
I det senare fallet söker man uppskatta
skörden på ogödslad jord, d. v. s. den del av
skörden, som kan antagas hava alstrats av jordens
eget näringsförråd, och fördelar
gödselkostnaden i förhållande till vad skördarna överstiga
denna avkastning. Även en dylik uppskattning
är förenad med vissa vanskligheter, enär våra
åkerjordars naturliga bördighet är så växlande.
En viss ledning kan dock hämtas av vid bl. a.
Askov och- Rothamsted utförda mångåriga
försök att utröna jordens avkastningsförmåga
utan gödsling. På grund av dessa försök anföras
följande tal för antaglig skörd utan gödsling:
Produktslag & £ EL få «J
| oj | I i 7
Rotfruktsblast:
Foderbetor....... i O.30 O.25 O.16 O.08
Sockerbetor, med rotnacke O.40 O.35 O.17 O.io
Rovor......... °-3° 0.28 0.39 O.09
Kålrötter....... 0.34 O.42I 0.65 O.20
Morötter........ °-34 0-6o 1.50 O.08
Potatis, vissnad..... °-3° °-%5\ O.80 O.16
» grön...... O.60 O.80 1.00 O.15
Kraftfoder m. m.:
Bomullsfrökakor ..... l 7-5° 1-S^\ 0-29 3.05
Jordnötskakor...... 7-2° I-oo O.16 1.16
Linfrökakor...... $.20 1.25 O.43 1.62
Rapskakor....... 5.40 I.30 O.71 2.00
Palmkakor ....... 2.80 O.50 O.31 1.10
Sesamkakor ....... I 6.40 1.45 2.51 3.27
Solroskakor....... 6.20 I.17 O.54 2.15
Vetekli......... 2-5° 1’^5\ O-H 2-25
Rågkli......... 2.65 I.34 O.18 2.44
Havreskal........ 0.30 0.49 0.14 O.16
Maltgroddar....... 3.68 2.08 O.19 I.82I
Betmassa........ O.09 O.04 O.n O.02I
» torkad..... I.25 0.50 1.40 0.15
Dränk......... O.16 O.30 O.03 O.13
Melass......... !-64 5-°7 0,3X °-°5
Djurprodukter: \
Levande kalv...... | 2.50I O.24 1.631 1.381
» oxe...... 2.66 O.17 2.08I 1.86
» får...... I 2.24 O.15 I.32 I.23
» svin...... 2.00 O.18 O.92 O.88
Mjölk, oskummad . . . . 0.54 0.17 0.17 O.20
» skummad .... O.46 O.21 O.17 0.22
Råmjölk........ 3.07 O.09 O.41 O.33
Vassle......... I O.09J O.17I 0.io| O.09I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
