Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u$
Halm betecknar i allmänhet mognade
växters blad och stamdelar, sedan kärnan
(frukten) frånskilts, men särskilt sädesslageris
strå eller stjälkar. Efter blomningen flyttas
de lättlösliga närande ämnena från stam och
blad för att användas vid fruktens utbildning,
och samtidigt blir växtens cellulosa allt mer
förvedad och hårdnad. H. är därför
näringsfattig och tillika svårsmält, till följd därav
ätt den förvedadè växtträden hindrar i&åti
smältningsvätskornäs inverkan på de övriga
beståndsdelarna. "Dessutom nedsättes dess
näringsvärde genom de svampar, som ofta i
hög grad angripa den mognande eller döda
halmen.
N år i n g s h a 11 e n angives
(huvudsakligen efter Nils Hanssons sammanställda
svenska analysresultat) sålunda i medeltal:
De olika stråsädesslagens h. är således ganska
likartad i kemisk sammansättning och innehåll
av smältbar näring, men i stort sett är
vårsädes-h. något vekare och mer smältbar än
höstsädesh. Baljväxt-h. avviker däremot
genom högre halt av proteinämnen. Fröhalm
av gräs är proteinrikare än stråsädeshalm men
h. av raps är synnerligen proteinfattig och
tillika så hård, att den är föga tjänlig till foder.
Avsevärda skiljaktigheter kunna finnas
mellan h. av olika sorter av samma växtart,
i det att grovstråiga sorter (ss. förädlade
vetesorter, 2-rådigt korn, plymhavre m. fl.) lämna
h. av lägre fodervärde än vekstråiga (ss.
lant-vete, 6-radigt korn, Roslagshavre m. fl.),
särdeles om sorten skjuter flere strån med
ojämn mognad. Framför allt inverkar nämligen
mognaden på fodervärdet. Ju fullständigare
den är, desto näringsfattigare, mindre smältbar
och mindre smaklig h. Därför är h. efter säd,
som vid skörden är mindre väl mogen eller har
grönskott, bättre än efter jämnt och väl mogen
säd, och norrländsk h. bättre än sörländsk.
Även brådmognad, som inträder, innan närin*
gen så fullständigt hunnit övergå till kärnan,
giver h. ett större näringsvärde än normal
mognad. — Jordens näringsrikedom inverkar
även, varför h. efter liggsäd, som ju mest
uppstår på kväverik jord, innehåller mer
äggvite-artade ämnen än h. efter stående säd; vanligen
är dock den förra sämre till foder på grund av
starkare angrepp av skades vampar, ss. rost och
sotdagg. Av samma skäl nedsätter också
regnigt väder under mognads- och bärgningstiden
halms fodervärde.
Höstsäde s-h. Vet e-h. anses som den
sämsta till foder, huvudsakligen på grund av
sin hårda beskaffenhet och ringa smältbarhet,
och anses enbär mindre lämplig till hästar,
särskilt då den är bemängd med rost; deri utfodras
huvudsakligen åt nötboskap, som bäst kan
tillgodogöra den. R å g-h., som är mera fri
från snyltsvampar, anses däremot hava
företräde åt hästar och får, vilka senare dock
huvudsakligen aväta de vekare och
näringsrikare topparna. V å r s ä d e s-h. har något
’■ x Tyska analys tal.
■ ■ ■ - Smaltbara ämnen % Smaltb. i «..„ ■
at •• -4. l°o Till i ■
■ Aska aggvita , - ,
Halm av ,––– ——––-. .––––––––-— % ** kg. = f.enh.
Kvävefria « r u f.enh. kg. j
Aggvita Amider Fett , Växttråd ’ f.enh. 1
- extr.amn. .. r | 1
. Höstvete . . .- . . 0.5 | 0.2 0.5 | 13.3 18.8 || 5.6 2$ | 19.3 5.0 -
Höstiåg...... 0,6 0.2 0.6 ’ 15.1 20.1 I 4.6 30 20.8 5.0 1
Korn, styvstråig . . °-7 O.z 0.5 19.0 21.3 5-4 28 25.3 4.0
» medelgod . . .0.9. 0.2 0.6 19.5 20.1 5.1 I 33 27.3 3.7
HavTe, styvstråig . . 0.9 0.2 0.6 16.4 20.8 || 5’7 39 23-2 4-3 ’
> norrländsk . .1.1, ’.’ 0,3 .’•], 0.7 18.5 18.4 ,5.0 I 42 26.5’ 3.8
Ärter ...... .; 3.5 0.9 " | 0.7 19.9 17.3 6.6 123 28.4 | 3.5 i
Vicker . . . . ... 3.5 I 0.9 0.8 19.9 16.6 5.3 123 28.9 3.5 l
Åkerbönor... ... I 3.2 0.8 0.6 21.1 15.5 ..5.4 112 28.6 3.5 f
Klöver ;.;... 3.3 0.8 I.o 16.9 18.0 5-8 132 24.3 4.0 |
J Gräs ........ I;4 I 0.4 0.8 18.9 I 17.5 5.7 I 53 26.2 3.8 j
I Raps1 ....... I 0.7 — I 0.5 20.4 I 14.0 3.8 25 . — — -j
I Bovete1 ..... .] 1.7 | — | 0.5 | ; 18.0 | 17.2 || 5,2 | 55 I — I — i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
