Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harelda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44i
den, särskilt fuktig sådan. De äro grå, fotlösa,
framtill spetsiga, baktill tvärt avhuggna med
stjärnformigt anordnade utskott kring de
båda av svarta, runda lock täckta
andrörsöpp-ningarna. De leva av mjuka växtdelar i
jordytan och kunna, då de förekomma i större
mängd, vanligen pä nyodlade mossmarker,
göra avsevärd skada. I samma mån som
marken uttorkas, minskas de i antal eller
försvinna. A. T—n.
Harkål. Lapsana communis L., en i—
2-årig, korgblomstrig ört, som förekommer som
allmänt ogräs i första och stundom andra års
vallar, dit den kommer med frö., som är vanlig
förorening i klöverfrö. Fröt (se Ogräs, fröfig.
8) är så stort, att det lätt kan avlägsnas genom
sållning.
Harpa. Ordet användes för att beteckna
enkla sållredskap för sortering av olika varor
efter grovleken. Sten- och g r u s-h. består
av en rektangulär, långsträckt ram med
långsgående, helst på hörn fästa träribbor eller oftare
järnstänger. Vid användningen uppställes
redskapet i lutande ställning, och då jorden
kastas mot detsamma, falla de smärre delarna
genom mellanrummen ned under detsamma,
men stenarna framför. P o t a t i s-h., som är
konstruerad på samma sätt, anbringas även i en
ställning med anordning för harpans skakning
(se Potatissorteringsmaskin). Ä r t -h. har även
liknande konstruktion men har stålsträngar,
vilka genom förskjutning av ramen till m. 1. m.
sneda vinklar kunna inställas till olika
mellanrum. En dylik h. kan med fördel användas för
rensning och sortering av lingon och blåbär.
Ordet användes även för att beteckna redskap
med såll, som ej äro harpliknande utan bestå
av trådnät e. dyl. Se Rensnings- och
Sorteringsmaskin.
Harpest. Se Inälvsmaskar.
Harr, Thymallus vulgaris L., av
laxfiskarnas familj, Salmonidœ, liknar närmast sikarna
men skiljer sig från dem genom stor och hög
ryggfena, vars bas är minst lika lång som
huvudet. Kroppen är spolformig. Har små
spetsiga tänder och korta, glest sittande
gäl-räfständer. Blir 40—60 cm. lång. Kött vitt
och gott. Förekommer huvudsakligen i
nordliga Sverige från Dalälven norrut, framför
allt i rinnande vatten och i Bottniska viken,
men dessutom i Vänerns och Klarälvens
vattensystem, Vättern och Lagan. Lever mest av
vatteninsekter men äter även fiskrom. Leker
tidigt på varen. God sportsfisk. H. N.
Harts kallas av växter avsöndrade
blandningar av flere olika organiska ämnen, som äro
fasta eller halvfasta, i vatten helt eller delvis
olösliga men lösliga i alkohol, eter, oljor,
kol-svavla m. m. I växterna förekomma de dels
ss. balsamer eller lösningar i eteriska
oljor, estrar eller aromatiska syror, dels som
gummihartser, blandningar med
gummiartade ämnen, bildande mjölksaft hos vissa
växtarter. Då dessa flytande avsöndringar
intorka, bilda de hårdharts. Åtskilliga av dem,
t. ex. vanligt h. eller kolofonium, kopal-,
mastix- och schellackharts, användas för
beredning av fernissa (se d. o), kitt och lack, andra,
ss. dyvelsträck, gummigutta, kopaivabalsam
m. fl., som medicin. Jfr Kåda.
Hartsgallvecklaren, Tortrix (Evetria)
resi-nella L., är en liten fjäril med svartbruna, av
smala, vågiga, blygrå tvärlinjer prydda
framvingar. Larven anträffas ensidigt sittande i
kådknölar på unga skott på tallar. Han
gnager i märgen av skottet, vars ovanför
befintliga del vanligen därför vissnar. Då sällan
toppskott angripas, är skadan vanligen av
ringa betydelse. A. T—n.
Harv är av urgammalt ursprung, dock
antagligen yngre än plogen, samt numera
utbildad i en mängd former, som kunna indelas
sålunda:
I. H. med styva pinnar eller knivar:
a. med stel ram: 1. rätpinn-h. 2.;
krokpinn-h., exstirpator, grubber, alvluckrare, al;
3. knivh.; 4. billharvar: klösh.,
exstirpator, grubber, gåsfot-, akme-, spiral-,
skyffel-, tistel-h.;
b. med ledad ram: länk-, kedje-, ängsh»
II. H. med fjädrande pinnar: fjädern.,
fjä-derkultivator.
III. H. med roterande delar: i. rull-h.J 2.
tallriks- och spad-h.
Efter arbetsdjupet skiljer man mellan: t.
alv-harvar, som nedtränga i älven; 2. djupnar»
var, som kunna arbeta till matjordens hela
djup; 3. slätharvar, som nedtränga till omkring
10 cm., samt 4. y t h a r v a r, som arbeta
blott i översta ytlagret. Inom dessa
avdelningar finnas en mängd olika
harvkonstruktioner. (Se nedan.)
Arbetssättet och verkan beror
av redskapets konstruktion och inställning.
Det bör bearbeta jorden jämnt till hela sin
bredd, så att pinnspåreh komma på lika avstånd
och aldrig två pinnar gå i samma spår samt
tillika de pinnar, som lämna närbelägna spår,
sitta på så stort inbördes avstånd, att ej kokor
eller torvor lätt fastna» Härför erfordras en
regelbunden anordning av pinnarna, men även
ramens form inverkar. De förr vanligaste
rektangulära ramarna med 1 dragpunkt fylla ej
dessa ändamål, emedan de lätt svänga, så att
spåren från pinnarna i samma längsbalk
komma gruppvis, en olägenhet, som
undanröjts genom sammankoppling av flere enkla
ramar, vilket motverkar svängningarna, samt
genom längsbalkarnas brytning till sicksackform.
Felet undvikes även lättare vid användning
av 3-kantiga ramar (ss. vanliga klösharvar),
vilken form är lämpligare för tyngre, längre
harvar än för lätta och breda, vilka vid denna
form få alltför ostadig gång. Harvens
luckrande, - omrörande och jämnande verkan pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
