Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höns ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
i 1/2 kg. vetekli, i 1/2 kg. havregröpe, i kg.
köttmjöl och i o kg. råa betor. En annan foderstat
enligt samme författare, lämpad för
förhållanden, då man har god tillgång på kokt potatis,
är nedanstående: 4 1/2 kg. havre, 10 kg. råa
rotfrukter, 1 1/2 kg. klöverhö, 6 kg. kokt
potatis, 1 1/2 kg. hönskraf tf oder. För
sommarutfodringen utbytes klöverhöet mot skuret
grönfoder. En sommarstat må anföras, likaså per
dag för 100 medelstora höns: 4 1/2 kg. hel havre,
1 kg. havregröpe, 1 1/2 kg. hönskraftfoder samt
tillräcklig mängd av skuret grönfoder, icke
blott vad som inblandas i mjukfodret utan även
tillgång därpå under dagens lopp. I övrigt
kunna foderstaterna varieras i det oändliga.
Mängden foder avpassas så, att hönsen, då de
fått sitt mjukfoder, äro fullt mätta, utan att
alltför mycket lämnas, under det att den hela
säden bestämmes med hänsyn till åtgången.
Den kvantitet, som ovan nämnts för
medelstora höns, torde vara beräknad på höns av
Leghornsrasens storlek, under det att
exempelvis Plymouth rock, Wyandotte och
Orping-ton kräva 1/2—1 kg. hel säd mera per dag och
100 höns. Angående kycklingarnas utfodring,
se rubriken Kycklingar.
Skötseln av hönsen går ut på att bereda
dem så mycken trevnad som möjligt. Största
renlighet bör iakttagas i hönshuset, gödseln
uttages dagligen, och golvströet, vare sig det
består av torvströ, agnar ei. dyl., vändes minst
en gång dagligen med grep samt då det
börjar bli alltför mycket bemängt med gödsel,
ombytes det hela. Sittpinnar, plattformer
o. dyl. hållas väl rena, och man tillser noga,
att ohyra icke får innästla sig. Vår och höst
göres helst en grundlig rengöring, allt löst
skuras och rummets inre strykes med
kalkmjölk. Mot ohyra begjutas sittpinnar och
pinnfästen med fotogen, under det att hönsen
själva kunna inpudras med insektspulver. De
böra alltid ha en låda med torr sand och aska att
bala sig i. Fodertider äro angivna under
fjäderfäs utfodring.
Gödning och slakt. Fullt genomförd
gödning för produktion av kapuner och
pou-larder är en så pass vidlyftig sak, att denna
här må förbigås, då den dessutom icke torde
vara av allmänt intresse, utan hänvisas
härutinnan till special-handbok. Flertalet
hönsodlare underkasta sina djur antingen ingen
gödning alls eller ock endast en lättare
frigödning. Lämpligaste slakttiden för hönsen är
strax före eller vid begynnande fällning. Under
pågående fällning kunna hönsen icke slaktas,
enär de utväxande fjädrarna bilda skarpa
piggar, och under denna tid är det omöjligt
att få en slaktad höna med tilltalande utseende.
Har man djur av en för köttansättning’agnad
ras, är vad som i de flesta fall erfordras:, endast
ett par veckors frigödning. Härunder erhålla
hönsen ett par gånger om dagen så mycket de
önska äta av en blandning av havremjöl och
mjölk, tillsatt med något kokt potatis, det hela
bildande en fast deg, varjämte kvantiteten
hel säd dessutom ökas något. Man bör dock
iakttaga bestämda utfodringstider och borttaga
överbliven mat, enär eljest matlusten
försvinner. Gödning för hand, s.k. stoppning, är som
nämnt ovanlig i vårt land. Den sker med
maskin, så att matblandningen, bestående av
en tunn deg av havremjöl och mjölk, pressas
genom en gummislang ned i djurets av skötaren
öppnade näbb, till dess att skötaren känner,
att krävan blivit lagom fylld. Detta göres
med vissa mellanrum. Dylik gödning för hand
torde icke betala sig, annat än där man har
med verkliga kvalitetsdjur att göra.
Slakt av höns, som skola försäljas, sker
vanligen med en skarp kniv, vilken
underifrån köres upp genom gomsprickan mot
hjärnan samt vrides om. Vid slakt för
hemmaförbrukning är det ju lika enkelt att på det gamla
vanliga sättet avhugga djurets huvud, men vid
försäljning presentera sig djuren bättre, då
de ha huvudena i behåll. Djuret plockas då
helt och hållet, med undantag av att fjädrarna
på huvudet och översta delen av halsen lämnas
orörda, varjämte de små pennorna i
vingspetsarna få sitta kvar. Stundom kvarlämnas även
en del av stjärtfjädrarna. Dylikt förfarande
är att förorda, då man har feta, något gödda
höns att bjuda på. Vid försäljning på torg av
sämre vara bruka ju hönsen levereras med
fjädrarna kvarsittande. Dylik vara betraktas
dock alltid som sekunda och betalas därefter.
A. Stahre.
Hönsdifteri. Se Hönssjukdomar.
Hönseri används för att beteckna i större
skala driven hönsgård. Då den ekonomiska
framgången av hönsskötsel i hög grad beror av
att omkostnaderna bliva små, vilket vinnes
därigenom, att deras foder till stor del utgöres
av avfallsämnen från övriga delar av
lanthushållningen och genom att deras skötsel
kan ske utan användning av särskilt lej d
arbetskraft, och då dessutom sjukdomar lätt få
insteg i större hönsflockar, så hava hönserier
ofta misslyckats. En förutsättning för att ett
dylikt större företag skall gå med framgång
är dels att hönsstammen är av framstående
beskaffenhet, så att inkomsten huvudsakligen
kan tagas genom försäljning av avelsägg och
avelshöns till högt pris, dels att hönsen skötas
med största noggrannhet och under så
gynnsamma förhållanden (rymliga löpgårdar), att
de bibehålla sig friska.
Hönsgård. Se Hönshus.
Hönsgödsel. Se Fjäderfägödsel.
Hönshus. Tidigare har den åsikten varit
förhärskande, att våra kalla vintrar skulle
nödvändiggöra, att h. hölles uppvärmda
antingen genom eldning eller ock genom att
hönsens hus inreddes i samband med ladugårdarna,
så att djuren skulle få nytta av de större
husdjurens alstrade värme. Man är nu fullt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
