Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
ock gäller kali) användas dels starka syror, här
i Sverige mest 18 %-ig varm saltsyra, dels
utspädda syror, t. ex. i-%-ig citronsyra eller 1/5
normal salpetersyra. I förra fallet erhåller
man kännedom om så gott som all i jorden
befintlig fosforsyra, den må vara mer eller
mindre tillgänglig, i senare fallet vill man
erhålla kunskap om den för växterna tillgängliga,
»assimilerbara». Någon tillförlitlig metod för
detta senare ändamål finnes ej, då olika växter
vid olika tider äga olika behov av löslig
fosforsyra och även andra faktorer, såsom
markvätskans koncentration och andra närvarande
ämnen, öva inflytande på fosforsyrans
tillgänglighet. Enligt författarens undersökningar äga
skånska jordar i medeltal en halt av 0.09 %
i syror löslig fosforsyra, medan halten av
assimilerbar fosforsyra ligger omkring 0.02 %.
Kalium förekommer i ännu mera
växlande mängd än fosforsyra. Det mesta av detta
ämne finnes i form av fältspat och glimmer,
mineral, i vilka det förekommer i olöslig eller
ganska svårlöslig form. En jämförelsevis
mindre del därav finnes ock is. k.
förvittrings-silikat, uppkommet genom fältspatens
förvittring, och en ännu mindre del endast
ad-sorptivt bundet vid kolloider. Medelhalten
av den totala mängden kali uppgår vanligen
till 1 ä 2 %, medan den i starka syror lösliga
vanligen blott utgör V10 härav och det s. k.
assimilerbara kalit, lösligt antingen i mycket
utspädda syror, i kalkvatten eller i 10%
salmiak, endast uppgår till omkring en eller annan
hundradels %. I regeln hålla de styva jordarna,
som vanligen äro rika på förvittringssilikater,
mera kali än de lätta. Ännu mera än vid
fosforsyran har man att i frågan, om kalihalten
är tillräcklig för växten, taga hänsyn till
jordens natur ävensom växtslaget, i det de styva
jordarna och växter såsom potatis och
foderbetor kräva en större mängd tillgängligt kali
än exempelvis sandjorjl och havre.
Av kväve, fosforsyra och kali innehöllo 134
av författaren undersökta skånska jordar
följande mängder vid begagnandet av varm 18
%-ig saltsyra som lösningsmedel.
Som synes, växla kvävet och fosforsyran
betydligt och utan någon lagbundenhet, medan
halten av kali står i en tydlig relation till
jordens styvhet.
Kalcium (kalk) finnes i jorden dels som
karbonat, dels som silikat, fosfat och humat.
För växternas näring spelar kalken icke någon
alltför stor roll, då kalkhalten i växten blott
är ringa, men för jordens natur är den så mycket
mer betydelsefull. Vid undersökning av jordens
kalkbehov plägar man först bestämma
reaktionen (se d. o.): är denna alkalisk, kan
jordens kalkhalt anses tillfredsställande, är den
sur, är kalkhalten, åtminstone hos flertalet
mineraljordar, otillräcklig. Hos neutralt
reagerande jordar bestämmer man kalkbehovet
antingen på kemisk väg eller säkrare medelst
det s. k. azotobakterprovet, se d. o. För
mull-jordarna är reaktionen icke så avgörande för
utrönande av kalkbehovet som vid
fastmarks-jordarna; hos de förra är den absoluta
kalkmängden per hektar uti kulturskiktet
avgörande, vilket står i samband med den närmare
beskaffenheten av dessa jordars sura ämnen.
Växt gifter förekomma stundom i
normal jord. De anträffas ibland tillförda
utifrån; ofta äro de bildade i jorden. När de skada
eller förinta plantornas växt, söker man genom
analys av jorden att utreda anledningen
härtill. Bland de förstnämnda gifterna må nämnas
desinficerande eller andra giftämnen, såsom
karbolsyra, sublimat, gaskalk från gasverken
m. m., vilka genom avfall från städerna föras
ut på fälten. Likaså kunna vissa salter, då
de förekomma i för stor mängd, få betydelse
som gifter. Vanligast är härvid koksaltet,
som vid översvämning från havet efter
vattnets avdunstning kan förekomma i så koncen-
% kväve % fosforsyra % kali
i Medel Lägst | Högst Medel I Lägst Högst Medel Lägst Högst
Styv lerjord......... O.30 O.25 O.37 O.079 °-°7 °-12 O.272 0.19 0.33
Mellanlera.......... 0.26 0.15 0.43 O.080 O.04 0.17 0.204 °-°5 °-45
Lättlera........... 0.20 0.13 I 0.38 0.085 °-°5 °-^ °-I44 °-°7 °-32
I Lerhaltig sandjord...... 0.22 | 0.12 0.49 || 0.095 0.03 | 0.14 0.108 | O.06 0.17 |
Ren sandjord.........1 0.19 O.io 0.39 0.097 O.03 0.20 O.08 O.03 0.17
Mullrik sandjord....... 0.47 0.31 0.61 0.07 0.04 o.n 0.14 0.07 0.27
I Mulljord...........I I.47 I O.74 I 2.13 II 0.16 I O.06 I 0.31 || 0.12 I O.03 I O.26 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
