Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbrukareungdomens förbund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Dalarne 0.03 och i Norrland blott 0.00003 %
av hela ytvidden. Även åkerarealen likasom
antalet odlade växtarter minskas med
klimatets stränghet, så att skillnaden i dessa
avseenden är stor mellan norra och södra
delarna av landet och mellan kusttrakter och
högt över havet belägna trakter i Norrland.
Frostländighet kan också minska möjligheten
att odla vissa frostömma växtarter.
Nederbördens olika mängd och fördelning inverkar
så, att de trakter, som lida av torka, särdeles
under försommaren, hava ett mer svårskött,
mindre givande och lägre stående samt åt
odling av höstråg mer ägnat jordbruk än trakter
med rikare och jämnare fördelad nederbörd,
b. Markens högre eller lägre belägenhet
och läge i förhållande till väderstrecken. Lågt
liggande mark är ofta svår att torrlägga och
begagnas därför ofta lämpligast till äng eller
betesmark; lutning mot solen gör jorden varm och
drivande, lämplig till trädgård och åker, mot norr
vättande mark blir mindre solbelyst och
uppvärmd och därför mindre passande för
värme-fodrande växter, varför dylik mark i de norra
delarna avlandet företrädesvis brukas till äng
eller’skogsbörd. c. Samhälleliga
förhållanden inverka i hög grad på jordbrukets
ekonomiska förhållanden; belägenhet i tätt bebyggd
trakt, närhet till kommunikationer och
avsättningsort innebära stora fördelar genom
minskning av arbete för transporter samt lättare
tillgång på tillfällig arbetskraft och fördelaktigare
avsättning av produkterna och medföra därför
en högre räntabilitet och högre intensitet hos
jordbruket, d. Ägornas form,
utsträckning och sammanhang ha stort inflytande på
arbetsåtgången och den fasta arbetare- och
dra-garestyrkans storlek. Ägornas sammanhang i
stora regelbundna fält underlättar
bearbetningen och användningen av större och
arbetsbesparande redskap samt minskar därför
arbetsåtgången på arealenhet. Vidsträckta ägor
medföra arbetsförlust för färd till och från fälten,
varför avlägsna fält stundom helst läggas till
bete eller t. o. m. skogsbörd för att undvika
transporter av gödsel och gröda, eller avskiljas
till torp, utgårdar eller arrendegårdar. I
allmänhet är så lämpligast, då fälten ligga över
2 km. från gården.
Om åkerjordens användning för olika
växtslag, se art. under dessas namn. Jfr även
husdjursskötsel.
Jordbrukareungdomens förbund, stiftat
1918, har till uppgift att till jordbrukets
fromma motarbeta flykten från landet genom att
bibringa jordbruksungdomen en fördjupad
hembygdskunskap, förvärvad under studier
och strövtåg i hembygden, få medlemmarna
att göra försöksodlingar samt främja ett sunt
och gediget nöjesliv på landet och stödja
ungdomens verksamhets- och bildningsbegär.
Detta program söker föreningen att förverkliga
utanför all politisk partibildning.
Föreningen hade år 1919 omkring 80
lokalföreningar med omkring 3,000 aktiva
ledamöter, samt dessutom passiva medlemmar, som
stödja föreningens verksamhet genom en
årsavgift.
Jordbruksbefolkning. Så långt tillbaka,
som vår befolkningsstatistik går, d. v. s. från
mitten av 1700-talet, har jordbruket varit den
näring, som sysselsatte och födde större delen
av landets befolkning. Ända till 1840-talet
utgjorde jordbruksbefolkningen inemot 4/5 av
hela folkmängden, men från denna tid började
industri, handel och andra yrken att tillväxa
och tillika en specialisering att inträda, så att
dessa yrkens utövare ej längre, såsom förr i
stor utsträckning var fallet, även idkade
jordbruk. Stads- och industribefolkningen har rel.
vuxit starkare än hela folkmängden och så] unda
kommit att utgöra allt större del av denna.
Proc. av
På 100
Ar
Antal
hela folk-
ha. odlad
mängd.
jord
1751 ....
1,425,010 1,856,2^7 2,539,360 3,004,687
79.8
237
1800 ....
P-1
219
1840 .... 1870 ....
80.9
72.1
106
1900 ....
2,795,320
54-4 48.4
79 1
1910 ....
2,673,613
72 |
Dessa siffror omfatta även den vid fiske och
skogsbruk sysselsatta befolkningen, beroende
därpå, att dessa äro att betrakta som
binäringar till lantbruket och huvudsakligen
skötas med arbetskraft, som under större delen
av året ägnas det egentliga jordbruket. Antalet
av personer, som i befolkningsstatistiken
angivas som särskilt sysselsatta vid fiske, jämte
deras familjer, utgjorde år 1910 39,349 och vid
skogsbruk 94,093, motsvarande 1.4 och 3.2%
av ovan angivna tal för befolkningen vid
jordbruk, fiske och skogsbruk.
Dessa befolkningstal hava erhållits genom
att till det direkt vid lantbruk bundna
antalet personer lägga viss del av de utan bestämt
yrke angivna. Utan detta tillägg var
jordbruksbefolkningen år 1910 2,366,753.
Inom jordägarnas grupp utgöra ägarna till
större egendomar (över 100 ha., godsägare)
blott ett litet fåtal, 1,746 manliga och 272
kvinnliga, och det överväldigande flertalet
utgöres av allmogejordbrukare (hemmansägare).
Sedan mitten av 1800-talet har en
fortgående förskjutning till de senare ägt rum.
Förhållandet mellan antalet självständiga
brukare av egen och av annans jord har allt
sedan 1860, det första året, för vilka uppgifter
härom äro tillgängliga, bibehållit sig
tämligen oförändrat, så att de senare varit
omkring 15 % av hela antalet självständiga
jordbrukare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
