Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
ligt av vatten, upphäves genom tillförsel av k.,
vilket även torde bero på kalkens koagulerande
verkan på kolloidala mullämnen. — Tvärtom
har man stundom iakttagit, att ett övermått
av basiskt reagerande kalkföreningar verkat
skadligt på lätt lerjord, som därav fått en
asktorr beskaffenhet och förlorat förmågan att
bliva kornig.
b. Jordens näringsinnehåll
påverkas även av dess halt av lösliga k.-salter.
I stort sett äro k.-rika jordarter bördigare än
k.-fattiga. Detta beror i någon mån på att
k. är, ett nödvändigt näringsämne, men de
odlade växterna upptaga ej mer därav, än att
även en jämförelsevis k.-fattig jord innehåller
fullt tillräckligt av k. för att fylla växternas
behov. Under det att en gröda på i hektar
kan upptaga högst ett par hundra kg. k., så
innehåller en fast jord med så litet som o. i %
k. 3,000 kg. i matjorden till 20 cm. djup. Mera
torde den lösliga k.-haltens betydelse för
jordens fruktbarhet bero på dess indirekta verkan
på näringstillgången. K. ökar jordens förmåga
att binda växtnäring, isynnerhet fosforsyra,
i för växterna lätt åtkomligt form. Vidare
befordrar den lösningen av andra näringsämnen
i jorden, och särskilt har man i k. velat se ett
kraftigt medel att befordra kalis lösning ur
jordens mineraliska beståndsdelar. Å andra
sidan kan k. på liknande sätt omsätta sig med
ammoniumföreningar, varigenom ammoniak
kan förflyktigas och gå förlorad. På k.-rik
jord böra därför ammoniumsalter nedmyllas
omedelbart vid sin utspridning.
c. Jordens reaktion påverkas
genom tillförsel av k., som neutraliserar de syror,
som kunna finnas i jorden eller uppstå vid
sönderdelningen av den döda växtligheten eller
tillföras genom gödslingen (se Reaktion).
Särdeles viktig är denna inverkan på mullsyrorna.
Bundna vid k., bilda de humat, som dels giva
jorden karaktär av en mild mylla och dels vid
fortsatt multning övergå till karbonat. K. är
därför ett synnerligen kraftigt medel att
förändra en sur och ofruktbar mossjord till en
godartad mylla.
Den svagt sura, neutrala eller basiska
reaktion, som på detta sätt åstadkommes, är
gynnsam för såväl den högre växtligheten som i
synnerhet för mikroorganismerna i jorden.
Flertalet värdefullare odlade växter gynnas,
och vissa k.-skyende ogräs (se Kalksky ende
växter) motverkas härigenom. Det för
växtnäringen så betydelsefulla bakterielivet i
jorden hämmas av sur men stegras av neutral
eller basisk reaktion.
d. Multningen befordras och gödselns
och skörderesternas innehåll av växtnäring
kommer fortare till godo. Vid brist på k.
inträder däremot i stället för förmultning
bildning av torvämnen, ur vilkam ullsyror utlösas.
Vid sin sjunkning i jorden medföra de
näringsämnen ur matjorden (jfr Jord: Bildning).
38—213320. Lantmannens uppslagsbok.
Den vid sönderdelningen av organiska ämnen
bildade kolsyran ökar markvätskans förmåga
att åstadkomma förvittring av jordens
mineraliska beståndsdelar. Ammoniak- och
salpeterbildningen finner gynnsamma villkor,
likaså även de kvävebindande bakterierna (se
Jordbakteier).
Provning av kalkningsbehovet
sker vanligen genom bestämning av jordens
reaktion (se d. o.). Om denna är sur, är k. i
regel avgjort fördelaktig, men på mullrik jord,
som i allmänhet är sur, obehövlig, om
matjorden till 20 cm. djup innehåller över 3,000 kg.
kalk per hektar. På en neutralt reagerande
jord har k. i regel gjort nytta, om jordens
halt av assimilerbar kalk (bestämd genom 10%
salmiaklösning) ej överstigit 0.25 %. På
basiskt reagerande jord är k. obehövlig.
Undersökningen av jordens kalkhalt bör,
för att vara pålitlig, utföras på ett flertal prov
från samma fält, ty även i en till synes jämn
jord kan kalkhalten växla mycket. Ej heller
är jordens belägenhet på en kalkrik botten ett
bevis på kalknings obehövlighet, ty kolsyrad
kalk löses i markvätskan och utlakas ur
ytjorden, och särskilt sker detta vid användning
av svavelsyre- och klorhaltiga gödselmedel
såsom de vanliga kalisalten. Kalkningen
behöver därför tid efter annan förnyas.
Inverkan av k. på
växtsjuk-domar. En del parasitsvampar, ss. de som
förorsaka klumprotsjuka och betans rot brand,
motverkas genom en kraftig kalkning, under
det att andra parasitära svampsjukdomar ss.
skorv på potatis, hjärtröta hos betor och
grå-fläcksjuka befordras genom högre k.-halt.
Till desinfektion av mejerikärl
och i kreatursstallar är släckt k. ett billigt
och bekvämt medel, som mest användes i form
av k.-m j ö 1 k 1. k.-v ä 11 i n g (il. nysläckt
k. på 20—30 1. vatten).
Statsbidrag till k.-f r a k t e r har
sedan 1908 lämnats för k., k.-stensmjöl,
slam-k. och märgel för jordbrukets behov. Bidrag
utgår för frakt av sändningar av minst 5,000
kg. och väglängd över 150 km., om frakten
efter avdrag av statsbidraget uppgår till 60
öre per dt. Det betalas enligt en bestämd med
avståndet stigande taxa jämte tillägg för
banavgifter för i transporten utöver
avsändningsbanan deltagande järnvägar. Ansökan om
bidrag skrives å formulär, som erhålles vid
avsändningsstationen, och vara angives gårdens
namn och adress samt intyg, att kalken är
avsedd för kalkning av mottagarens eller
mottagande föreningsmedlemmars jord. K. k. 6/5
1922 och K. skriv. 2/c 1922.
Kalkbehov, jordens. Se Kalk, Kalkning.
Kalkben. Se Kvalster.
Kalkbruk, vid vilka beredning av bränd
kalk, släckt kalk eller kalkstensmjöl
förekommer, voro år 1918 enligt då gjord utredning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
