Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klibbröta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/iA^*^*^-
617
Medelnederbörd i
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Smålands—Västgöta höglandet
Vänernstrakten .......
Inre Värmland.......
Svea- och Götalands ostkust .
Norrland.........
45-60
40-50
45—60
25—40
25—40
40—50
40-50
50—60
30-4^
25-35
90—IOO
80— 90
90—100
50- 70
50- 70
80—100
65— 70
80—100
50— 70
50— 80
65—80
60—70
65—80
40-50
50-65
att klimatets egendomligheter framkalla icke
ärftliga s. k. modifikationer, t. ex. lågvuxna
former hos växter i fjälltrakterna, frodvuxna
i fuktigt och smalbladiga i torrt klimat, se
Acklimatisering. Även på husdjuren sätter
klimatet och därav framkallade
näringsförhållanden i viss mån sin stämpel och inverkar
på dem även så till vida, att lantbrukaren
företrädesvis väljer sådana raser, som äro
avpassade efter dessa förhållanden. Särskilt
framträder klimatets inverkan på växterna vid
sådana tider av deras utveckling, då de äro
mest ömtåliga för dylik inverkan. Sålunda
kan frostländighet på våren hindra odlingen
av växter, vars groddplantor äro frostömma,
likasom frostfrekvens mot mitten av juni
kan göra odling av höstråg osäker, vilken är
ömtålig under sin vid denna tid inträffande
axskjutning. Torrt försommar klimat
inskränker valet aV åkerväxter på torr jord till sådana
som väl fördraga torka, ss. råg och potatis.
Den kortare växttiden i landets nordliga och
högt liggande trakter inskränker starkt antalet
arter och sorter av lantbrukets gagnväxter
såväl i naturliga vallar som på åker samt
minskar tiden för näringens upptagande och
tillväxt, vilket ofta framträder i svagare
kärn-bildning och mognad samt rotfrukternas lägre
halt av torr ämne. Den svagare avsättningen
av reservnäring i övervintrande delar motväges
av en högre näringshalt i de vegetativa delarna
under växttiden. Således har såväl hö som halm
högre halt av både protein och smältbara
kolhydrat men lägre halt av osmältbar växttråd
i norra än i södra Sverige; till 1 foderenhet
räknas därför vanligen 4.3 kg. havrehalm, i
södra och sydvästra, 4 i mellersta, men blott
3.7 i norra delarna av landet. — Likaså
inverkar fuktigheten på växternas utveckling och
fodervärde. I fuktigt k. bliva växterna grövre
och få högre halt av växttråd men lägre halt
av smältbara näringsämnen och smakämnen
än i torrt k. Stark torka kan dock göra, att
fodret blir fattigt på mindre lättlösliga
mineralämnen, särskilt på fosfat (se
Benskörhet).
Lanthushållningens art och
anordning påverkas av klimatets
inverkan särskilt på växtligheten. Antalet växtslag
blir mindre, ju nordligare man kommer, och
särskilt inskränkes odlingen av mognande
grödor till förmån för hö- och grönfoderodling,
och desto större vikt kommer i allmänhet
kreatursskötseln att få inom hushållningen, vilket
följande tal visa:
1 Åker..........
Skåne
V.- och
N.-botten
IOO
9
50 37 93
IOO
326
28
63 !
170
Äng i % av åkeT.....
Proc. av åker till mogen säd 1 > » grönskördad » Kreatursenh. pr 100 ha åker
I stort sett avtager intensiteten i såväl
åkerbruk som kreatursskötsel med breddgraden,
vilket framträder i lägre skördar och lägre
medelmjölkning, vilken år 1900 uppskattades
till 2,700 kg. i Skåne mot omkr. 1,400 i övre
Norrland. Strängare klimat medför även ökat
behov av byggnader, varför byggnadskapitalet
är synnerligen högt i Norrland.
Klimatets samband med
skördemängden har statistiskt påvisats.
Sålunda har Ax. Wallen på denna väg funnit, att
höstsädens skördemängd påverkas företrädesvis
av värmeförhållanden men mindre av
nederbördsmängden under de särskilda årstiderna,
vilket är naturligt, då ju fuktigt väder på hösten
i regel gynnar dessa växters groning och
rot-utveckling i matjorden, under det att den
vanliga försommartorkan mindre skadar,
emedan rötterna då hunnit nedtränga i djupare
och mindre uttorkande jordlager. En låg
värmegrad i augusti och september har visat
sig gynnsam för höstsäden, antagligen beroende
på den lägre värmegradens samband med
större fuktighet under dessa sädesslags
groning och första tillväxt. Även låg temperatur
i nov.—dec. men hög under vintermånaderna
har visat sig sammanfalla med rik följande
skörd, det förra uppenbarligen emedan köld
vid vinterns början medför god tjälning, som
hämmar skadesvampars (snömögels)
utveckling på plantorna under snötäcket, samt det
senare, emedan stark vinterköld dels i södra
Sverige, där det anförda sambandet mest
framträder, ofta medför att höstsäden går ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
