Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knäsvamp - Knölsyska - Koagulering - Kobent - Kobergsras - Kochia - Kochinkinahöns - Kocker - Kodein - Kohasig - Kokain - Kokare, Kokapparat - Kokkrossare - Kokning - Kokor - Kokoskakor - Koks - Koksalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägen s. k. slemsäck. Ansvällningen kännes i
början varm och ömmande, men
inflammationssymtomen försvinna snart, och sedan kvarstår
en mjuk svulst, fylld med en tunnflytande
vätska Svulsten förstoras så småningom och
kan stundom uppnå en betydande storlek.
Huden förtjockas och blir skorvig på ytan,
och hela svulsten antager en mera fast
konsistens. — K. förekommer företrädesvis hos
nötkreaturen men någon gång även hos hästar
och medför i allmänhet ingen olägenhet.
Orsaken är vanligen tryck mot hårda, ojämna golv
eller mot olämpligt konstruerade foderbord.
Hos nötkreatur kan k. med fördel opereras,
genom att en öppning göres vid svulstens övre
och nedre rand och en gummislang, försedd
med flere smärre hål (dränrör) inlägges under
ett par veckor, varefter såret behandlas med
dagliga insprutningar av antiseptiska lösningar
(sublimat 1 : 1000, kreolin eller lysol 2—3 %).
Hos häst är operation i allmänhet att avråda,
då svulsten ofta står i förbindelse med
senskidor och genom dem med knäleden,
varigenom en ledinflammation kan befaras. E. N—m.
Knölsyska, Choro-Ghi, Stachys affinis
Bg., en till läppväxternas familj, Labiatœ,
hörande, japansk ört med övervintrande
knölbildande rot, 4-kantig stjälk, ovala, spetsiga
blad; blommar ej i Sverige. Odlas, ehuru rätt
obetydligt, för sina vita, saftiga knölars skull,
vilka äro synnerligen välsmakande.
Rotknölarna sättas på våren i lös, bördig jord 50
cm. djupt på 30 cm. radavstånd. Knölarna
tåla ej förvaring i värme utan inläggas antingen
vid skörden på senhösten i mossa på en torr
plats eller lämnas kvar i jorden, som genom
täckning med löv hindras tjäla, så att knölarna
vid behov kunna upptagas under vintern.
Koagulering, ett i kolloid lösning varande
ämnes övergång eller överföring till geléartad
form (gel). Väl kända exempel härpå är, då
äggvita stelnar vid upphettning, då mjölkens
ostämne löpnar eller ystar sig vid inverkan av
löpe eller syra, och då blodfibrinogen levrar sig
under inverkan av enzymet trombin och bildar
fibrin. En varm limlösning koagulerar vid
avsvalning. Likaså betecknas stundom som k., då
en i vatten uppslammad lera sammanf lockar sig
och sjunker till botten vid tillsats av vissa
salter. Jfr Blod, Mjölk, Ost, Äggviteartade ämnen.
Kobent. Se Benställning
Kobergsras. Se Herrgårdsras.
Kochia. Se Blomsterodling, b. på kalljord,
bladväxter.
Kochinkinahöns. Se Höns, Raser.
Kocker. Se Bakterier.
Kodein. Se Alkaloid.
Kohasig. Se Benställning, Kors.
Kokain. Se Alkaloid.
Kokare, Kokapparat. Kokning av
rotfrukter förekommer numera ofta i stor skala
för utfodring åt husdjuren. Då kokning direkt
i vatten i en vanlig gryta eller pannmur medför
fara för vidbränning och olägenheten, att en
del näring utlakas ur rotfrukterna och
förloras med vattnet samt dessutom är obekväm,
användas ofta särskilda k., i vilka
upphettningen sker med ånga. Denna alstras vid en
del k. i dennas nedre del, från vilken ångan
inledes i den ovanför varande
rotfruktsbehållaren och det förtätade vattnet återrinner ned
i vattenrummet. Härigenom minskas
vattenmängden; som skall uppvärmas, och därmed
bränsleåtgången. Hos andra kokas vattnet i
en särskild panna, från vilken ångan inledes
i rotfruktsbehållaren. Kokapparaterna kunna
vara inmurade eller fristående; det förra medför
ett bättre tillvaratagande av värmen genom
minskad utstrålning, varjämte de inmurade
pannorna pläga hava större eldyta än de
fristående, men emedan kondensvattnet i dessa
ej ledes tillbaka till pannan, blir
bränsleåtgången vanligen ej mindre än hos de senare.
Till kokning av 100 kg. potatis har vid danska
försök åtgått 2—5 kg. stenkol.
Potatisbehållaren är ofta anordnad så, att den kan tömmas
genom stjälpning, samt stundom förenad med
en enkel rivapparat för potatisens
sönderdelning. I handeln förekommande k. rymma
50—450 kg. potatis.
Kokkrossare. Se, Kokor, Vält.
Kokning. Se Foderberedning.
Kokor uppkomma i lerjord, om denna
får torka i tätt hoppackat tillstånd
(»enkelstruktur»). K. uppkomma i synnerhet, då
jorden bearbetas i så vått tillstånd, att den
hopsmetas. De stora hålrummen, som de
lämna mellan sig, bidraga till stark uttorkning
av jorden, och då de därjämte äro
ogenomträngliga för växtrötterna, minska de
grödornas tillväxt, varjämte de hindra jordens
önskvärda bearbetning. Kokbildningen hindras
förnämligast genom jordens höstplöjning och
upptagande av fåror för ytvattnets avledning,
varigenom jordens sönderf rysning befordras
och ytjorden kommer att ligga löst kornig på
våren. Förr brukades att vid trädesbruket
sönderslå k. med träklubbor, men sedan tunga
vältar, kokkrossare, konstruerats,
sönderdelas de medels omväxlande harvning,
som drager dem upp till ytan, samt vältning
med dylika redskap, som krossa dem.
Kokoskakor. Se Oljekakor.
Koks. Se Kol, Bränsle.
Koksalt, Klornatrium, NaCl,
förekommer i naturen ytterst allmänt; det finnes
i all jord och utlöses ur denna av
genomsipprande vatten, med vilket det föres till
vattendragen och slutligen till havet, vars salt till
större delen utgöres av k. Det utgör därför
ock huvudmassan av de ur havsvatten avsatta
stensaltlagren och av bisalterna i de därav
framställda kaligödselsaltvarorna (se Kalium,
kalisalter). Det förekommer ock som
beståndsdel av växter och djurkroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
