Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontrollförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som belöper sig på medlemmar med högst 25
(i Dalarne och Norrland 10) kor.
Kontrollens utförande.
Kontrollen bör helst återkomma till varje medlem
varannan vecka, då under de 12 arbetsdagarna
lika många besättningar hinna kontrolleras,
eller om så ej kan ske, var tredje vecka, då
medlemmarnas antal kan vara 18. Då
medlemmarnas koantal är så litet, att kostnaden
per ko bleve för hög, plägar kontrollperioden
till och med utsträckas till 4 veckor. Då
assistenten svårligen kan medhinna kontroll på
flere gårdar på samma dag, har man i trakter
med övervägande små besättningar, vidtagit
olika anordningar för att trots stort antal
medlemmar mellantiderna mellan
kontrolldagarna ej må bliva allt för långa. Således
brukas, att 2 besättningar kontrolleras på
samma dag, var annan gång av assistenten,
var annan av ägaren, varvid assistenten utför
undersökningen av fetthalten på de av ägaren
tagna mjölkproven och för
kontrollräkenskaperna samt om möjligt verkställer
provvägningarna av fodret. I jämtländska
kontrollföreningar har kostnaden ytterligare inskränkts
därigenom, att kontrollen skiftesvis utföres
av besättningens ägare och en annan, av
ordföranden anmodad medlem, varvid
fettbestämningen i de därvid uttagna mjölkproven
utföres vid något mejeri eller av ordföranden,
som även ansvarar för räkenskaperna, samt det
hela kontrolleras av länets konsulenter eller
av kontrollassistenter, som med längre
mellantid besöka gårdarna. — Kontrollarbetet kan
medhinnas på en dag intill ett koantal av 40
i besättningen. Kostnaden för kontrollen
fördelas efter hela koantalet i besättningen.
Kontrollåret räknas lämpligen från höst till
höst, då nytt foderår och för flertalet kor nytt
mjölkningsår börjar.
Kontrollarbetet består i: 1. provmjölkning,
varvid mjölken efter varje ko väges och vikten
införes i provmjölkningslistan, i vilken även
alla icke mjölkande kor införas och dag för
kalvningar och för nyinkommande kor
antecknas; i denna lista införes summan av varje
kos mjölk under perioden, beräknad på grund
av den helst i periodens mitt utförda
provmjölkningen, med tillägg för de dagar, som
kon mjölkat under föregående period, då hon
kalvat efter senaste kontrolldag; 2.
fettbestämning, som sker medels butyrometer å vid
provmjölkningen noggrant uttaget prov, som
tages så att en proportionell del tages av
varje mjölkning; då bestämningen ej kan göras
genast, försättas proven med kaliumbikromat,
vilket hindrar mjölkens förändring (J. E.
Ahléns och M. Weibulls metod); fettprocenten
införes för varje ko i provmjölkningslistan
jämte på grund av densamma uträknad mängd
smörfett under perioden; som kontroll
bestämmes stundom fetthalten i dagens hela
mjölkmängd, varvid den så funna medelfetthalten
bör nära överensstämma med den, som erhålles
genom beräkning av de för de särskilda korna
funna fetthalterna; 3. mängderna av de olika
slagen av foder, som givas under kontrolldagen,
vägas och antecknas, antingen direkt för varje
ko eller för de grupper, som få lika utfodring,
varvid naturligtvis mängderna skola
överensstämma med utfodringen under perioden.
Den mängd halm, som kvarlämnats, uppskattas
och avdrages härvid från det utvägda. Betets
fodermängd uppskattas på grund av djurens
levande vikt och avkastning med avdrag av
givet tillskott av foder (se Bete).
De sålunda funna fodermängderna införas
i ladugårdsjournalens utfodringslista och
sammanräknas, omräknade till foderenheter, för
hela perioden. Alla de sålunda erhållna
uppgifterna över de särskilda kornas mängd
mjölk, smörfett och foderenheter sammanföras
i ladugårdsjournalen, i vilken för varje period
även införas anteckningar om mjölkens
användning, varigenom kontroll kan vinnas över
överensstämmelsen mellan summan av
kontrollsiffrorna för kornas mjölkning och
in-och utvägd mjölk. De i ladugårdsjournalen
samlade uppgifterna överföras till konton för
de enskilda korna och för besättningen i dess
helhet. I dessa konton böra således finnas
uppgifter för de särskilda kontrolldagarna och
perioderna över: kg. mjölk och fettproc. per
kontrolldag, antal dagar, kg. mjölk och
smörfett i perioden samt åtgång under perioden av
olika foderslag och summa foderenheter (eller
blott detta senare tal). På grund härav
uträknas avkastningen av mjölk och smör per 100
foderenheter. Om beräkningen av smörmängden
se Smör: Smörutbyte.
Jämte nu anförda uppgifter införes stundom
mängden smältbar äggvita i fodret, priset per
100 foderenheter och på grund därav beräknad
foder kostnad per kg. mjölk och smör samt
numera ofta även det pris, vartill de
hemmaalstrade fodermedlen realiserats.
Medelresultaten för alla besättningar inom föreningen
sammanföras varje år i föreningens huvudbok,
och denna sammanställning plägar årligen
offentliggöras i föreningens årsredogörelse.
Kontrollföreningarnas verksamhet har
kraftigt bidragit till senare tids framsteg, särskilt
inom ladugårdsskötselns område, i det att
kontrollen dels visat, vilka djur bättre eller
sämre betalat sitt foder, och således lämnat en
pålitlig ledning för utgallring och pålägg, dels
även bidragit till införande av en rikligare
men på samma gång mer ekonomisk fodring.
Genom jämförelse mellan resultatet av olika
utfodringar i samma och i olika besättningar
har kunskapen om olika fodermedels och
fodersammansättningars verkan vunnit i säkerhet,
och härigenom har ett kraftigt stöd lämnats åt
de forskningar på utfodringslärans område,
vilka under senaste två årtionden inom denna
åstadkommit en genomgående reform och ställt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
