Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fCo%*%~
649
äro bredast ovan mitten, mittkornet rakt,
sidokornen snett böjda vid basen. Hit höra
mycket tidigt mognande sorter, som i allmänhet
äro mindre givande, varför de föga odlas, i
Sverige knappt annat än längst i norr, där
andra sorter ej hinna mogna, »1 a p p k o r n».
Ett undantag gör en nyligen renodlad sort
»Asplunds k.», vilken i Sverige påträffade sort
vunnit anseende i Norge för sin jämförelsevis
höga avkastning. Vikt 25—35 eller i medeltal
30 g. per 1,000 k., 60—65 kg. per hi.
2. Vanligt 6-r a d i g t k. (»f y r r
a-d i g t»), s m å k o r n, H. vulgare L. 1.
tetrasti-chum Kcke. Axbyggnad och kärnform som
hos föregående, utom. att den mellersta raden
vid varje axled är mer tilltryckt än sidoraderna,
varigenom axet blir rektangulärt i
genomskärning. Hit höra de till foderkorn allmännast
odlade sorterna och till följd av sorternas tidiga
mognad så gott som allt norrländskt jkorn.
Vikt 25—40eller i medeltal 35 g. per ii,ooorkorn,
62—65 kg. per hi. > j ’" |„ |~jj
3. Tvåradigt k., H. distichum JL.
Endast mittblommorna vid varje axled frukt-
1,000 k., 68—72 kg. per hi. Hithörande sorter
äro i allmänhet senare mognande, varför de i
Sverige odlas blott i södra och mellersta
landsdelarnas slättbygder.
Inom dessa arter skiljer man mellan olika
sort grupper:
a) Efter agnarnas (blomfjällens) förening
med kärnan: skalkorn, med agnarna fast
vidvuxna kärnan, och naket k.
(himmelskorn) med lösa, vid tröskningen avfallande
agnar. Naket k. odlades förr i Sverige som
bröd- och kaffekorn, men numera så gott som
alls ej.
b. Efter agnarnas färg: gulvitt, blått och
svart korn. Endast sorter med gulvitt skal
odlas i Sverige.
c. Efter axtätheten indelas tvåradiga sorter
i: g 1 e s a x i g t k., /. nutans, med 30—37
korn per dm. av axspindeln, som är så vek, att
axets topp blir böjd eller lutande; samt
tätaxigt k., /. erectum, med minst 40 korn
per dm. av axspindeln, som bibehåller sig mera
upprat, samt med agnborsten mera utstående
åt sidorna, varav benämningen p 1 y m a g
e-k o r n och (för mycket tätaxiga sorter med
starkt utbredda borst) påfågelskorn.
De båda typerna kunna särskiljas även i
tröskad vara, därigenom att de glesaxiga
sorterna hava vid basen av kornens ryggsida en
rundad fördjupning, men de tätaxiga till följd
av kornens utåtböjning en tvärfåra, nedan till
begränsad av en upphöjd valk. (Se Fig.)
a Vanligt eller glesaxigt 2-radskorn från
ryggen; b detsamma från sidan,
längdgenomskärning; c och d motsvarande bilder av upprätt
eller tätaxigt 2-radskorn.
Prinsess-,
glesaxigt.
Svanhals-,
tätaxigt.
samma och borstbärande, sidoradernas
blommor förkrympta till »sidorudiment», på sin
höjd med ståndare utbildade, tilltryckta till
axspindeln, så att axet blir platt, med 2 rader
korn. Kornen äro alla symmetriska, bredast
vid mitten. Vikt 40—60 eller i medeltal 45 g. per
d. Efter ryggskalets sidonerver och det
borst, som sitter i bukfåran vid kornets bas
(se efterföljande fig.) pläga följande korntyper
särskiljas:
« inre sidonerver släta, basalborst långhårigt
y > > släta > korthårigt
$ * » taggiga *’ »
Med hjälp av dessa karaktärer kan en
kornvaras sortrenhet kontrolleras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
