Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korn - Kornbladfluga - Kornell - Kornfluga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
652
Sådden av 2-rådigt k. sker helst tidigt, vilket
särdeles är önskvärt för maltkorn, emedan
tidig sådd medför hög stärkelse- och låg
proteinhalt. Utsädesmängden vid radsådd brukar vara
150—200 kg. Frånskiljande av småkorn är
desto viktigare, som dessa till stor del äro från
toppen av axet, där kornen mest äro
smittade av flygsot (se Sotsvampar, Hårdbrand).
Skörden bör helst ske tidigt, vid gulmognad,
emedan skördemängden ej sedan ökas men väl
faran att ihållande regn försämrar kärnans
färg. Maltkorn bör dock skördas först som
fullmognat, emedan det eljest har låg
grobarhet, som förbättras blott långsamt under
lagringen.
Förhållandena under mognaden och skörden
inverka även på kärnans beskaffenhet, så att
fuktigt väder samt snabb torkning medföra
glasig kärna, mognad under soligt väder utan
brådmognad samt ej alltför hastig torkning
mjölighet. Därför har några nätters dagg eller
någon regnskur på den skurna säden snarast
ansetts fördelaktiga, men huvudsaken är dock
bärgning i väl torrt skick. Därför skylas k.
som annan säd omedelbart efter skärningen,
men sättes i vissa trakter gärna till fullständig
torkning i täckta stukor (se Skylning). För en
jämn eftermognads skull är fördelaktigt, att
säden får ligga otröskad någon månad.
Skördemängden har under senare år i medeltal för
hela landet växlat mellan 14—20 dt. per ha.,
men kan under gynnsamma förhållanden uppgå
till 35—40 dt. av 2-radigt och av sexradigt k.
till något mindre. Av en fullgod handelsvara
av 2-radigt k. fordras en vikt av 68 kg.
motsvarande 112 U höll. v. Halmskörden växlar
efter närings- och fuktighetsförhållandena samt
sorten från lika mängd som kärna till det dubbla.
Skörden minskas ofta betydligt av
parasitangrepp, isynnerhet strimsjuka och stundom
kornflugan, men även sot- och rostsvamp,
mjöldryga, rotmask, jordloppor, kornmygga
och nematoder (se Rundmaskar). I flera fall visa
olika sorter olika disposition eller motståndskraft
mot dessa sjukdomar.
Närings- och fodervärde. K.
innehåller i medeltal i 85 % torrämne, omkring
2.5 % aska samt av smältbara näringsämnen
6-5 % äggvita, 1 % amider, 1.7 % fett, 62 %
kvävefria extraktämnen och 1.5 % växttråd,
motsvarande ett fodervärde av 1 foderenhet
per kg. och 65 g. smb. äggvita per foderenhet.
Stora, kubbiga kärnor innehålla i allmänhet
något högre halt av stärkelse och lägre av
växttråd. Dess sammansättning gör k. i synnerhet
lämpligt till fodring av dragare och göddjur.
Till hästfoder användes det mest i sydligare
länder, men har i norden ansetts för detta
ändamål vara underlägset havre. Nyare
försök ha dock visat, att k. som hästfoder har ett
värde motsvarande dess sammansättning,
d. v. s. 1 kg. k. = 1.2 kg. havre. Framför allt
skattas k. högt som gödfoder för svin; det giver
en god tillväxt och ett mycket fint fläsk och kan
därför utgöra enda kraftfodret åt gödsvinen.
Åt nötkreatur och särdeles åt mjölkkor
användes det mindre, då dessa djur vanligen få
kolhydrat billigare i stråform och rotfrukter
och äggvita i oljekakor. K. är dock synnerligen
lämpligt till kraf tf odertillskott vid fodring med
grönfoder.
K.-h alm är i näringsvärde ungefär
likställd med havrehalm (se Halm) och är i
allmänhet något mjukare än andra halmslag
och därför mest lättsmält. Den verkar något
stoppande och passar därför väl tillsammans
med lösande fodermedel, ss. grönfoder, blast,
rotfrukter m. m. Se Agnar.
Kornbladfluga, Hydrellia griseola Fall.,
en omkring 3 mm. lång, gråbrun fluga, vars larv
lever som minerare inuti blad av korn, havre
och vissa gräs och förpuppas ini bladen. Är
angreppet tidigt, hindras ofta axbildningen.
Om angreppet är svårt, bör därför säden eller
gräset skördas till foder så snart som möjligt.
Synes hava största betydelse i Norrland.
A. T—n.
Korneli, Cornus, fam. Cornacece. Av detta
släkte odlas såväl den i södra Sverige
vildväxande ben-k., C. sanguinea L. med mörkbruna
grenar och svartblå bär, som den kanadensiska
vide-k., C. alba Wangenh. med lysande röda
grenar och vita bär, en brokbladig var. av
denna, var jol. varieg., den sibiriska
korall-k., C. sibirica Lödd, med lysande röda grenar
och vitblå bär, den sydeuropeiska k o r n e
11-k ö r s, C. mas L., med gula blommor på bar
kvist och svartröda, ätliga bär, samt åtskilliga
andra utländska arter som prydnadsbuskar.
De förstnämnda arterna äro härdiga långt upp
i Norrland, den senare till Mälartrakten.
Kornfluga, Chlorops pumilionis Bjerk. En
3—4 mm. lång, gul fluga med 3 mörka
längs-band på mellankroppens och smärre bruna
fläckar på bakkroppens rygg. Flugorna
framkomma på försommaren och lägga då ägg på
korn och vissa gräs. Larven tränger inom
bladslidan och angriper ensidigt det späda
axet eller ännu hellre dettas skaft. Härigenom
undertryckes dettas utveckling, så att det ofta
stannar inneslutet i slidan, som till följd därav
ans väll er spolformigt. Larverna, som bliva
6—7 mm. långa, förvandlas inom slidan till
gulbruna, långsmala puppor, som några veckor
senare, vanligen i början av augusti, giva
upphov till en ny generation av flugor. Dessa
lägga därefter ägg på höstsädesbrodden, i vars
inre, s. k. hj ärt skott, larver träffas under
vintern och tidigaste våren, och dar de då även
förpuppas. K. är sedan gammalt känd som ett
svårt skadedjur på korn och har upprepade
gånger anställt betydande skador, särdeles på
Gottland och Öland. Genom tidig sådd av
vårsäden och sen sådd av höstsäden tvingas
flugorna att lägga sina ägg på vilda gräs. Svårt
angripen säd bör snarast möjligt användas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
