Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarn - Kvarnavfall. Se Kli - Kvarnförening - Kvarnmott - Kvarts - Kvartsit. Se Bergart, Kvarts - Kvassia. Se Insektsdödande medel - Kvickdrag, lungemfysem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Före mainingen till mjöl får säden passera
spets- och skalmaskiner, i vilka kornens spetsar
och skalets yttre del avnötas, samt
borstmaskiner med kraftig luftsugning för att
befrias från damm. Mainingen sker vid de
fullständiga mjöl- och grynkvarnarna i flera omgångar,
så att spannmålen, varje gång den passerat en
valsstol eller malgång, kommer i en sikt, som
frånskiljer det erhållna mjölet och kliet från
det ej finfördelade krossgrynet eller kärnan,
som går till följande malgång och sikt, så att
genom ända till 6—8 skrotningar flera’ olika
kvaliteter av siktmjöl jämte kli erhållas.
De minsta gröpkvarnarna med malskivor
fordra blott 3—4 hästkrafters motor,
medelstora stengröpkv. 5—7 och större
stengröp-kvarnar 10—12 hkr. Avverkningen vid
grov-gröpning bör uppgå till 50—70 kg. per hkrt.
Ju finare gröpningen är, desto mindre blir
avverkningen. En Västerås 15 tums (370 mm.)
Ekonomkvarn gav sålunda vid grovgröpning
70, vid fingröpning och sammalning av råg
18—25 kg. per hkrt. Redsk.prövn.anst.
med-del. N:o 62.
Kvarnavfall. Se Kli.
Kvarnförening, Svenska lantmännens m. b.
p. a. är en andelsförening, bildad år 1917,
med ändamål att för medlemmarnas räkning
driva kvarnrörelse samt att verka för en ordnad
handel med spannmål genom anordnande av
spannmålslagerhus. Till medlemmar kunna
antagas jordbrukare tillhörande föreningar
och bolag, anslutna till eller tillhörande svenska
lantmännens riksförbund, samt kommuner,
samfälligheter eller stiftelser likasom andra
personer efter styrelsens prövning. Föreningen
äger Malmö valskvarn. Medlemmarna äga
företrädesrätt att till kvarnen sälja spannmål
och därifrån köpa fodervaror samt att få å
kvarnen inlägga spannmål utan kostnad och
få den där belånad.
Kvarnmott, Ephestia KÜhniella Zeil., är
en skiffergrå, otydligt tecknad fjäril med
omkr. 20 mm. bredd mellan vingspetsarna.
Larverna, omkr. 12 mm. långa, grön- eller
rödaktigt vita med gulbrunt huvud, leva i mjöl
m. m. De hopväva mjölkornen till sega massor
eller kakor, i vilka de även förpuppas. K. blir
ofta ett mycket besvärligt skadedjur i kvarnar,
där de innästla sig i transporttrummor,
siktar m. m. Med säckar spridas de lätt, men
dessa desinfekteras lätt genom uppvärmning
över 500 C. eller medelst kolsvavla (se
Insekt-dödande medel). Kvarnar, magasin och andra
lokaler, där k. innästlat sig, böra helst
desinfekteras med cyanväte (se Ohyra). I
lindrigare fall kan omsorgsfull rengöring med
tvättning med starkt såpvatten, försatt med några
procent lysol eller fotogen, vara tillfyllest.
A. T—n.
Kvarts, stenart bestående av kiselsyra, är
ofärgad med fettartad glans, så hård, att den
skär glas, i högsta grad olöslig i vatten och i
markvätskan samt vittrar därför ej. K. är
en beståndsdel av våra vanliga urbergarter,
granit och gnejs, samt av den huvudsakligen
av k. bestående kvartsiten. Då k-haltiga
bergarter söndervittra, återstår den som vita
sandkorn. Då k. ej innehåller något av de
viktigare växtnäringsämnena, är en jord mager, i
den mån den består av övervägande k., och de
områden, där berggrunden utgöres av
kvartsit, äro mycket ofruktbara.
Kvartsit. Se Bergart, Kvarts.
Kvassia. Se Insektdödande medel.
Kvickdrag, lungemfysem, är en hos
hästar förekommande sjukdom, som består i
en för stark utspänning av lungorna,
varigenom dessa delvis förlorat sin elasticitet och
därigenom förmågan att själva pressa ut luften
vid utandningen. K. kan uppstå plötsligt
genom häftig ansträngning, t. ex. om hästen
skenar, eller småningom genom upprepade
ansträngningar, då vid den djupa inandningen
mera luft intages, än som vid utandningen
hinner avlägsnas, varigenom de små
lung-blåsorna i lungorna (se Andningsorgan)
alltmer utspännas, tills blåsorna brista eller
förlora sin förmåga att åter draga sig tillsammans
och pressa ut luften. Hästen säges därför
»vara sprängd». Oftast torde dock k.
uppkomma som följd av kroniska katarrer i de
finare luftrörsgrenarna (kronisk bronkit) med
förtjockning av slemhinnan, varigenom luftens
passage hindras, i synnerhet vid utandningen.
En sådan kronisk bronkit kan även förorsakas
genom retning av starkt ammoniakhaltig
stailuft.
Sjukdomen yttrar sig företrädesvis genom
besvärad andning: näsborrarna äro starkt
utspända, bröstkorgens och flankens rörelser äro
större än normalt, och andningssvårigheten
ökas hastigt vid minsta ansträngning. Särskilt
utmärkande äro de. s. k. dubbla flankslagen,
som bero på att hästen vid utandningen måste
använda bukmusklerna för att pressa ut luften
ur lungorna och visa sig däri, att, sedan flanken
på vanligt sätt vid utandningen sänkt sig,
drager sig nedre delen av buken inåt, och vid
bukmusklernas sammandragning uppstår längs
deras fäste vid revbenen en fåra, den s. k.
kvickdragsrännan.
Sjukdomen utvecklas långsamt, och
symtomen äro därför i början otydliga, men den
oftast förekommande matta, klanglösa hostan
leder då vanligen uppmärksamheten på felet.
Hästar med k. kunna användas i åratal, men
sjukdomen är obotlig och förvärras vanligen
alltjämt, tills hästen blir oanvändbar till allt
arbete. Genom lämplig behandling kunna dock
olägenheterna minskas. Förr ansågs, att
hästar med k. borde få så koncentrerad
utfodring som möjligt. Numera råder däremot
den åsikten, att fodret bör vara skrymmande,
då genom de därigenom utspända inälvorna
tryck lättare kan utövas på mellangärdet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
