Lantmannens uppslagsbok / 706 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lager - Lagerförening - Lagergång - Lagerhus - Lagerkörs - Lagerlopp - Lagermetall - Lagerskål - Lagfart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inläggas tunna mellanlägg av metallpapp, läder,
l. dyl. mellan l.-skålarnas kanter, vilka
mellanlägg borttagas i mån av skålarnas nötning. När
slitningen nått så långt, att alla mellanlägg
borttagits och lagret »bottnar», filas l.-skålarnas
kanter, så att nya mellanlägg kunna inläggas.

Stödlager, som vanligen utgöras av en
i bottnen av en lodrät hylsa anbragt dubb,
mot vilken den stående axelns ände löper, böra
även kunna justeras, så att ej axeln sänkes
genom avnötningen.

Rullager.

Rull- och kul-lager, i vilka
axeltappen löper mot rullar eller kulor, hava på senare
tid fått stor användning. De medföra stor
arbetsbesparing, då rullfriktion är avsevärt
mindre än släpfriktion, detta dock under
förutsättning att rullar och kulor samt deras
banor äro av så hårt gods (härdat stål), att de
ej avnötas, samt att lagren hållas väl smorda
och rena från smuts och beckande smörja.

Kullager.

Åtgången av smörja är betydligt mindre än i
glidlager. De användas med stor fördel å
hastigt löpande axlar och då lagren äro fullt
slutna mot damm och fuktighet, t. ex. i
axelledningar, i slåtter- och skördemaskiner och
cylinderlagret i tröskverk m. m., men äro
mindre behövliga i fordons och åkerredskaps
hjulnav, där detta svårligen låter sig göra och
friktionen förbrukar blott en mindre del av
arbetet.                H. J. Dft, K. F. A.

Lagerförening. Svårigheten för
jordbrukarna att under tider av tryckta
spannmålspris kunna skaffa penningar för sin skörd utan
att försälja densamma har delvis avhjälpts
genom de av staten under kristiden byggda
spannmålslagerhusen (se d. o.), i vilka inlagd
spannmål kunde belånas. Dessa äro dock ej
tillräckliga, och för från dem avlägsna orter
äro de ej användbara. Därför har under år
1921, då spannmålsprisen sjunkit oerhört
starkt, bildats några lagerföreningar,
vilka ha till uppgift att lagra spannmål och
andra jordbruksprodukter samt lämna sina
medlemmar förlagskredit mot säkerhet av den
lagrade varan, ävensom att för deras räkning
avyttra densamma. Föreningarna äro
andelsföreningar (se d. o.) m. b. p. a. Andelarna lyda
på små belopp, varav en del betalas kontant,
en del genom revers på kort uppsägning (i
Mälardalens jordbrukares l. andelar 4 kr.,
varav hälften kontant). Därjämte ansvarar
medlem för ett visst belopp per andel (i
nämnda förening för 150 kr.), varav ej mer än
10 % per år får uttaxeras. Medlems lånerätt
beror dels på antalet andelar, dels på den
lagrade varans mängd och beskaffenhet. Denna
mottages i lokal, som föreningen anskaffat,
och ligger där under vård av person anställd
hos föreningen, som ansvarar för densamma
och ombesörjer dess brandförsäkring. Medel
till långivningen anskaffas från någon
kreditinrättning, i regel ortens centralkassa för
jordbrukskredit (se d. o.), i vilken föreningen
ingår som medlem, med säkerhet av föreningens
tillgångar, medlemmarnas ansvarighetsförbindelser
och de mottagna varorna.

Lagergång. Se Lager.

Lagerhus. Se Spannmålslagerhus.

Lagerkörs. Se Körsbär.

Lagerlopp. Se Lager.

Lagermetall. Se Lager.

Lagerskål. Se Lager.

Lagfart. K. f. d. ¹⁶/₆ 1875 ang. lagfart å fång
till fast egendom: Den som förvärvat fast
egendom, är skyldig söka l., d.v.s. låta vid rätten
inskriva sitt fång i ett särskilt protokoll,
lagfartsprotokollet, till vilket såsom ett register hör
lagfartsboken, där varje jordeboksnummer har
sitt särskilda upplägg (se Fastighetsregister).
Därvid skall den skriftliga fångeshandlingen
(köpehandling, gåvobrev etc.) uppvisas och
förre ägarens laga åtkomst (hans lagfart)
styrkas. L. på grund av testamente, dom eller
annan handling, som ej vunnit laga kraft,
meddelas icke, förrän det visas, att handlingen
blivit ståndande. Ägostyckning skall vara
fastställd för att kunna lagfaras, avsöndring
likaledes. Om rätten finner, att den handling,
varå lagfart sökes, är upprättad på olagligt
sätt, eller eljest finner uppenbart, att fånget
icke är lagligt, skall ansökningen avslås.
Möter eljest hinder mot bifall, skall ansökningen
förklaras vilande i avbidan på hindrets
undanröjande. L. skall regelmässigt sökas å landet
sist vid det lagtima ting, som infaller näst efter
6 månader, sedan fånget skedde.

Lagfartens betydelse. Rätten
prövar allenast, att fångeshandlingen är
formellt riktig, och att företrädaren har lagfart,
men anställer icke någon grundligare
undersökning. Därför medför l. icke, att andras
anspråk på fastigheten utan vidare avskäras.
»Utan hinder av l. må talan å fång lagligen
prövas» (§ 15). I vissa fall är dock l. ett skydd.
Har en fastighetsägare sålt en fastighet till 2
personer, så behåller den egendomen, som först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>