Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantbruksakademien, Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28/12 1811 på förslag av kronprinsen Carl Johan.
Akademiens första stadgar utfärdades av K.
Maj:t 28/12 1811 och stadgar för akademiens
inre förvaltning 3/l2 1812. Förnyade stadgar
hava sedan utfärdats 28/8 1841, 6/11 l857,
13/7 1883, 31/10 1890 och 4/10 1907, med ändringar
31/12 1913 och 9/11 1917. — Akademiens
styrelse utgjordes först av en ständig
preses, vilken befattning innehades av
kronprinsen till år 1838, då den upphörde, samt en
kansler och v. preses (till år 1821), en direktör,
en sekreterare samt en förvaltningskommitté.
Enligt 1907 års stadgar är titeln å akademiens
direktör utbytt mot preses, varjämte som hans
ersättare skall finnas en vice preses. Direktören
och sekreteraren utnämndes till en början
av konungen utan något förslag av akademien.
Sedan år 1841 äger Akademien föreslå 3
personer till direktör (numera preses och vice
preses) samt själv välja sekreterare. I
förvaltningskommittén, som till en början utgjordes
av kanslern, direktören och sekreteraren
jämte förvaltaren i den avdelning, vartill
förevarande ärendet hörde, samt en av preses vald
5:e ledamot, hava sedan 1841 samtliga
föredragande (ordförande) å avdelningarna samt
kamreraren säte. Sedan 1907 är vice preses
ledamot av kommittén, och kamreraren är
medlem utan rösträtt. Akademien består av:
24 hedersledamöter, vilka efter förslag av
akademien utnämndes av konungen intill
1907 men sedan dess utses av akademien;
arbetande ledamöter skulle enligt äldsta stadgarna
vara 36 boende i Stockholm jämte vissa högre
tjänstemän och ett till en början obestämt
antal i landsorten, men år 1841 bortföllo de
självskrivna ledamöterna och bestämdes
landsortsledamöternas antal till 100, och år 1883
bestämdes hela antalet arbetande ledamöter
till 150; de väljas av akademien. Utländska
ledamöter, vars antal år 1813 begränsades till
12, år 1841 ökades till 36 och år 1857 till 75,
väljas av akademien. Korresponderande
ledamöter utsågos intill 1841. Sedan 1907 äro
sekreteraren och kamreraren genom sin tjänst
arbetande medlemmar. Akademiens arbete
uppdelades på 7 avdelningar: lantbruks-,
skogs- och trädgårds-, närings- och hushålls-,
byggnads- och redskaps- eller mekaniska,
vetenskaps-, statistiska och räkenskapsavdelningarna;
år 1841 upphörde räkenskapsavdelningen
och endast de 36 stockholmsledamöterna
uppdelades på avdelningarna; sedan år
1907 äro alla de arbetande ledamöterna delade
på avdelningarna, av vilka den 3:e och 4:e
sedan 1841 kallas hushållnings- och slöjd-
samt mekaniska avdelningen och den statistika
sedan 1907 den ekonomiska.
Akademiens uppgift har allt sedan
instiftelsen varit att genom upplysning om
vetenskapliga rön och praktisk erfarenhet,
rådgivning, uppmuntran och tävlan främja
lantbruket samt utgöra en förmedlande anstalt
mellan regeringen och landets odlare. Den
senare uppgiften medförde, att tillsyn över
vissa anstalter till lantbrukets främjande
anförtroddes l., och från 1841 fick akademien i
uppdrag att under civildepartementet
handhava överinseende över lantbruksundervisning,
statens agronomer och undervisare m. m.
samt att gå departementschefen till handa som
rådgivare i lantbruksärenden. Denna
verksamhet överflyttades år 1889 till den då
inrättade lantbruksstyrelsen (se d. o.). För att
fylla sin uppgift borde l. äga förbindelser i
landets alla delar, och som lokala organ angåvos
hushållningssällskapen (se d. o.), vilkas bildande
l. skulle befordra i de landsdelar, där sådana ej
funnes. Sedan sällskapen år 1889 ställts
under lantbruksstyrelsen, är akademiens
förbindelse med dem blott formell. — Under första
åren av sin tillvaro verkade l. för spridande
av förbättrade lantbruksredskap genom
spridande av modellredskap, tillverkade vid
akademiens centralverkstad; denna
upphörde 1825.
Försöksverksamhet. För utförande
av försök uppläts år 1914 åt l. lägenheten
Skeppsbroäng å k. Djurgården till
Lantbruksakademiens experimentalfält.
Försöken omfattade till en början
huvudsakligen försöksodling av jordbruks- och
trädgårdsväxter, men år 1858 beslöts utvidgning
till en allmän försöksgård, till vilken år
1862 akademiens år 1856 inrättade kemiska
laboratorium utflyttades. Laboratoriet kom
att allt mer syssla med kontrollanalyser, men
sedan kemiska stationer (se. d. o.)
i början av 1880-talet inrättats för detta
ändamål, har laboratoriet helt ägnats åt
vetenskapliga undersökningar. Vid denna tid upptog
lantbruksavdelningen frökontrollverksamhet,
men även denna hänvisades efter få år till för
detta ändamål inrättade frökontrollanstalter
(se Frökontroll). Vid den
kemiska avdelningen hade år 1877 anställts en
växtfysiolog, och 1886 inrättades en fristående
växtfysiologisk avdelning. Sedan år 1907 är hela
denna försöksverksamhet omorganiserad och
utvidgad till Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet
(se Centralanstalt). Till denna
anstalt har l. upplåtit de för dess verksamhet
erforderliga byggnaderna och jordområde.
Endast trädgårdsavdelningen
fortsätter sin verksamhet såsom en akademiens
anstalt. Denna avdelning har i samband med
försöksodling av trädgårdsväxter i en alltmer
ökad utsträckning ägnat sig åt trädgårdsskötsel
med försäljning av dess alster,
ursprungligen för att sprida värdefulla sorter, men
numera huvudsakligen för att underhålla
avdelningen. Vid avdelningen har alltifrån
1832 meddelats undervisning i trädgårdsskötsel,
och sedan 1860-talet har denna undervisning
haft formen av en skola. År 1900 fick denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
