Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantbruksmöte - Lantbruksriksdag - Lantbruksråd - Lantbruksskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hushållningssällskapens sommarsammankomster
likasom för mindre områden av sällskapen
(distrikts-, gillesmöten), men allt mer fått till
särskilt ändamål att bereda de små
jordbrukarna, som icke kunna deltaga i de stora allmänna
lantbruksmötena, tillfälle att framvisa sina
djur och hemslöjdalster och få dem prisbelönta.
Sedan nötboskapspremieringen anordnats, hava
de blivit allt mindre vanliga.
Under vissa perioder hava flera närliggande
läns hushållningssällskap förenat sig gruppvis
om gemensamt l. Sådan samverkan ägde redan
på 1850-talet rum mellan de båda skånska
hushållningssällskapen, som bildat den skånska
provinsens Hushållsförening för gemensamma
angelägenheter (se Hushållningssällskap);
senare höllo Skaraborgs, Älvsborgs och
Jönköpings läns hushållningssällskap gemensamma
möten i Vänersborg 1872, Mariestad 1874,
Jönköping 1878 och Borås 1880;
Södermanlands, Örebro och Västmanlands läns sällskap
i Eskilstuna 1878, Örebro 1883 och Västerås
1889; samt de norrländska länen i Härnösand
1873, i Umeå 1874, i Luleå 1877 (för de 3
nordligaste länen) samt i Sundsvall 1882.
Allmänna svenska lantbruksmöten.
Det starka intresse för
framåtskridande, som framträdde från början av
1840-talet, visade sig även genom anordnande
av ett för hela riket gemensamt lantbruksmöte,
som hölls i Stockholm år 1846, vilket blev det
första av en lång följd av dylika möten, som
hållits i Stockholm 1847, Norrköping, 1848,
Malmö 1849, Örebro 1850, Lidköping 1853,
Uppsala 1855, Jönköping 1858, Göteborg 1860,
Karlstad 1862, Malmö 1865, Stockholm 1868,
Göteborg 1871, Norrköping 1876, Malmö 1881,
Stockholm 1886, Göteborg 1891, Malmö 1896,
Gävle 1901, Norrköping 1906, Örebro 1911,
varefter det till 1916 utsatta 22:a mötet till
följd av världskriget uppskjutits och är avsett
att hållas i Göteborg 1923. De första mötena
voro närmast diskussionsmöten med helt
obetydliga utställningar, men snart, särskilt
från det 12:e i Stockholm 1868, ha dessa blivit
alltmer omfattande, under det att
sammankomsterna och därvid hållna överläggningar
blivit en bisak. Härmed har ock följt
förlängning av mötena till flera dagar, starkt ökade
kostnader och att mötena kunde hållas blott
i större städer samt med längre mellantider.
Sedan en av staten understödd, regelbunden
husdjurspremiering kommit till stånd, hava
dessa möten förlorat en del av sin betydelse för
uppvisning och premiering av husdjuren, men
de hava dock bibehållit karaktären av stora
och festliga mönstringar av lantbrukets
framsteg och ståndpunkt.
De vid det första mötet antagna stadgar
för allmänt svenskt lantbruksmöte
kompletterades år 1849 med av
Lantbruksakademien uppgjorda regler för
prisbelöningar för husdjur, redskap och
ladugårdsprodukter, och år 1864 fastställde K. Maj:t
av akademien utarbetade regler för dessa
prisutdelningar. 1871 års möte godkände
förändrade stadgar för mötena. Nya stadgar
stadfästes av K. Maj:t d. 21/12 1906.
Enligt dessa ännu gällande stadgar äro de
allm. svenska lantbruksmötena en
hushållningssällskapens angelägenhet. I enlighet
härmed hava sällskapen lämnat 1 % av sina
brännvinsmedel till de senaste två mötena.
Dessutom har staten beviljat visst årligt anslag dels
till prisbelöningarna, dels till möteskostnaderna.
En kommitté av ett ombud med suppleant för
varje hushållningssällskap sammanträder på
kallelse av det redan beslutade mötets
ordförande första helgfria måndag i april det
år, då möte skall hållas, och i den stad, där det
skall äga rum. Kommittén bestämmer tid och
plats för det därpå följande mötet, gör
framställningar om för detsamma behövliga anslag
och behandlar övriga förberedande ärenden
rörande mötet samt utser ordförande, vice
ordförande och 2 ledamöter i mötets bestyrelse,
varefter dess sekreterare och skattmästare
utses av de valda styrelsemedlemmarna.
Lantbruksriksdag, vanlig benämning på
hushållningssällskapens ombuds möten. Se
Hushållningssällskap.
Lantbruksråd. År 1890 väckte
Lantbruksstyrelsen förslag om inrättande av ett l.,
bestående av ledamöter av
hushållningssällskapen och av lantbruksstyrelsen med uppgift
att lämna myndigheterna begärda yttranden
samt att själv göra framställningar om
önskvärda åtgärder. Kungl. proposition i ämnet
avslogs emellertid av 1891 års riksdag.
Genom k. kung. 18/9 1918 har ett l. inrättats
med uppgift att avgiva yttranden och
tillhandagå lantbruksstyrelsen med upplysningar och
praktiska uppslag. Det skall bestå av: 1. en
jordbrukssektion, delad på 3 avdelningar, a.
för lantbruksnäringen i allmänhet, b.
undervisningen samt c. försöksväsen, kemiska
stationer och frökontroll; 2. en trädgårdssektion;
och 3. en fiskerisektion.
2 ledamöter i jordbrukssektionens avd. a.
utses av hushållningssällskapens ombud, övriga
ledamöter av K. Maj:t, vardera för 3 år. Rådet,
skall i regel arbeta på sektioner, som
sammanträda, då ärenden därtill föranleda, 1 gång
årligen på kallelse av chefen för Lantbruksstyrelsen
och under hans ordförandeskap.
Lantbruksskola, lantbruksläroanstalt med
undervisningen byggd på folkskolans
kunskapsmått. Med l. har särskilt betecknats de skolor,
vid vilka utbildningen sker genom teoretisk
undervisning i förening med jordbruksarbete
å en skolegendom. De första dylika skolor,
vilka inrättades av Örebro och Skaraborgs
läns hushållningssällskap i början av 1800-talet,
upphörde snart, men från 1840, då en l.
upprättades å Orup i Malmöhus län, uppstodo
sådana småningom i alla rikets län. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
