Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantbrukssällskap, Sveriges allmänna - Lantbrukstjänstemannaföreningen, Svenska - Lantbruksundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personer samt för föreningar det belopp de
själva bestämma, dock minst ioo kr. Styrelse
av 24—48 personer samt arbetsutskott av 5
personer. Sällskapet har en verkställande
direktör och en kamrerare samt har till
lantbrukets tjänst inrättat följande byråer: 1.
driftsbyrå för verkställande av bokslut,
revisioner, inventeringar och skattedeklarationer;
2. byggnadsbyrå, som utför byggnadsritningar;
3. fastighetsbyrå, som förmedlar köp och
försäljning av egendomar, byggnadsmaterialier,
inventarier och förrådsartiklar samt utövar
tillsyn över egendomars förvaltning, syner och
värderingar; 4. elektriska byrån som
medverkar vid organisation av elektriska
distributionsföreningar samt planläggning och övervakning
av elektriska anläggningar; 5. juridiska byrån
för upprättande av legala handlingar och
andra juridiska uppdrag; samt 6.
jordbruksbyrån för upplysningar och råd rörande
jordbruksförhållanden.
Sällskapet utgiver: Sveriges allm.
lantbrukssällskaps medlemsblad (månadsblad, utdelas
till medlemmarna); Lantmannen, Tidskrift
för lantmän (veckotidskrift) samt Annonsblad
till Tidskrift för lantmän.
Lantbrukstjänstemannaföreningen,
Svenska, bildad 1911 för att verka för lantbrukets
höjande och befordrande av
lantbrukstjänstemännens intressen, består huvudsakligen av
jordbrukare och vid jordbruk anställda
tjänstemän. Föreningens verksamhet ledes av en
centralstyrelse. Den har lokalavdelningar för
flertalet län i södra och mellersta Sverige.
Den förmedlar tjänsteanskaffning, har en
sjuk- och begravningskassa och har arbetat
för ordnande av. pensionering för
tjänstemännen samt för höjandet av dessas utbildning och
ställning. Föreningen har med början år 1817
utgivit en årsskrift innehållande uppsatser i
lantbruksämnen.
Lantbruksundervisning. Det livliga
intresse för näringarnas förkovran, som utmärkte
frihetstiden, visade sig även genom omsorg
om undervisning i lanthushållning. Enligt
tysk förebild upptogs praktisk ekonomi bland
läroämnena vid universiteten. År 1740
förordnade K. Maj:t, att en professur vid Uppsala
universitet skulle avhandla rikets ekonomi,
och denna lärostols innehavare ägnade vid
sin undervisning uppmärksamhet även åt
landets viktigaste näring, lantbruket. Den
adjunktur, som kort därefter vid samma
högskola inrättades genom en donation av
bruksägaren Erik Eriksson Borgström, skulle till
undervisning hava den praktiska ekonomien,
d. v. s. lantbruket. Vid Lunds universitet
inrättades år 1750 en lärostol i ekonomi, och
senare lades detta ämne till professuren i
nationalekonomi. Dessa första ansatser till
att upptaga undervisning i lantbruk bland
högskolornas läroämnen blevo dock blott föga
förverkligade, och ett förslag till inrättande av
undervisning i samband med en försöksgård
vid Lunds universitet, vilket ledde till ett k.
reglemente för en experimentalfarm därstädes,
blev också utan påföljd. Under det sålunda
universitetsundervisning i lanthushållning icke
lyckades vinna fotfäste i Sverige, fick däremot
den andra form, under vilken högre l.
meddelades i Tyskland, den praktisk-teoretiska
undervisningen i förening med jordbruksdrift,
representerad av Thaers berömda akademi å Möglin,
sin motsvarighet i de svenska
lantbruksinstituten (se d. o.), vilka alltsedan
förblivit vår bestående form för högre
lantbruksundervisning. Dessa lida av den olägenheten
att på samma gång skola meddela vetenskaplig
undervisning och tillgodose blivande
jordbrukares och förvaltares mindre behov av
teoretiska studier, men förslag om inrättande av en
skild lantbrukshögskola hava hittills icke
kunnat förverkligas.
Lägre l. för utbildande av praktiska
lantmän och arbetsförmän började även i
början av 1800-talet kännas som ett behov.
De första försöken till dess fyllande, som
gjordes av Örebro läns hushållningssällskap
genom inrättande av en lantbruksskola å Dyringe
samt ett liknande företag av Skaraborgs läns
hushållningssällskaps experimentalfarm och
praktiska åkerbruksskola på Storeberg, fingo
blott kort varaktighet. Först sedan
lantbruksinstituten börjat sin verksamhet och ökat
intresset för en på teoretiska kunskaper grundad
utbildning av lantmän, kunde önskan att
inrätta skolor även för allmogen och för bildande
av arbetsförmän arbeta sig fram till
förverkligande, och från början av 1840-talet
inrättades lantbruksskolor (se d. o.) i allt
flera delar av landet. Dessa skolor framkallades
av behovet av arbetsförmän och fingo såväl
karaktär som namn av rättareskolor,
men besöktes föga av blivande
bondejordbrukare. En för omorganisation av
lantbruksundervisningen år 1882 tillsatt kommitté ansåg,
att detta berodde därpå, att det praktiska
arbetet, som upptog den mesta tiden vid
lantbruksskolorna och var den viktigaste delen av
en arbetsförmans utbildning, på samma gång
det utgjorde lärlingens betalning för underhåll
och undervisning, av allmogen ansågs mindre
behövlig för bondsöner, vilka redan voro
förtrogna med jordbruksarbete, och därför alltför
tidsödande. Efter dess förslag har därför från
senare delen av 1880-talet tillkommit
uteslutande teoretiska läroanstalter
lantmannaskolor (se d. o.) med undervisningen
grundad på den allmänbildning, som erhålles vid
folkskolan och folkhögskolan.
Även kvinnliga läroanstalter
i lanthushållning hava på senare tid anordnats.
Till dessa höra de
lanthushållningsskolor (se d. o.), som anordnats för
utbildning av lärarinnor i olika grenar av
lantmannaekonomien, likasom de vid åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
