Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margarin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
dare till ett ordentligt timmerträd, när de högre
träden borthuggas, så att ljuset får tillträde.
Margranen visar då en utomordentligt snabb
tillväxt. Ett från marbuske utvecklat
timmerträd igenkännes lätt på de ytterst täta
årsringarna närmast kring märgen i stammens
nedersta del, vilka sedan omgivas av bredare
årsringar. I urskogen synes granen normalt
genomgå ett marbuskstadium. Även
mar-buskar av tall ha förmåga till vidare utveckling,
när förhållandena för deras utveckling bli
gynnsamma, dock ej i så hög grad som
mar-buskar av gran. På svårföryngrade marker
äro marbuskarnas bibehållande ofta av stor
betydelse för uppdragning av ny skog. På
bättre, lättföryngrad mark pläga de
borthuggas, då de lätt vid sin vidare utveckling bli
risiga och ta för stor plats i det nya
beståndet. H. Hn.
Margarin, konstsmör, smörliknande
fettblandning, vari ingår fett, som ej är
framställt ur mjölk. Tanken att av andra, billigare
fettarter bereda ersättning för smör
förverkligades först i Paris under fransk-tyska kriget
år 1870—71 enligt en av Mège-Mouriez
utarbetad metod, på det sätt att smälta eller
oljeartade fettarter kärnades tillsammans med
skummjölk, varvid fettet med denna bildar
,en gräddliknande emulsion, ur vilken
fettkulorna avskilja sig på samma sätt som verkligt
smör. Som material användes först nöttalg,
som renats genom tvättning och genom
smältning skilts från fettvävnaden, grevarna, vilken
renade talg benämnes premier jus,
samt skirat svinister, benämnt neutral
lärd, och en växtolja, vanligen jordnöt- eller
bomullsfröolja. En finare vara erhålles genom
att i stället för premier jus använda s. k.
oleomargarin, bestående av det genom
pressning av talgen vid omkring 30° erhållna
lättsmälta fettet. Genom inblandning av
grädde vid kärningen förbättras ytterligare
varans smak; så beredd m. kallas g r ä d
d-margarin. För att undvika den talgsmak,
som lätt framträder i m., i vilket djurfett ingår,
ersättes numera detta även med isterartat
växtfett, huvudsakligen erhållet ur
kokos-och andra palmers nötter; sådan vara kallas
växt margarin. Även i ost ersättes det
dyra smörfettet med billigt fett, i det att detta,
vanligen oleomargarin, medelst en emulsor
inblandas i skummjölk, varigenom en fet
ostmjölk erhålles, varav m. 1. m. fet ost kan
beredas. Dessa blandade varor hava samma
näringsvärde som äkta smör och ost.
För att hindra försäljning av m.-varor som
äkta smör och ost, varigenom fara för våra
mejeri varors export befarades, har deras
tillverkning och försäljning underkastats
kontroll och reglementering. För att möjliggöra
deras påvisande skall vid tillverkning av m.
och m.-ost tillsättas något ämne, vars närvaro
lätt kan påvisas, nämligen vid smörberedning
potatisstärkelse (som blåfärgas av jod) i en
mängd av 1/s—710 % av den färdiga varan,
och vid beredning av m.-ost sesamolja (vilken
rödfargas vid tillsats av furfurol och saltsyra),
minst 5 % av övrigt ingående fetts mängd.
Tillverkning av m., m.-ost och konstister
annat än för husbehov får ske först efter
anmälan hos K. B., och tillverkningen står under
tillsyn av en statens kontrollant, och i lokal,
där smör eller ost tillverkas för avsalu, får ej
m. eller m.-ost beredas, likasom m. eller för
m.-beredning använt fett ej får förvaras i lokal,
där smör ompackas eller samlas för export.
M. och konstister skola förvaras i kärl av viss
form, märkta med ordet margarin eller
konstister samt tillverkarens eller importörens namn,
och m.-ost färgas mörkröd och märkas med
ordet margarinost och mejeriets namn
inpressade. Vid saluhållande av m. och m.-ost skall
försäljaren tydligt angiva sådant, och vid
in-eller utförsel skola de vara genom ovan angivna
tillsats latent färgade. K. f. 13/10 1905 med
ändr. 15/10 1909, K. k. 25/2 1921, 13/l0 1921 25/2
och 13/i0 1922.
Marhalm. Se Sandrör.
Markberedning förekommer inom
skogsbruket huvudsakligen vid skogens föryngring och
avser att delvis avlägsna ett besvärande
råhumustäcke. Markberedning verkställes genom
att med spade eller hacka fläckvis avlägsna
och med underliggande mineraljord blanda
en del av råhumuslagret. Den kan ock
verkställas med hästredskap, såsom finnplogen,
Widénska och Kolmodinska kulturplogarna
(se d. o.), Berglinds markberedningsmaskin,
Grafströms såddharv m. fl., vilka fläck- eller
randvis avflå råhumustäcket och något blanda
det luckrare humuslagret med mineraljorden.
Några av dem utså samtidigt fröna. Även
en lätt risbränning av hygget kan tjänstgöra
som en god m. Markberedningens uppgift är
att bereda skogsfröet lättare tillträde till
mineraljorden samt att genom att blanda
humus och mineraljord med varandra
åstadkomma en livligare näringsomsättning i
marken. Q H. Hn.
Markegång: värde i pengar, som årligen
officiellt åsattes vissa varor och tjänstbarheter.
Markegång har betydelse vid beräknandet av
vissa statsutgifter och för kommunala
avlöningar. E. T.
Markland betecknade i äldsta tid den
åkervidd, för vilken 1 mark silver erlades i avråd,
vilket på olika jordmåner och olika orter kunde
beteckna olika stor ytvidd. M. delades
motsvarande mot mark penningar i 8 öres-, 24
örtug- och 192 penning-land.
Marklära, pedologi, agrologi,
a g r o g e o 1 o g i, läran om jordmånen eller
de av luften och nederbörden påverkade lösa
jordlagren med avseende på deras förmåga att
frambringa växtlighet, särdeles odlade grödor.
Dessa olika . beteckningar hava av olika för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
