Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejeri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?66
utrustning kunna vara mycket olika alltefter
förhållandena på platsen, efter mjölkmängden
och dennas speciella behandling för ena eller
andra ändamålet, efter olika krav på
bekvämlighet, hygien, soliditet, ändamålsenlighet m.m.,
kan här endast lämnas en kort
sammanfattning av de principer, som vid grundandet av
ett m. böra vara de vägledande.
Platsen för mejeriet bör väljas med
hänsyn till att den största möjliga mjölkmängd
må kunna tillföras på kortaste möjliga väg
samt till att kommunikationerna även i andra
hänseenden äro bekväma, såsom då det gäller
att transportera mejeriprodukter från mejeriet
samt förbrukningsartiklar till detsamma, att
vatten i tillräcklig mängd och av lämplig
beskaffenhet kan erhållas, ävensom is, att
gott avlopp finnes för spill vatten, att
utvecklingsmöjligheterna tillgodoses genom
anskaffandet av tillräckligt stort tomtområde m. m.
Byggnadsmaterial. Tegel är ur
flera synpunkter det lämpligaste materialet
för en mejeribyggnad. Det är lättarbetat och
underlättar därför monteringen. För övrigt
bör naturligtvis materialpriset på platsen i
första hand vara det avgörande för arten av
det material, som skall komma till användning.
Så användas efter tillgången på platsen utom
tegel även granit, kalksten, trä rn. m. Vid
användningen av trä är av vikt, att detta väl
prepareras och skyddas för fukt, att väggarnas
innersidor beklädas med spontade och hyvlade
bräder, som omsorgsfullt spacklas och oljemålas,
att trämaterialet vilar på en murad eller gjuten
sockel, nående 0.5—1 m. över golvytan, och
att det sörjes för en god ventilering av
lokalerna.
Planläggningen av ett m. måste
föregås av upprättandet av en detaljerad
arbetsordning för detsamma. Arbetsordningen
såväl som arten och storleken av de apparater,
som skola komma till användning, äro
naturligtvis beroende av arten och omfattningen av
mejeriets drift. Sedan apparaternas storlek
och deras ändamålsenliga uppställning i
förhållande till varandra blivit avgjord, äro i
huvudsak även de utrymmen, som krävas för
deras betjänande, givna. Vare sig det gäller
att i en äldre byggnad inreda ett m. eller härför
uppföra ett nytt hus, bör naturligtvis
utrymmet på bästa sätt tillvaratagas och
ändamålsenligheten i alla detaljer vara vägledande,
för att mejeriet skall bliva »lättarbetat». I
allmänhet utgöres ett m. av ett större centralt
beläget rum, mejerisalen, innehållande
apparater för mjölkens mottagning, vägning,
pastörisering, skumning, kylning, ystning m. m.
För att underlätta mjölkens av- och pålastning
lägges golvet i den del av mejerisalen, där
mjölken mottages, på ett något högre plan än
övriga golv. På den ena sidan om mejerisalen
förläggas rummen för ångpanna och ångmaskin,
på den andra rum för gräddens syrning och
kärning samt kylrum. Till dessa huvudavdelr
ningar i ett m. anslutas på lämpligt sätt rum
för förvaring av förbrukningsartiklar,
laboratorium, kontor, butik, ostlager, torkrum
m. m. Tvättstuga och möjligen även
bränsleförrådet förläggas under mottagningen, över
mejerilokalerna inredas bostadsrum för
personalen. Mindre mejerier med mjölkmängder
upptill 5,000 kg. per dag monteras lämpligen
med s. k. turbinmejeriaggregat, som uppställas
i själva mejerisalen och göra särskilda
pann-och maskinrum överflödiga. Då de härtill
äro bränsle- och arbetsbesparande, bidraga
de otvivelaktigt till att förbilliga mejeriets
drift.
Kylrum. För att kunna bibehållas
oförändrat måste smöret från tillverkningen
hållas väl kylt, varför varje mejeri, som bereder
smör, för dess förvaring bör hava ett kylrum
eller kylskåp. Avkylningen sker med is eller
kylmaskin (se d. o.). Isen inlägges i en på
ett murat underlag ställd behållare, öppen
nederst på framsidan och tillräckligt stor för
den under 1 vecka behövliga ismängden. Vid
omsorgsfull isolering utgör isförbrukningen
omkring 0.16 kg. per dygn och m2 av
kylrummets yta samt för varje grad, som värmegraden
i kylrummet är lägre än den utanför rådande.
För en tillfredsställande kylning bör ismängden
i isrummet vara 3 gånger den sålunda
beräknade förbrukningen. Vid användning av
kylmaskin ställes refrigeratorn eller den
vätskebehållare, i vilken kylan magasineras, i övre
delen av rummet, och lätt tillgänglig, för den
händelse den skall användas även för
beredning av konstis. För en ekonomisk kylning
fordras, att kylrummets väggar skola vara
väl isolerade. De böra vara dubbla, med
mellanrum, 10—20 cm., fyllt med väl packade
risskal, agnar eller torvströ, samt. för att
bliva täta och oemottagliga för fukt,
olje-målas, ytterväggarna på yttre, innerväggarna
på kylrummets inre sidor. Träväggar böra
dessutom under brädfodringen ut- och invändigt
klädas med papp, som strykes med
linolja.-Taket isoleras på samma sätt som väggarna.
Golvet isoleras med aska och slagg, varöver
gjutes asfalt eller cement, som stålslipas.
Närmast golvet klädas väggarna med klinker
(se d. o.). Trävirke får ej nå ned till golvet
utan bör vila på en sockel och väl
konserveras mot fukt. Dörrarna göras tätt slutande
och isoleras.
Vid ostberedning uppställes ostkaret, i
vilket osten beredes, lämpligen i mejerisalen i
närheten av mjölkmottagningen och
skumningsapparaterna, enär härigenom såväl
mjölkens transport till ostkaret som vasslens
transport till skumningsapparaten underlättas.
För att utbytet skall bliva tillfredsställande,
måste nämligen vasslen åtminstone från den
Jielfeta osten skummas. För ostens pressning
användes lämpligen ett rum, där temperaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
