Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77^
tävla med vasslens användning till svin eller
kalvar, annat än där bränslet är billigt eller
kokningen kan ske med eljest obehövlig
spillånga.
Metall. Härmed betecknas i industrin
vanligen legeringar (blandningar) av olika
enkla metaller. Sedan gammalt brukas brons,
varmed förstås legeringar av minst 83 delar
koppar med högst 17 tenn, samt mässing,
av omkring 70 koppar och 30 zink, bådadera
blandningar utmärkta av större hårdhet än
blandningsdelarna, seghet, förmåga att antaga
polityr samt att vid gjutning bilda tät massa.
Mässing är mycket sträckbar. För olika
ändamål tillverkas numera blandningar av flera olika
metaller. Av dessa medför antimon och fosfor
större hårdhet, under det att bly gör metallen
lättare att bearbeta. Av dylika legeringar
betecknas de, som innehålla större mängd
koppar, r ö d-m. eller g u 1-m., och dessa äro
svårsmälta och hårda. Bland sådana äro jämte
brons och mässing följande mest använda:
♦ Rödgods, av koppar, zink och något
’tenn, är hårdare och tätare än mässing och
användes till armatur och allehanda föremål,
hos vilka hållfasthet är av vikt.
Fosforbrons, som beredes genom
tillsats till brons av fosfor, som avlägsnar i
bronsen förefintlig oxid, är mycket hård och seg
samt angripes föga av kemiska medel, varför
^en användes dels till delar, som äro utsatta
för starkt tryck och nötning, ss. i
ångmaskins-lager, dels där koppar skulle arga, ss. i
vitriolsprutor. Deltametall, sammansatt av
56 koppar, 42 zink och 2 järn, förenar järnets
styrka och seghet med bronsens
motståndskraft mot inverkan av luft och fuktighet samt
är billigare än brons. Användes särskilt i
delar, som äro utsatta för brytning.
Vitmetall och babbits beteckna
lättsmälta legeringar av huvudsakligen tenn
och antimon med mindre mängd koppar och
ofta något bly samt för billighets skull zink.
Användes huvudsakligen som lager-m. (se
Lager).
S 1 a g 1 o d är en av tenn och bly bestående
legering, som smälter vid omkring 200° C.
och användes för lödning av mässing, koppar
och järn, då större styrka i ledningen fordras.
Säkerhetsmetall, som skyddar
elektriska ledningar mot för hög spänning genom
att smälta vid en viss värmegrad, utgjordes
förr av blylegeringar men numera oftast av
silver eller annan svårsmält metall i mycket
tunna dimensioner.
Metan, Sumpgas, CH4, ett gasformigt
kolväte, som bildas genom jäsning av
cellulosa vid avstängt lufttillträde. Det ingår i
tarmgaserna, som bildas i djurens
matsmältningskanal. Se Cellulosajäsning,
Matsmältning.
Microsphæra. Se Krusbärsmjöldagg.
Midsommarblomster. Se Näva.
Midsommarsjuka. Se Fusarium.
Mikrob 1. mikroorganism, gemensam
beteckning för mikroskopiska, d.. v. s. för blotta
ögat osynliga, varelser. Bland dessa äro
bakterier (se d. o.) de för jordbruksekonomien
och naturens hushållning av största betydelse.
Mikrokock. Se Bakterier.
Mila. Se Kolning.
Milium. Se Hässlebrodd.
Millefolium. Se Achillea.
Milspett. Se Kolning: Kolningens förlopp.
Milvus. Se Glada.
Mineral. Stenart, se Bergart.
Mineralbeståndsdelar. Se Askbeståndsdelar
Näring.
Mineraljord, huvudsakligen av oorganiska
ämnen (sand, lera, kalk) bestående jord, till
skillnad från mull- och torvjord.
Mineralteori. Se Näring.
Mineralämne. Se Askbeståndsdelar,
Näring.
Minerarmal är ett gemensamt namn på
sådana målar, vilkas larver leva inuti
blad-vävnaden och där gnaga m. 1. m. slingrande
smala gångar eller blåslika oregelbundna
håligheter. Bland de mest bekanta må nämnas
Clercks m., Lyonetia clerckella L., vilkens
larver göra smala slingrande gångar i
äpple-och körsbärsblad. Larven förpuppar sig på
bladets undersida eller på grenar och stannar
inom en rörformig, vit vävnad. Gör stundom
betydande skada för fruktträden under
eftersommaren. Avfallna blad hopkrattas och
brännas. Träden besprutas på våren med
8—10 % karbolineumemulsion. A. T—n.
Minorkatupp.
Minorkahöns härstamma från de spanska
medelhavstrakterna men äro sedan gammalt
spridda i olika länder. De förekomma i 2
färgvarieteter: svarta, med grön
metallglans, svart näbb och mörkt skifferfärgade—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
