Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motokulturföreningen, Svenska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o8
kraftutveckling, dels av den stora kraft, som
transporten av den tunga motorn drager,
ända till över */3 av hela arbetsåtgången. För
att maskinen skall kunna övervinna mötande
starkare påkänning, böra därför motorplogar
av nu vanliga slag helst hava en kraft av
omkring i o hkr. per plogkropp. För att öka
maskinens användbarhet väljes ofta styrkan så,
att motorn kan användas även för dragning av
andra arbetsmaskiner, dels flera vidhängda
harvar, kultivatorer, skördemaskiner m. m.,
dels tröskverk. Större motorer ställa sig trots
sin större anskaffningskostnad i regel i bruket
fördelaktigast, emedan deras pris per hästkraft
är lägre och de lämna större säkerhet för att
kunna utföra förekommande arbeten, och de
äro billigare i driften, emedan bränsle- och
smörjoljeåtgången i allmänhet är mindre i
förhållande till utförd arbetsmängd, i synnerhet
om överansträngning av maskinen skall
undvikas, samt underhållskostnaden och
kostnaden för plogkarl lägre, i samma mån
arbetsbredden är större. Den befarade olägenheten,
att en stor tyngd på maskinen skulle allt för
mycket sammanpacka jorden till men för den
följande grödan, har icke besannats av
erfarenheten. Den större tyngden medför ju större,
arbetsåtgång för maskinens transport under
arbetet, särskilt vid körning på redan luckrad
jord, men vid hittills anställda prövningar har
dock bränsleåtgången i förhållande till
bearbet-tad jordmängd i regel varit mindre för de tyngre
än för de lättare maskinerna. Den på senare
tiden rådande benägenheten för lätta maskiner
är därför ej avgjort fördelaktig, särdeles ej i
vårt land, där den fuktiga väderleken vid tiden
för höstplöjningen och den här vanliga
djupare bearbetningen medföra behov av större
tyngd för att motverka hjulens surning än
i Förenta staterna, men en så stor skillnad i
tyngd som mellan den hos svenska motorplogar
vanliga, över 200 kg. per hästkraft eller 1,300—;
1,400 kg. per plogkropp mot nyare
amerikanska maskiners 60—150 kg. per hkr. och 600—
900 kg. per kropp, torde ej hava skäl för sig.
Minskningen i vikt får dock ej ske genom att
göra motorns eller arbetsredskapens delar
klenare, så mycket mindre, som de tillfälliga
påfrestningarna äro stora, maskinernas livslängd
dock är kort och kostnaderna för reparationer
ofta utgöra en mycket stor del av
driftskostnaderna samt uppkommande fel högst olägligt
kunna hindra arbetets fortgång. Denna sista
omständighet talar för att trots de större
maskinernas fördelar hava 2 mindre maskiner
i stället för en stor, i det att skada på en av
dessa ej behöver medföra arbetets fullständiga
upphörande. Dessutom vinnes härigenom,
att motorns kraft kan bliva bättre avpassad
för smärre kraftbehov. Behovet av motor
för övriga arbeten utom jordbearbetning,
särskilt för tröskverkets drift, blir därför lämpligen
avgörande för valet av motorplogens styrka.
Maskiner på 15—20 hkr., som kunna draga 2
plogkroppar, torde därför vara mest
användbara. Maskiner lämpade för 1 plogkropp med
blott några få hästkrafters styrka äro däremot
för svaga för en djup bearbetning av jorden
och passa blott för trädgårdsbruk.
Körhastigheten bör lämpas efter
olika förhållanden. Där större motstånd i
jorden möter, bör den minskas för att undvika
maskinens överansträngning och därmed
följande större relativ bränsleförbrukning och
fara för skada å maskinen. Om än
körhastigheten ej inverkar på arbetets utförande vid
djupare plöjning, så blir harvning och i
allmänhet allt ytbruk bättre utfört vid hastigare
än vid långsammare takt. Då svenska maskiner
i allmänhet hava en högsta hastighet av knappt
60 m. i minuten — föga överstigande takten vid
plöjning med hästar — under det att den hos
amerikanska är ända till 125 m. i min., är
detta en fördel hos de senare.
Arbetsmängd. Vid sakkunnig skötsel
medhinnas med motorplog med 3 kroppar med
svenska maskiner 1.5—3, i medeltal i8/4—2,
men med snabbare gående amerikanska
maskiner ända till 3—31/2 hektar på 10 timmar,
och vid harvning med 3 st. 9 pinnars
kultivatorer omkring 2 1/i—4 gånger så mycket. I
medeltal kan sålunda med en 3-skärig
motorplog medhinnas lika mycket som med 3—4 par
hästar.
Varaktigheten växlar naturligtvis
med maskinens styrka och den påkänning den
är utsatt för, men är i allmänhet låg. Den
beräknas från 3,500—6,000 timmars arbete.
Stor vikt ligger på kropparnas anfästning
med säkerhetsanordning, sådan att de vid
stark påfrestning kunna vika undan.
Arbetskostnaden. Dennas största
del utgöres av amortering och förräntning av
anskaffningskostnaden, särdeles där, ss. i
Sverige är vanligt, motorplogen har blott ringa
användning, ofta blott 50 dagar om året. Då
anskaffningskostnaden måste amorteras på
kort tid, högst 10 år, medföra amortering och
6 % förräntning för en motorplog på 8,000 kr.
1,280 kr. för år eller vid 75 dagars bruk 18 kr.
per dag. Därtill kommer underhållskostnaden,
som oftast är hög och i detta fall kan räknas
till 500 kr. per år eller 7 kr. per dag. Enligt
danska beräkningar bör amortering och
förräntning beräknas till 25 % av
anskaffningskostnaden, vilket i detta fall skulle göra 2,000
kr. eller vid 75 dagars arbete 27 kr. per dag.
Vid en antagen arbetsmängd av 2 hektar per
dag skulle dessa kostnader således utgöra 10—
15 kr. per hektar. Då härtill komma
kostnaden för bränsle, 20—30 kg. fotogen per hektar,
benzin, smörjolja, trassel och arbetslön, kan
motorplöjningen lätt bliva dyrare eller
åtminstone ej avsevärt billigare än hästplöjningen.
Amortering och underhållskostnad bero dock i
hög grad på den sakkunskap och omsorg, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
