Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mångfålla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Kilogram (kg.) = lo hektogram (hg.) =
1,000 g. = 2.35 <tb.
Meterton = 10 deciton (dt.) = 1,000 kg.
Äldre svenska vikter: skålpund
(&) a 100 ort a 100 korn = 425.8 g. Centner
= 100 U = 42.58 kg.
Nyläst = 100 ctr. — 4.26 ton. Lispund (LU)
= 20 <& = 8.5 kg.
Skeppund = 20 LU. Lod = Vas II =’ 13.3 g.
Danskt pund — 100 kvint = 500 g.
Norskt pund = 498 g.
Tyskt pfund = 500 g. Centner = 50 kg.
Engelskt, amerik, pound (Ib.) ä 16 uns
— 453-6 g- Hundredweight = 4 quarters = 8
stones = 112 pounds = 50.8 kg. 1 stone =
6.36 kg.
1 ton = 1,016.025 kg.
Ryskt pud. = 40 pund — 16.38 kg.
Litt.: L. B. Falkman. Om mått, mål och
vikt i Sverige.
Mältning. Då stärkelsehaltiga ämnen,
såsom säd eller potatis, skola användas för
beredning av alkohol (se Alkoholjäsning), måste
stärkelsen först förvandlas till jäsbart socker
(se Kolhydrat). Detta sker vanligen genom
inverkan av ett enzym, diastas eller amylas,
som alstras i groende frön. För detta ändamål
tillsättes malt, som beredes genom mältning
(groning) av säd. Till m. användes i främsta
rummet korn, mindre ofta råg eller havre,
vilkas diastatiska kraft är blott omkring 90
och 30 % av kornets. Säden stöpes i vatten,
varvid den befrias från slökorn, som flyta upp,
och tvättas från föroreningar, och sedan den
efter omkring 3 dygn blivit stöpmogen, d. v. s.
mjuk, så att skalet lätt lossnar vid tryckning,
avtappas stöpvattnet, och säden lägges i
maltkällaren till groning, vid vilken temperaturen
noga regleras genom sädeslagrets tjocklek och
dess vändning, så att värmen ej stiger över
17.5° C, emedan en mältning vid högre
värmegrad medför lägre halt av diastas och mindre
löslighet hos maltet samt gynnar utvecklingen
av jäsningsstörande organismer. Under
mält-ningen ökas halten av diastas, socker och det
för jästens växt viktiga asparaginet oavbrutet,
men genom utveckling av rot och bladgrodd
åtgå socker och asparagin, och tillika ökas
faran för utvecklingen av mögel och andra
skadliga mikroorganismer. Det gäller därför
att låta mältningen fortgå länge, utan att
bladgrodden får växa för lång. Där man har
mindre fullkomliga anordningar, såsom vid
hemmältning, avbryter man därför denna, då
grodden efter omkring 1 vecka nått ungefär
3/4 av kornens längd, och får då ett mindre
dia-st asrikt »kortmalt». Fabriksmässig mältning
får däremot helst fortgå i 20 dagar, varvid
erhålles ett mer utvuxet »1 å n g m a 11».
Härvid förloras mera av sädens organiska ämnen
genom andning, så att av viktsutbytet av
långmalt blir blott omkring 90 % mot av kort-
malt, men i diastasverkan motsvara 70 delar
långmalt 100 delar kortmalt. Det vid
mältningen erhållna grönmaltet användes
vanligen direkt vid brännvinsbränning och
jästberedning, men torkas eljest i luften eller
genom upphettning, varvid den diastatiska
kraften dock minskas, mer ju högre
torkningstemperaturen varit. Torrmaltet befrias på
putsningsapparater från maltgroddarna, som
äro ett värderat fodermedel. Vid mältningen
förloras genom tvättningen i medeltal 1.3 och
vid groningen av kortmalt omkring 5, men av
långmalt omkring 15 % av kornets vikt. Av
1 hi. korn erhålles ungefär 2.25 hi. grönmalt
men 1 hi. torrmalt och 1.3 hi. maltgroddar.
Litt.: M. Mærcker. Handledning i
brännvinsbränning, övers. Sthlm 1899.
Människogödsel, latrin, har stort
innehåll av växtnärande ämnen och förtjänar
därför att med noggrannhet tillvaratagas och
användas för gödsling, vilket ock noga iakttages
i åtskilliga andra länder, främst i Kina och
Japan, där i tätt befolkade trakter en intensiv
växtodling underhålles trots nästan fullständig
frånvaro av husdjursskötsel. I vårt land
tillvaratages blott en liten del av denna gödsel,
och det som samlas skötes vanligen så, att dess
näringshalt till stor del går förlorad. Mängden
av uttömningar från en människa växlar
betydligt efter mängden förtärd näring men
uppskattas i medeltal till 50 kg. träck och 450
kg. urin för år och fullvuxen person.
Halten av växtnärande beståndsdelar växlar
även betydligt men i medeltal innehåller
Urin Träck
Vatten ...... 94—99 74—77
Kväve.......O.8—1.0 1.5—1.8
Fosforsyra . . , , . o. 15 1.2—1.4
Kali ....... 0.2 0.4—0.6
Kalk ........ 0.02 0.6—O.o
Latrin väger 900—1,000 kg. per m3.
Människans uttömningar äro på grund av
arten av hennes föda en mer koncentrerad
samt kväve- och fosforrikare gödsel än
husdjurens spillning. Likasom denna är latrinen
mycket utsatt för förlust aV de växtnärande
ämnena genom bristfällig tillvaratagande av
urinen samt genom kvävets övergång till
flyktiga föreningar.
För ett så vitt möjligt fullständigt
tillgodogörande av de stora tillgångar i växtnäring,
som människogödsel innehåller, ligger främst
vikt på att den upptages i täta behållare, så
att urinen ej kan bortrinna. Vidare bör
latrinen antingen direkt användas för gödsling eller
ock blandas med sådana ämnen, som göra
gödselmassans brinning jämn och kvarhålla
därvid uppkommande ammoniak. Direkt
gödsling med latrin utföres bäst så, att den
blandas med vatten till en vätska, som sprides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
