Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oidemia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[Mjj^^-^ir^
869
nötskakor. Vanligen torde detta bero på
närvaron av vissa sönderdelningsprodukter.
Egendomligt nog händer emellertid, att djur i
andra besättningar utan olägenhet förtära av
samma kakor. När sjukdomsfall inträffat vid
utfodring med jordnötskakor, har det vanligen
kunnat visas, att kakorna antingen varit
skämda eller innehållit de giftiga ricinusfröna.
Förekomma dessa i någon större mängd, bli kakorna
starkt giftiga och kunna framkalla dödsfall.
Vid inga andra oljekakor bör därför en
föregående undersökning av den kemiska och
botaniska beskaffenheten vara så påkallad
som vid dessa.
Eljes äro dessa oljekakor mycket smakliga,
dietiskt gynnsamma samt ägnade att fylla
djurens äggvitebehov, då de varken inverka
ogynnsamt på djuren eller på deras produkter
(mjölk, smör och fläsk). De lämpa sig bäst till
mjölkkor och ungdjur, äro de mest använda
av alla kraftfodren och hava funnit marknad
i hela landet. Under normala år pläga de
utgöra omkring hälften av den förbrukade
mängden oljekakor.
Jordnötsmj öl: Jordnötsmjöl är
antingen de malda kakorna (eller kakmjölet) eller
ock den återstod, som blir kvar, då oljan
utvinnes genom extraktion av de krossade fröna
(eg. jordnötsmjöl). Det förra har ungefär
samma sammansättning som kakorna, det senare
skiljer sig från dessa genom sin ringa fetthalt.
Inom vårt land har jordnötsmjölet fått någon
användning i Norrland.
Jordnötskli (jordnötsskal) kallas
vanligen hylsorna till jordnöten, sedan de blivit
malda. De innehålla i medeltal omkring 8 %
råprotein, 4 % fett, 15 % kvävefria
extrakt-ämnen, 57 % växttråd, 7 % aska och 9 %
vatten. På grund av den höga halten av växttråd
och dennas vedartade beskaffenhet hava dessa
skal alls intet fodervärde. Ej sällan utbjudas
de emellertid i handeln under ovannämnda
felaktiga namn, oftare användas de som
förfalskningsmedel för melassfoder, kli med flera
fodermedel. Det verkliga
jordnötskliet eller de bruna fröskalen till
jordnötterna äger en något bättre sammansättning än
de nyssnämnda hylsorna, men har en bitter
smak och torde icke förekomma i den svenska
marknaden.
Kokoskakor, också kallade
kopraka-k o r, framställas av frukterna till kokospalmen,
Cocos nucifera IL. Efter avlägsnandet av de
tjocka ytterskalen till frukten återstår kärnan,
som på produktionsorten torkas och sedan föres
i handeln under namnet k o p r a. Sker
torkningen i solen, blir kopran mycket ljus eller
nästan vit, men sker den genom konstgjord
upphettning, blir den mörkare, vilket inverkar
på kakornas färg, som antingen är gulvit eller
mörkare ända till brun. Vid pressning eller
genom extraktion utdrages fettet, som användes
till beredning av margarin och tvål. Press-
återstoden (omkring 40 %) är kokoskakor,
liknande palmkakor, och extraktionsåterstoden
kokosmjöl. Kakorna äro rätt porösa och
härskna därför lätt liksom palmkakor.
Kokoskakor-na ha en med dessa kakor överensstämmande
sammansättning, dock är proteinhalten några
procent högre. Kokoskakor och mjöl
tillverkas numera i rätt stora mängder inom landet.
Sammansättningen å dessa här i landet
tillverkade varor: ’
Kokos- Kokos- I
kakor mjöl j
\ % I % |
Råprotein........ 19.7 22.3 1
Råfett........ . . 7.5 3.4 i
Kvävefria extraktäinnen . . 38.6 44.9 j
Växttråd......... 16.3 | 12.2 ]
Aska.......... 6.1 i 6.0 !
Vatten......... 11.8 \ 11.2 |
Smb. äggvita.......I 16.9 ; 19-4 \
Foderenh. per 100 kg. . . | 117.0 ! IIO.o |
Utfodrade åt mjölkkor ha de samma
gynnsamma inverkan på mjölkmängden som
vete-kli och jordnötkakor och höja mjölkens
fetthalt, mer ju fettrikare de äro. Även till
svinfoder skattas de högt, särdeles som de giva
fläsket fasthet och anses förebygga
benmjukhet. (Centralanst. Meddel. 236.)
Linfrökakor ha varit ett av våra mest
använda kraftfoder och äro ännu ett högt
skattat fodermedel för kalvar och andra ungdjur.
De pressas av fröna till lin. Av fröet erhålles,
utom omkring 70 % kakor, den till målarfärg,
kitt m. m. använda linoljan. Av gammalt
odlades linfrön och tillverkades efter hand
även kakor i vårt land, men numera
importeras de mesta av dessa, och endast en mindre
del framställes vid inhemska fabriker. De
mesta kakorna kommo förr från Ryssland
och Tyskland, nu från Holland. Linfröet är
redan vid odlingen rätt förorenat av andra
frön; därför bliva alldeles rena linfrökakor
ytterst sällsynta. Då kakorna stå i högt pris,
lönar sig deras uppblandande med billigare
frön, såsom av lindådra, senap, spärgel,
åker vinda m. m. Närvaron av dylika frön
ändrar visserligen icke i nämnvärd mån den
kemiska sammansättningen, men kakornas
betydelse för ungdjursuppfödningen förryckes
härigenom. Man bör därför vid inköp tillse;
att dylika främmande frön icke förekomma till
mer än högst ett par procent; ej heller böra
kakorna före pressningen upphettas så starkt
med ånga, att de slembildande ämnena
förstöras. Uti linets fröskal finnes nämligen ett
lager slemceller, vilka vid behandling med
vatten svälla upp, och som åstadkomma, att
dessa kakor liksom krossat linfrö är ett dietiskt
synnerligen lämpligt medel för kalvar, andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
