Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osteomalachi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8S?
även rektangulära ostvannor, i övrigt
inrättade lika som ostkaren.
Ostkitt. Se Ost: Ostsorter.
Ostkniv. Se Ostharpa.
Ostkräkla, gammaldags redskap för
ostmassans rörning. Se Ost grep.
Ostlyra. Se Ostharpa.
Ostmask, larver av ostflugan eller vanliga
husflugan. Se Ostfluga.
Ostpress, vari osten pressas för att avlägsna
vasslan och giva den sammanhang och form
utgjordes förr mest av anordningar, i vilka
osten sammanpressades genom pålagda tyngde^
eller genom hävstänger. I nutida mejerier
användas fabrikstill ver kade pressar, dels enkla
eller dubbla hävstångspressar med stativ, vari
flere ostar kunna ställas över varandra och
sammanpressas genom belastade hävstänger
dels liggande pressar, i vilkas stativ ett flertal
på kant liggande ostar pressas med en hävstång
eller en skruv. (Fig. å föreg, sida.)
Ostpreussisk häst, ostpreussare. För
Tyskland var Ostpreussen framför rikets övriga
delar hästlandet och hade vid sekelskiftet 16
Ostpreussisk häst.
hästar på varje km2. På dess häststam hade
ryska orden under medeltiden utövat starkt
inflytande i riktning mot ökad tyngd och
grovlek. Därefter infördes lättare nästar.
Medelpunkten för landets hästavel bildar det år
1732 av konung Fredrik Wilhelm I grundade
stuteriet Trakehnen, vid vilket som
föräd-hngsmaterial använts dels orientaliskt, dels
(och senare uteslutande) engelskt fullblod
Tack vare stuteriets ledning och målmedvetna
åtgärder från statens sida har o. nått en
storartad likformighet och jämnhet i typ och
räknas som Tysklands ädlaste halvblod. Ar 1887
infördes hingstbesiktningstvång, och år 1882
utkom i:a bandet av Ostpreussisches Stutbuch
SS. edle*Halbblut Trakehner At>stammung.
Efter olika orientaliska och engelska
full-Dlodshmgstar, som använts, hava vid Tra
kehnen bildats olika stammar, med skilda
färger och olika typer, men i regel har
ostpreussaren ett ädelt, vackert huvud,
välfor-mad hals stark rygg, god revbensvälvning
kraftiga, torra ledgångar, eleganta men
jämförelsevis laga, vinnande rörelser, gott lvnne
och stor uthållighet. En god soldathäst, men
aven en uthållig, rask vagnshäst. Under
världskriget har Trakehner-stuteriet skövlats av
ryssarna och provinsens hästavel lidit men
energiska åtgärder hava vidtagits för skadans
avhjälpande. O. hava sedan tiden omkring
sekelskiftet införts som förädlingsmaterial
till Sverige. Av 146 statens avelshingstar voro
1920 blott 15 o. Wilh5 H__r
Ostamne har av gammalt betecknat
ostens, mjölkens, karakteristiska äggviteämne
^ a s e* n’ ™:en betecknar numera den i
mjölken förefintliga föreningen av kasein med
kalk, kaseinkalk eller basiskt
kalcium-ämnent ( MJÖlk’ °St’ Ä^vite^tade
Ottenbyras. Se Herrgårdsras.
Q ^IVf (u.n,s)’ engelsk vikt, 716 eng. skålpund,
be Mått, mal och vikt.
Ovis. Se Får.
Ovoyitellin. Se Äggviteartade ämnen, I. 4
Oxalsyra, en organisk syra av
sammansättningen 2COJH, kristalliserar i vita i
vatten lättlösliga kristaller. Syrans
kalcium-och kaliumsalt, oxalat, förekomma allmänt i
växter Den ogynnsamma inverkan, som
ensidig utfodring med blast, särdeles av betor
har på kreaturen, har man tillskrivit dennas
höga halt av o. (ända till 3—4 proc). Dels
har syran direkt giftig verkan och framkallar
utsot dels berövar den kroppen kalk, varmed
den forenar sig till olösligt oxalat, varigenom
benskörhet kan uppkomma. Dessa
ogynnsamma verkningar motverkas genom blastens
tvättning samt genom tillskott av
foderfosfat som tillför kalk, liksom genom ökad
utfodring av hö, halm och stoppande kraftfoder
Oxe. Se Dragare, Nötkreatursskötsel
Oxel, Sorbus, av kärnfruktväxternas
familj, Pomaceæ, samsläkting med rönn från
vilken den skiljer sig genom enkla blad. V a
n-11 g o., S. scandica Fr., med inskuret flikiga
under gråludna blad samt vita blommor o^ch
röda, bärlika frukter, växer vild
huvudsak-hgen pa kalkgrund (mest i Skåne och på
Gottland) samt planterad och här och var
förvildad litet varstädes i Göta-, Svea- och södra
Norrland. Norsk o., 5. aria Crantz,
skiljer sig från föreg, genom brett äggrunda,
oflikade, under vitludna blad, växer sällsynt
1 Skåne, på Dal och Gottland. Finsko
S hybnda L. 1. fennica Fr., utmärkt genom
vid basen parbladigt delade blad, en
mellanform mellan oxels och rönns bladform före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
