Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potatis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
och jämnstor vara kan utbjudas. Likaså bör
till sättpotatis utsorteras jämna, medelstora
knölar. (Se Potatissorteringsmaskin.)
Nä r i ngsvärde. P. har en
torrämne-hait, som kan växla mellan 18—28 % och i
mogna foderpotatis plägar uppgå till omkring
25 %. Härav utgör stärkelsehalten
huvudmängden eller omkring 4 % lägre än torr
ämnehalten, och av återstoden ungefär 2 %
råpro-tein, o, 1 % råiett, 0,7 proc. växttråd, 1,2 %
salter. Hela torr ämnemängden är i det
närmaste lika lättsmält som i egentliga rotfrukter, och
omkr. 1 kg. därav kan således räknas som en
foderenhet, och 100 kg. foderpotatis med 25 %
torrämne motsvarar 25—27 fod er enheter, men
av p. med lägre torrämnehalt blott omkring
20 f.-enh. Till en f.-enh. åtgår således 5 kg.
mat- och 3.6—4 kg. foderp. Genom kokning
ökas lättsmältheten, i det att cellväggarna
sprängas av stärkelsen, som därigenom fortare
nås av matsmältningsvätskorna.
Den höga kolhydrat- och låga
äggvitehalten gör p. lämplig särskilt för göd- och
dragdjur. Göds vin förtära kokt p. begärligt i
mängder upp till 6—8 kg. för djur och dag
eller intill 50—60 %av fodrets näringsinnehåll.
P. lämnar ett fast fläsk men sänker på grund
av sin skrymmande beskaffenhet slaktutbytet
något. Av stärkelserik potatis har under
gynnsamma förhållanden så litet som 3,6
kg. motsvarat 1 f.-enh. Rå potatis är mindre
lämplig för svin, som kunna förtära blott
mindre mängd därav, och lämnar lägre
kroppstillväxt. På grund av potatisens låga
askhalt bör man vid stark fodring med
densamma med annat foder fylla djurens behov
av kalk.
At hästar har med fördel utfodrats ända
till 15 kg kokt p., och även här har 3,6 kg.
p. med 25 % torr ämne motsvarat 1 f.-enh.,
d. v. s. 1 kg. korn, och 3 kg. fullt ersatt 1 kg.
havre. Kokt potatis har kunnat väl ersätta
intill 1/3 av kärnfodret.
För mjölkkor och ungdjur kan p. på grund av
sin låga äggvitehalt ej passa annat än om
äggvitebehovet fylles med annat foder. Ända
till 15 kg. ha utan olägenhet givits i stället
för annat kraftfoder. Kor tillgodogöra rå
p. ungefär lika bra som kokt.
För fjäderfä är kokt p. en vanlig och mycket
lämplig del av den dagliga kosten, men under
förutsättning att äggvitebehovet tillgodoses.
Potatisblast innehåller något mer näring
än rotfruktsblast men är mindre smältbar
och är dessutom i färskt tillstånd på grund
av sin halt av det giftiga solaninet mindre
lämplig till föder samt även mindre
begärlig för djuren. Då den dessutom vid
potatisens upptagande vanligen är vissnad och till
stor del förstörd, användes den föga till foder
men kan, skördad frisk och torkad till hö,
användas som sådant åt nötkreatur och får.
Den har då ett fodervärde ungefär motsvaran-
de ängshös. P. bör ej skördas förr, än
potatisen är färdig att upptagas, emedan skörden
av knölar ej sedan vidare ökas. Jfr Bl äst.
Potatisflingor. Se Torrpotatis.
Potatisgödning, begagnas som namn på
biandgödsel, innehållande superiosfat,
ammoniumsulfat och kalisalt ss. verksamma
beståndsdelar. Se Biandgödsel,
Rotfruktsgödning.
Potatisinspektion. Redan för snart 50 år
sedan vidtogo flere europeiska länder åtgärder
för att hindra spridningen av den för
potatisodlingen i Amerika så fördärvbringande
Coloradoskalbaggen (se d. o.). Under senare år
har, först i Förenta staterna 1912 och sedan i
flere europeiska länder, inrättats p. för att
hindra spridningen från det ena landet till det
andra av vissa förhärjande potatissjukdomar,
huvudsakligen korkskabb och potatiskräfta
(se d.o.), men även för att övervaka, att
exportpotatisen i övrigt företer ett tillfredsställande
sundhetstillstånd. Lagstiftningen i de olika
länderna har uppställt bestämda villkor för
in- och utförsel av potatis. För införsel av
potatis, fordras intyg, att den i produktions
-landet inspekterats av där tillsatta tjänstemän,
och i vissa stater är potatisinförsel förbjuden
frän länder, där potatiskräfta förekommer.
Sedan korkskabb år 1915 uppträtt i Förenta
staterna, hava däremot de stränga
bestämmelserna mot denna sjukdom upphävts, men
sjukdomen får dock icke i regel förekomma i
högre grad än 0.5 %. Däremot får icke spår
av potatiskräfta förekomma.
Genom K. k. 12/9 och 4/xl 1921 utfärdades
bestämmelser för vårt land om in- och utförsel
av potatis, och för dessas övervakande hava 12
potatisinspektörer tillsatts. E. H—g.
Potatiskokare. Se Kokare.
Potatiskräfta, sjukdom å potatis framkallad
av en mikroskopisk parasitsvamp, Synchytrium
(Chrysophlyctis) endobioticum Perc, upptäcktes
i Ungern 1896, Den hade troligen redan förut
uppträtt men förväxlats med skorv -eller någon
annan potatissjukdom. Dess härjningar ha i
vissa länder varit så omfattande, att man
i olika stater vidtagit kraftiga åtgärder mot
dess spridning. Se Potatisinspektion.
Sjukdomen kännetecknas av svulstlika
utväxter på potatisens knölar, utlöpare och rötter.
Dessa utväxter likna först små, vita vårtor,
som snart tillväxa intill en valnöts storlek, samt
antaga mörkbrun färg. Vid genomskärning
av en dylik svulst märkes närmast under ytan
en mörk ring, i vilken svampens
föröknings-organ äro belägna. Å blasten förekomma icke
några sjukdomstecken, varigenom sjukdomen
skulle kunna märkas före skörden. Detta är en
olägenhet, så till vida som kräftsvulsterna snart
ruttna och smittan således redan före skörden
kan spridas i jorden, där den kan fortfara i
flere år, även om icke potatis odlas å densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
