Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926
som därmed vinnes att under bråd tid
medhinna det, som bör utföras. (Se Motorkultur.)
En inskränkning i denna kostnad är dock
en viktig ekonomisk angelägenhet, vilken i
avsevärd mån vinnes genom noggrann vård
av redskapen, deras förvaring under tak,
rengöring efter arbetet, skyddande insmörj ning,
noggrann smörjning av lager samt de mer
invecklade maskinernas skötsel av kunnigt
folk. Järndelar rengöras med fotogen och
skyddas under förvaringen genom insmörj
-ning med fett eller vaselin. Delar som varit i
beröring med frätande eller fuktande ämnen,
ss. gödselspridningsmaskiner, vitriolspridare
m. fl., rensköljas och torkas, sammansatta
trädelar, särskilt hjul, skyddas genom målning
eller tjärning mot väta och uttorkning o. s. v.
Vid inköp böra de provningar, som skett vid
maskin- och redskapsprovningsanstalterna (se
d. o.), beaktas och avseende fästas vid
säkerheten att hava tillgång på reservdelar samt
dessas pris.
Redskapsförening. För att skaffa sig
tillgång till redskap, som den enskilde
jordbrukaren ej anser sig kunna bekosta ensam, hava
här och var bildats r., särskilt för anskaffande
av dyrbarare redskap, i främsta rummet
ång-tröskverk. I Norrbotten ha med
hushållningssällskapets understöd bildats föreningar för
anskaffande även av andra redskap, som
synas väl dyrbara för den enskilde mindre
odlaren och som hava användning blott
kortare tid, ss. skumplog, ringvält,
sädesrensningsmaskiner m. m. För dylika föreningar
finns i allmänhet föga benägenhet, bl. a.
emedan det är svårt att enas om tiden för de
olika delägarnas användning av redskapet.
De enda dylika föreningar av denna art, som
finnas i något större antal, äro tröskverks- och
stenkrossföreningar, huvudsakligen i de
sydligaste länen.
Redskapsprovning har tidigare från 1885
skett som grund för prisbelöning av redskap
vid de allmänna lantbruksmötena, men är
numera förlagd till de år 1897 inrättade
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna. Se
Maskin- och redskapsprovning.
Reduktas. Se Enzym.
Reduktasprov. Se Mjölkprovning.
Regel, virkesdel, som användes som
stödjande förbindelse mellan 2 poster.
Regenerativapparat, Se Pastörisering.
Reglering av vattendrag. Se Vattenrätt.
Regn. Se Klimat.
Regnmask. Se Daggmaskar.
Reichert-Meissls tal. Se Fettbestämning: 3.
Reine Claude. Se Plommonträd.
Rekignitionsheinman, r.-skog. Till
uppmuntran och understöd av bergsbruket
anvisade konungen i äldre tid skogar till
begagnande av bergverk och bruk. Härför skulle
dessa enligt K. brev ■"/, 1689 till kronan er-
lägga en viss avgift, kallad
rekognitionsav-gift (recognitio = erkännande, av kronans
äganderätt), vilken avgift var bestämd till
ett lågt belopp efter mängden avverkade
skogsprodukter. Då dessa upplåtelser ofta voro
till omfånget obestämda och ofta betydligt
större, än som motsvarade behovet, bestämdes
genom K. k. 4/2 1811, att de skulle undersökas
och kartläggas samt att det skulle bestämmas,
huru mycket av den upplåtna marken finge
såsom behövlig för bruksrörelsen behållas;
tillika tillerkändes innehavaren rätt att
skatteköpa det sålunda tillerkända området, sedan
det blivit till hemman indelat och skattlagt.
I enlighet härmed hava de rekognitionsskogar,
som fingo behållas under bruken, blivit
skatte-köpta. Däremot äro en del skogar, som utan
avgift varit upplåtna till järngruvor,
fortfarande anslagna till dessas stod mot
rekogni-tionsavgift, som redovisas bland skogsmedlen.
Hemman, som vid avvittring å
rekognitionsskog skattlades med rätt till skatteköp, kallas
för r.-hemman.
Rem. 1. För överföring av kraft och
rörelse mellan två axlar användas ändlösa
remmar. Dessa göras vanligen av läder och
måste då i regel sammansättas av flera stycken,
men vävas även av bomull, hampa lin,
angoraget-ull och kamelhår och kunna då framställas
i ett stycke av obegränsad längd.
Bomullsremmar, som äro mycket billigare än
läderremmar, äro mycket känsliga för fukt och skyddas
ofta däremot genom impregnering med
gummi eller b a 1 a t a, ett guttaperkaliknande
ämne. Alla vävda remmar slitas och
uppluddas i kanten, vilket i synnerhet sker genom
nötning av gaffeln vid överförande från
noliskiva till fast remskiva och tvärt om. Om
remmars mått och användning se Växel.
Remmarnas hållbarhet och tjänlighet beror
av deras skötsel, vilken främst bör bestå i att
de hålas väl rena. Läderremmar böra tid
efter annan renborstas i ljumt vatten med såpa
i eller i varm sodalut, utan att genomblötas,
samt därefter väl avtorkas och slutligen, medan
de ännu äro fuktiga, ingnidas med fett.
Bomullsremmar ingnidas då och då med fett till
skydd mot fuktighet; fettet gör visserligen
remmen till en början glattare, men sedan
det dragit sig in i remmen, drager den bättre.
Påströning av harts, som brukas för att öka
friktionen, gör lädret sprött och bör sälunda
ej förekomma.
2. Remmar i betsel och sele, se d. o.
Remledning, -lås, -skiva, -skruv. Se Växel.
Remont betecknar egentligen en för
krigsbruk anskaffad häst, som ännu är under
dressyr, men användes ofta i dagligt tal för alla
för detta ändamål uppfödda hästar. Då för
krigshästar fordras ett högre mått av energi
och snabbhet, vilket företrädesvis finnes hos
de varmblodiga eller ädla hästslagen, under
det att jordbruket fäster större vikt vid större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
