Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
Åt hästar bör den urvattnas minst i, åt svin
och höns 2 dygn, varunder urlakas omkring
hälften av varans 40 % salt. Åt svin och höns
bör den sedan kokas. Hästar kunna förtära
i1/2—2 kg. pr. dag, åt svin över 1/2 Ar gives ej
över 1 kg. och åt höns 50 g.
Även beredes s. fabriksmässigt till
fodermjöl, dels av färsk, lättsaltad s., dels starkt
salt avfall från saltad sill, huvudsakligen
huvud, buk och inälvor, dels blandning av båda.
Sammansättningen angives i runda tal
sålunda:
Sillmjöl
av färsk
av salt s.
bländning
Vatten.....
• II.0
II.o
112
II.8
23.1
—
Smb. äggvita . .
52.8
39-o
\"
> amider . .
3-4
3-4
> fett ...
13-7
12.8
1
Kg. till I f.enh.
0.7
0.8c
F.enh. pr. IOO kg.
. 145
116
—
Sillguano. Se Fiskguano.
Sillake kan med fördel användas till att
döda ogräs i trädgårdsgångar. Jfr Koksalt.
Till foders saltning bör endast frisk lake
användas.
Sillmjöl av god, icke skämd eller härsken
beskaffenhet har i mängd av 1—1.5 kg. pr.
större djur utan olägenhet utfodrats åt
nötkreatur, men mängden bör från en
obetydlighet blott så småningom ökas, i den mån djuren
vänja sig vid den starka lukten.
Silo. Se Pressfoder: Silobyggnader.
Silpha. Se Skinnarbaggar.
Siläng. Se Bevattning, 2.
Silvernitrat, salpetersyrat silver, AgNOs,
är ett vitt, i vatten lättlösligt salt, som i
beröring med ljus sönderdelas och svartnar. Det
användes som antiseptiskt medel (se d. o.).
Simmenthalerboskap. Se Alpboskap.
Simpa, Cottus, ett släkte av taggfeniga
fiskar, ordn. Acanthopterygii, utmärkt genom
stort, brett huvud, koniskt avsmalnande
fjällös kropp, stora rundade bröstfenor, 2
ryggfenor, av vilka den bakre liksom analfenan
är stor. Hit hörande arter äro små fiskar, som
hålla sig dolda under stenar. Den i Bottniska
viken och i Östersjön ned till Gottland samt
i Vänern och Vättern förekommande
hornsimpan, C. quadricornis L., ätes, men i övrigt
hava simporna ingen ekonomisk betydelse.
Sin. Se Mjölkavsöndring.
Sinalbin, Sinapis, Sinigrin. Se Senap,
Oljekakor: Senapskakor, Rapskakor.
Sinkning. Se Hopfogning av virke:
Tvärskarv.
Sippranka. Se Clematis.
Siska. Se Fink.
Sitodrepa. Se Brödbagge.
Sitona 1. Sitones. Se Ärtvivel.
Sitta. Se Nötväcka.
Sium. Se Sockerrot, Strätta.
Sjukbeslag. Se Hovbeslag.
Sjukdomar, smittsamma, bekämpas genom
att man söker hindra smittämnets spridning
och om möjligt tillintetgöra detsamma. De
åtgärder, som därvid kunna ifrågakomma, äro:
isolering av de smittade djuren eller
hela den besättning, vari smitta förekommer;
behandling av de smittade djuren, tills
de bliva friska och fria från smittämne, eller
ock nedslaktning och oskadliggörande av
desamma;
skyddsympning eller
serumbehandling av de för smitta utsatta djuren,
t. ex. vid rödsjuka hos svin (se Immunitet),
eller nedslaktning även av dessa, ss.
ofta sker vid mul- och klövsjuka, samt
desinfektion (se d. o.).
Statsåtgärder mot s. Smittsamma
kallas sjukdomar, som bero på en specifik
sjukdomsorsak och genom denna kunna överföras
från ett djur till ett annat. Smittämnet finnes
hos det sjuka djuret, t. ex. i blodet, i flytningar
från sår eller naturliga könsöppningar, i
upphostningar eller i den utandade luften samt i
djurens uttömningar, och kan överföras på
olika sätt, t. ex. genom direkt beröring med
sjuka djur eller föremål, som blivit förorenade
av snittämnet, såsom grimmor, seldon, täcken,
ryktborstar, stallredskap, foder, strö, gödsel
m. m., genom personer, som varit i beröring
med sjuka djur (slaktare, djurskötare m. fl.),
och genom djur, som utan att vara sjuka föra
smittämnet med sig genom vidhängande damm,
jord, gödsel m. m. (t. ex. kringlöpande hundar,
kattor, fåglar, råttor och t. o. m. genom flugor
eller med luften).
Många smittsamma sjukdomar kunna
medföra stora förluster, genom att djur dö eller de
angripna djurens produktionsförmåga under
sjukdomen och lång tid därefter nedsättes, _
och somliga även genom att överföras till
människor.
För bekämpande av dylika sjukdomar och
förekommande av deras införande med
import av djur hava vissa förordningar utfärdats,
näml. beträffande följande sjukdomar: b
o-skapspest, elakartad lungsjuka
hos nötkreatur, rots, fårkoppor,
smittsam mul- och klövsjuka,
skabb hos får och djur tillhörande
hästsläktet, elakartad klövsjuka hos
får och getter, mjältbrand,
vattuskräck, svinpest, svinsjuka och
r ö d s j u k a samt hönskolera och
hönspest.
Vid utbrott av någon av dessa sjukdomar
har djur agar en skyldighet att noga iakttaga
sålunda givna föreskrifter och i första hand
att hos ordf. i kommunal- eller
hälsovårdsnämnd ofördröjligen och senast inom 24
timmar anmäla misstänkt sjukdomsfall och
genast avskilja de angripna djuren från friska
och i övrigt följa av vederb. myndighet eller
veterinär givna föreskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
