Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsmärke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^J^-Æ&. p& &-rg£&-*"-<
^p&ê
991
tullsatser ej visat sig vara fullt effektiva,
varför sedan 1910 färgning av barrträdsfrö, som
importeras, är föreskriven. (Se Härkomst,
Utsädeshandel: Lagstiftning.) Planteringar av
tall från Mellaneuropa, vanligen här kallad tysk
tall, ha i södra Sverige vid omkr. 20 års ålder
visat starkt krokig växt och sjuklighet, varf öre
de småningom gått ut. I Norrland har ofta
sydländsk tall dött ut redan vid 10 års ålder.
— I övre Norrland kan enl. undersökningar
vid Skogsförsöksanstalten ej användas tallfrö
från södra och mellersta delarna av Norrland.
I Särna och Idre i norra Dalarna med deras
barska klimat har det exempelvis visat sig,
att man väl kan använda tallfrö från Orsa
finnmark, men ej från de lägre delarna av
Medelpad.
Skogsodling sker dels genom sådd, dels
genom plantering. Sådd utföres på vår eller
försommar vid den tidpunkt, då marken ännu
är fuktig, eller vid tider, då rikare nederbörd
i regel brukar inträffa. För södra och
mellersta delarna är bästa såddtiden strax efter
sedan tjälen gått ur marken, d. v. s. april
månad. Den sådd, som då ej medhinnes, bör
uppskjutas till framåt midsommar, då starkare
regn vanligen är att vänta. Vår vanligaste
såddmetod är rutsådd eller
fläcksådd, då fröet sprides i på 1—2 m. inbördes
avstånd till 5—15 cm. djup upphackade
rutor. Rutsådden utföres antingen som
vanlig rutsådd, där markbetäckningen borthackas
på 30—40 cm. i fyrkant, eller sträcksådd
med längre men smalare rutor, eller ock som
gropsådd i djupt luckrade rutor. I varje
ruta nedmyllas 10—20 frön helt grunt. Ibland
utsås fröet i upphackade rader (r a d s å d d),
såsom vid ek- och boksådd. På mossar brukas
vanligen bredsådd, varvid fröet sprides
med en s. k. såddfiol (se d. o.). Vid
rutsådd användes helst såddkanna, i
vilken fröet förvaras och från vilken det med
ett enkelt handgrepp sprides jämnt i rutan.
Å uppf rysningsmark sås i oluckrade rutor,
men i övrigt är gropsådd att rekommendera.
Sträcksådden har företräden å platser, där
beteskreaturen uppehålla sig, då de ej här få
tillfälle att trampa ned plantorna på samma
sätt som i den vanliga rutsådden. Med ett
dagsverkspris av 4 kr. för karl och 2 kr. för
hjon kan såddkostnaden beräknas till omkr.
25 kr. pr. hektar, vid djupare häckning 30
kr., allt utom kostnaden för utsäde 0.5—1 kg.
tall- och gränfrö pr. ha. vid rutsådd. För
skogssådd har konstruerats flera
såddmaskiner, bland vilka Widéns kulturplog
(se d. o.) är den bästa. Den både tager upp
såddgroparna och besår dem.
På flera lokaler, såsom å mager mark, å
särskilt näringsrik mark med benägenhet för
stark gräsväxt samt å mera fuktig-syrlig
mark, lyckas en skogsodling bättre genom
plantering än genom sådd. Detsamma
är förhållandet i trakter med ringa nederbörd
om våren, såsom i östra Sverige. Vid dessa
förhållanden är det således att anskaffa
plantor, varav mest användas 1—2 års av tall,
2—4 års av gran. Sådana erhållas i regel
liksom frö från skogsvårdsstyrelserna till lågt
pris eller gratis. I kataloger och vid
rekvisitioner angives plantornas ålder medelst ett
bråk, där tälj aren betecknar det antal år, som
plantan stått i frösängen, och nämnaren det
antal år, som plantan varit omskolad i
plantskolan. Summan av talet i tälj aren och det
i nämnaren blir plantans sammanlagda ålder.
I betecknar således ettåriga oomskolade
plantor, I fyraåriga plantor, som omskolats vid
två år, y^\ treåriga plantor, omskolade både
som 1- och 2-åriga, f en stickling, som aldrig
varit fröplanta etc.
En fördel med plantering framför sådd anses
vidare vara, att på så sätt skogsodlade bestånd
i regel växa något fortare än de sådda
bestånden under de första växtåren. För
skogsplantering i stor skala ha utbildat sig flera
skogsplanteringsmetoder. Dessa delas i
två huvudgrupper, allteftersom plantorna
utsättas med vidhängande jordklimp eller med
bara rötter. Vid klimpplantering
kunna användas både omskolade och
oomskolade plantor. För den vanliga klimpplanteringen
anläggas smärre plantskolor på hyggena, där
plantorna omskolas och sedan efter ett par
år upptagas med spade och utbäras å bår
på hygget för nedsättning i förut
upphackade gropar. För ek och bok kunna ur
såddränderna upptagas block med flera
plantor, som utsättas å skogsodlingsplatsen
direkt, s. k. blockplantering. För
klimpplantering av smärre plantor finnas
konstruerade särskilda borrar, varmed
plantorna upptagas ur de i så fall glest sådda
frösängarna. På sista tiden har också av jägm.
Berner utexperimenterats en metod,
varigenom frösådd sker i små i frösängar nedgrävda
papphylsor, som sedan upptagas och
utfrak-tas till skogsodlingsplatsen.
Barrotsplantering sker enklast och billigast genom s. k.
spettplantering, varvid gropen
upptages med spett och plantan nedsättes däri med
hjälp av en pinne samt fy 11 jord sedan nedföres
försiktigt i hålet. Spettet bör vara tämligen
grovt och cylindriskt format i spetsen, för att
tillräckliga spetthål skola erhållas. Vid
slarvigt utförd spettplantering bli rötterna lätt
vikta, vilket kommer särskilt tallplantorna
att vantrivas; i stenig mark är dock
spettplantering den enda metod, som kan användas.
Den vanligaste planteringsmetoden är annars
plantering i öp uen grop invid
en rak vägg i gropen. Äro plantorna stora,
omskolade, sättas de mitt i gropen. En god
men dyr metod är plantering i fyllda
gropar, där plantorna sättas som i en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
